Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Surgörning och kvävekomplettering i flytgödsel och biogödsel

Status: Avslutat
Projektnummer: H1260044
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 18 december 2013
Huvudsökande: Kjell Gustafsson
Organisation: Agroväst
E-postadress: kjell.gustafsson@agrovast.se
Telefon: ?
Medsökande: Sofia Delin
Beviljade medel: 200 000 SEK

We want to study if it under Swedish conditions is economically and environmentally interesting to add an acid to lower the pH in liquid manure and digestate. We also intend to study on nitrogen utilization and yield effect of liquid manure and digestate with and without the addition of mineral nitrogen (urea). can be improved by acidification with a new Danish technology. The technique has not been tested in Sweden yet. The effect will be studied in following crops; spring cereals, winter wheat and grassland.
By adding a cost effective nitrogen product to slurry or digestate, the total cost for fertilizing can be cheaper.
The ammonia evaporation is an environmental problem that also causes restrictions of activities of the authorities. Can ammonia losses and also the smell be reduced the acceptance of the use of these products by the local residents will be increased.

Vi vill undersöka om det under svenska förhållanden är ekonomiskt och miljömässigt intressant att genom tillsats av syra sänka pH i flyt- och biogödsel (rötrest) i samband med spridningen. Vi avser även att studera om kväveutnyttjandet och skördeeffekten av flytgödsel och biogödsel med och utan komplettering med mineralkväve (urea) kan förbättras med hjälp av surgörning av gödseln med en ny dansk teknik. Tekniken har hittills inte testats i Sverige. Effekten skall studeras i grödorna vårsäd, höstvete och vall.
Att utnyttja kväve i stallgödsel och biogödsel är synnerligen angeläget både för lantbrukarnas ekonomi och för miljön. I nuläget förloras stora värden då betydande delar av det annars växttillgängliga kvävet från flytgödsel och biogödsel avdunstar som ammoniak i samband med spridningen. Att ammoniakavdunstning är ett miljöproblem medför också restriktioner av verksamheten. Surgörning kan också öka acceptansen för användandet av dessa produkter av närboende.

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med projektet var att undersöka om det under svenska förhållanden är ekonomiskt och miljömässigt intressant att genom tillsats av syra sänka pH-värdet i flyt- och biogödsel (rötrest) i samband med spridningen. Effekterna harv studerats genom fältförsök i grödorna gräsvall och höstvete där skördeutfall och kvävehalt registrerats.
Skördeeffekterna av flytgödsel och biogödsel till gräsvall ökade väsentligt av att surgöra gödseln i båda två av de utförda försöken. Surgjord nötflytgödsel ökade vallskörden med 400-500 kg/ha i första skörd och 100-250 kg/ha vid andra skörd.
För surgjord biogödsel (rötrestgödsel baserad på nötflyt) blev skördeökningen 600-1100 kg/ha i första skörden och 250-750 kg/ha i andra skörden. Genom att både röta och surgöra nötflytgödsel har mineralgödselvärdet ökat från ca 30 % till 70 av gödselns totala kväveinnehåll.
Gödslingstidpunkten blev av olika skäl sen i höstveteförsöken. Surgörningen hade ingen positiv effekt på skörden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Surgörning ökar kväveeffektiviteten i gödseln
Teorin säger att tillsats av koncentrerad svavelsyra till flyt- eller biogödsel ska minska ammoliakavgången och göra att mer kväve kommer grödan tillgodo. Stora merskördar i nya svenska försök med surgjord gödsel till gräsvall visar att teorin fungerar i praktiken.
Det är väl känt att en sänkning av pH-värdet i flyt- och biogödsel (rötrestgödsel) minskar mängden ammoniak som lätt går förlorad. I stället behålls det växttillgängliga kvävet i form av ammonium. Under 2013 har de första svenska växtodlingsförsöken där effekten av surgjord gödsel studeras genomförts i västra Sverige.
Stort i Danmark
I Danmark finns väl utvecklade metoder för att genomföra detta i praktiken. Där finns metoder för att tillföra syra, vanligen koncentrerad svavelsyra, kontinuerligt i flytgödselbehållare (www.infarm.dk), momentant i samband med omrörning (www.oerum.com) eller doserat i samband med spridning (www.biocover.dk). I Danmark måste obehandlad flytgödsel spridas med myllningsaggregat i växande gröda. Surgjord gödsel jämställs med myllad gödsel, vilket är huvudanledningen till den tydliga danska utvecklingen av surgörningstekniken. I Sverige tillämpas surgörning med en blandning av svavel- och fosforsyra (Gylle Fresh) på ett antal gårdar i Skåne (www.fioderspannmal.se).
Frätande syra
I försöken hanterade vi svavelsyra som är en starkt frätande syra. Vårt förfaringssätt är mycket olämpligt i praktiken då det vid tillsättandet av syra blir en kraftig värmeutveckling och skumbildning vilket medför stora risker för syrastänk. I vårt projekt tillämpades en förenklad teknik att tillföra syran och skummningsproblemet klarades genom att tillföra skumdämpningsmedel. Vid syraanvändning i praktiken finns som redan nämnts dansk teknik där man löst problemet med besvärande skumbildning på ett mycket säkrare sätt.
Mer syra i biogödsel
I de inledande svenska försöken 2013 har två delskördar på två försöksplatser i gräsvall (Bjertorp och Rådde) studerats. I vallförsöken har nötflyt från Vikens gård och biogödsel baserad på denna använts. Försöksupplägget är att framförallt jämföra surgörningseffekten i flyt- och biogödsel, men också för att jämföra dessa gödselmedel inbördes och i jämförelse med mineralgödsel (Axan). Surgörning har skett genom att koncentrerad svavelsyra tillfördes stegvis direkt i spridartanken under omrörning och pH-mätning. För att nå ett pH på 6,0 eller något lägre krävdes cirka 3 liter syra per kubikmeter nötflyt medan biogödsel från nötflyt krävde 6-9 liter per kubikmeter. Den större åtgången av syra i biogödsel beror på ett högre pH-värde från start och större buffringsförmåga.
Ökad kväveeffektivitet
Gödslingarna i vallförsöken gjordes den 28 maj respektive 15 augusti med väderförhållanden som genomgående var gynnsama för ammoniakförluster. Vårt syfte var att testa effekterna under gynnsamma körförhållanden (bra bärighet, liten markpackning) men normalt ogynnsamma ur kvävesynpunkt (hög ammoniakavgång). I båda vallförsöken har vi fått betydliga effekter av såväl rötning som surgörning. I medeltal för 4 delskördar i gräsvall (2 platser med vardera 2 delskördar) gav surgjörning av flytgödsel 360 kg ts per ha i merskörd. Surgörningen av biogödsel gav hela 840 kg ts i merskörd. I den surgjorda biogödseln utnyttjades i princip allt ammoniumkväve och komm grödan till del. Den surgjorda biogödseln hade alltså en kväveeffekt helt i nivå med mineralgödselkväve. Även i flytgödsel ökade kväveeffekten väsentligt genom surgörning.
Surgörning kan bli lönsam
Eftersom vi endast har ett års försöksresultat att stödja oss på och då vi saknar ett marknadspris på syra i Sverige och vad det kostar att tillföra den, kan vi inte göra en säker kalkyl. Frågan är också vilka nyttor som ska värderas. Om man kompenserar ammoniakförlusterna med mera mineralkväve, då uppstår ju ingen skördepåverkan. Men det finns nyttor som är svåra att värdera, till exempel mindre lukt, mindre kvävedeposition där det förlorade ammoniaken hamnar och påverkan på växthuseffekten. Vid storskalig användning bör syrapriset kunna ligga runt 2 kronor per liter. Om mineralgödselkväve kostar 9 kr per kilo kväve så är det mer lönsamt att kompletteringsgödsla än att surgöra, detta gäller såväl flytgödsel som biogödsel. Om man däremot inte gör någon kvävekomplettering och vallskörden värderas till 1 krona per kilo ts så täcker halva skördeökningen i såväl flytgödsel som biogödsel syrakostnaden. I detta läge finns det utrymme för att även täcka teknikkostnad för syratillförsel. Beräkningar från vallförsöken visar att enbart rötning höjde värdet mellan nötflyt och biogödsel med drygt 6 kronor per kubikmeter.
Fortsatt arbete
Vi hoppas vi kan få fortsatt stöd till att undersöka de effekter som kan uppnås medv surgörning i olika grödor. Det vore också intressant att få utrett om surgörning kan bli tillåten i ekologisk odling, där ju både kvävekostnaden högre liksom normalt merskördens värde. Årets försök har gjorts i ett Agrovästprojekt som finansierats av Sparbanksstiftelsen Skaraborg, Stiftelsen Lantbruksforskning, Nötkreatursstiftelsen Skaraborg och HS Sjuhärad. Genomförandet har gjorts i samarbete med SLU Skara och Rådgivarna Sjuhärad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer

Växtnäringskretslopp till uthållig ölproduktion
Björn Vinnerås, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev