Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Subklinisk juverinflammation hos får

Status: Avslutat
Projektnummer: H1250075
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 31 december 2014
Huvudsökande: Ylva Persson
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ylva.persson@sva.se
Telefon: 018674162
Medsökande: Katarina Gustafsson
Medsökande: Karin Persson Waller
Beviljade medel: 364 000 SEK

For efficient and economic sheep production, the ewes need to give birth and take care of an optimal number of
lambs each year. Moreover, the lambs have to be healthy and have a good growth rate. This can only be achieved
with healthy ewes, able to take good care of their offspring. The milk production of the ewe is a crucial
factor for survival and good growth rate of the lambs. Mastitis has a negative impact on milk production and lambs
suckling ewes with mastitis have a lower growth rate and can even starve to death. Subclinical mastitis in ewes is
common and is mainly caused by bacteria invading the udder through the teat canal. For better advice on udder
health in sheep herds, we need to improve our knowledge on the extent of the mastitis problem, risk factors and
causative pathogens and also how subclinical mastitis can have an impact on the economy of the herd.

Det viktigaste produktionsmålet i fårbesättningen är att tackorna föder ett optimalt antal levande lamm per år.
Vidare är det viktigt att lammen är friska och har en bra tillväxt. För att nå dessa produktionsmål är det viktigt med
friska tackor som kan ta god hand om sin avkomma. Tackans mjölkproduktion är av yttersta vikt för
friska lamm med hög tillväxt. Mastit påverkar mjölkproduktionen negativt och lamm efter tackor med mastit växer
sämre och kan till och med svälta ihjäl. Subklinisk mastit hos får är vanligt förekommande och orsakas främst av
bakterier som via spenkanalen tagit sig in i juvret. För att kunna ge goda råd om juverhälsa till fårbesättningar
behövs kunskap om hur stort problemet med subkliniska mastiter är, vilka skötselfaktorer och vilka bakterier som
orsakar subklinisk mastit samt vilka följder subklinisk mastit hos tackorna kan få för besättningens lönsamhet.

Syftet med denna studie var att undersöka prevalens, bakteriologiska agens och riskfaktorer för juverinfektion hos svenska kött- och pälsproducerande tackor med kliniskt friska juver. Totalt provtogs 815 tackor. Mjölken analyserades för celltal och bakteriologi. Data för tackor och besättningar samlades in. Prevalensen för juverinfektion var 24 % och vanligaste agens var KNS. Celltalet kunde användas för att hitta tackor med juverinfektion. Tackor äldre än tre år, tackor som lammat fler än en gång och tackor som hade tre eller fler lamm hade ökad risk för juverinfektion liksom tackor i besättningar med tidig avvänjning, med en kombination av produktionsformer och med klippning för nära lamning samt i stora besättningar. Det var fördelaktigt att undersöka tackornas juver i samband med lamning, att behandla de kliniska mastiterna med antibiotika i kombination med NSAID, att slakta ut mastittackorna efter tiden i sjukbox och att låta en veterinär behandla tackor med mastit.

Sjuka juver bekymmersamt för både folk och fä
Tackor kan precis som andra mjölkande individer drabbas av juverinflammation. I kött- och pälsproducerande fårbesättningar är djurägaren främst bekant med de juverinflammationer som ger kraftiga symtom hos tackan, inte sällan med dödlig utgång. Hos mjölkkor är lantbrukaren lika bekymrad över de juverinflammationer som inte syns utan som bara ger förändringar i mjölken. De osynliga juverinflammationerna ger sänkt mjölkproduktion, förändrad mjölkkvalitet och kan leda till smittspridning eftersom mjölken innehåller bakterier. Hos tackor finns misstankar om att osynliga juverinflammationer kan ge försämrad lammtillväxt och ökad dödlighet hos lammen.

Hur är juverhälsan hos svenska tackor och vad är orsakerna?
Vi vet väldigt lite om juverinfektioner hos svenska tackor med till synes friska juver. Hur vanligt är det? Vilka bakterier hittar vi? Och vilka tackor och vilka besättningar drabbas? Kan skötseln göra att tackorna får fler eller färre juverinfektioner?

Juverinfektion är vanligt hos svenska tackor
I den här studien kunde vi konstatera att juverinfektion var vanligt. En fjärdedel av de drygt 700 mjölkprovtagna tackorna hade juverinfektion trots att de inte hade några synliga tecken på dålig juverhälsa. Drygt hälften av de bakterier som odlades fram tillhörde den stora och brokiga gruppen koagulasnegativa stafylokocker (KNS). En del KNS-arter är sannolikt relativt harmlösa medan andra kan ge problem med långvariga inflammationer i juvret. Knappt en tiondel av juverinfektionerna orsakades av Staphylococcus aureus som är den bakterie som är vanligast vid de allvarliga, mer aggressiva, juverinflammationerna.

Hur kan tackor med juverinfektion hittas?
I den här studien kunde vi konstatera att ett så kallat CMT (California Mastitis Test) är användbart för att identifiera tackor med juverinfektion. När CMT blandas med mjölk uppstår en reaktion mellan testvätskan och vita blodkroppar i mjölk. Särskilt observant ska provtagaren vara om CMT ger mer utslag på den ena juverhalvan jämfört med den andra. Då är risken stor att den juverhalva som gav utslag också har en juverinfektion. Fördelen med CMT är att djurägaren själv kan utföra det direkt vid tackan. Det är ett snabbt och billigt test som är lätt att lära sig.

Vilka tackor har juverinfektion?
Tackor äldre än tre år, tackor som lammat fler än en gång och tackor som hade tre eller fler lamm, liksom trögmjölkade tackor hade en ökad risk för juverinfektion i denna studie. Dock sågs inga rasskillnader. Inte heller hade tackans hull någon betydelse.

Vilka besättningar har tackor med juverinfektion?
Större besättningar hade fler tackor med juverinfektion liksom besättningar som hade både vår- och vinterlamning jämfört med besättningar som bara hade en sorts lamning. Besättningar som klippte tackorna nära lamning hade större risk för juverinfektion hos tackorna jämfört med de besättningar som klippte tackorna tidigare. Besättningar som avvande lammen yngre än tre månader hade också fler tackor med juverinfektion än besättningar som avvande lammen senare.

Det var färre juverinfektioner hos tackorna i besättningar som undersökte tackornas juver i samband med lamning och i de besättningar som slaktade ut tackor som gått i sjukbox jämfört med de besättningar som släppte tillbaka dessa tackor till den ordinarie tackgruppen.

Slutligen var det färre tackor med juverinfektion i besättningar som kombinerade antibiotikabehandling av tackor med synlig juverinflammation med antiinflammatorisk medicin.

Slutsatser och råd utifrån resultaten i denna studie
• Klipp tackorna >1,5 månad före lamning.
• Känn igenom tackornas juver, främst vid lamning.
• Kontrollera CMT på risktackor
• Behandla synliga juverinflammationer med antibiotika och antiinflammatoriskt läkemedel
• Slakta ut tackor som gått i sjukbox eller gruppera dem skiljt från friska tackor.
• Vänj inte av lammen för tidigt
• Risktackor:
Tackor >3 år och som lammat fler än en gång
Tackor med >2 lamm
Trögmjölkade tackor

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Carlos Hernandez, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Teun Dekker, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 september 2023

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2023

Kött
Mjölk
Växtodling

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2023

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2023

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Bete i ett norrländskt perspektiv
Mohammad Ramin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-20-62-325 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2023

This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev