Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047026
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En 2-årig kartläggning av mögel- och mykotoxinförekomst i inplastat vallfoder på 124 hästgårdar i Sverige och Norge påvisade att mögel återfanns i fodret hos ca 40-50 % av gårdarna. Synligt mögel på balytan påträffades på ca 45 % av gårdarna. På ca 30 % av gårdarna utgjordes den synliga mögeltillväxten av arten Penicillium roqueforti. Övriga mögelarter som påträffades var främst andra Penicillium-arter, Arthrinium spp., Eurotium spp. och Mucor spp. Ett eller flera mykotoxiner påträffades på ca 40 av 100 gårdar, och de myxotoxiner som fanns i flest prov var enniatin B (14 gårdar) och deoxynivalenol (DON, 12 gårdar). Mögelförekomst i fodret var främst korrelerad till hög torrsubstanshalt, sen skörd, skördeår (årsmånsvariation), otäta balar och färre än 10 lager sträckfilm på balen. Förekomst av mykotoxiner var inte korrelerad till några andra variabler. Ytterligare studier av mykotoxinbildning i vallfoder och orsaker till densamma är påkallade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026:
Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Huvudsökande och rapportförfattare: AgrD Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Cecilia.Muller@slu.se

Syfte med studien
Syftet med studien var att undersöka förekomst av mögel och mykotoxiner (mögelgifter) i inplastat vallfoder med hög torrsubstanshalt (ts-halt), det som vanligen kallas hösilage. Norska och irländska forskare har tidigare undersökt förekomsten av mögelsvampar i ensilagebalar, som visserligen också är inplastat vallfoder, men det har en betydligt lägre ts-halt. Att ts-halten är lägre betyder också att ensileringen är mer omfattande och bidrar mer till att förhindra tillväxt av både mögel och oönskade bakterier. I hösilage är ensileringen restriktiv vilket tillsammans med den låga vattenhalten ger framför allt mögelsvampar goda möjligheter att tillväxa, särskilt om det också finns syre närvarande. Mögelsvampar kan inte växa utan syre, vilket innebär att om det finns synlig tillväxt av mögelsvampar i ett inplastat vallfoder har det på något sätt kommit in syrerik luft i balarna. Det betyder också att inplastningen inte har fungerat som den skall – syftet med att plasta in balarna är ju att utestänga syre så att fodret konserveras istället för att komposteras. Eftersom hösilage är torrare än ensilage är det också vassare och ”stickigare”, medan ensilage är mjukare och vekare. Risken för att det blir stickhål på plasten är alltså större för hösilage. Stickhål innebär att syrerik luft kommer in i balen, och utgör därför en stor risk för mögeltillväxt, särskilt på balens yta. Eftersom kunskapen om mögelförekomst i hösilage är bristfällig var syftet med studien att kartlägga vilka mögelsvampar som kan påträffas i hösilage, i vilka mängder mögelsvamparna finns, om det finns mykotoxiner i hösilage och i sådana fall vilka och i vilka mängder, samt om det finns någon koppling mellan förekomst av mögelsvampar och/eller mykotoxiner och olika faktorer som har med produktion, lagring och användning av fodret att göra. Studien utfördes på svenska och norska hästgårdar.

Resultat
Studien påvisade att synligt mögel på balens yta förekom på 46 % av gårdarna, och att det oftast var mögelarten Penicillium roqueforti som återfanns på balytan. De vanligast förekommande mögelarterna i fodret tillhörde släktena Penicillium, Arthrinium och Mucorales. Mögel analyserades på tre olika sätt, och en jämförelse av dessa visade också att resultatet kan bli olika beroende på vilken analysmetod man använder, något som är viktigt att ha med i tolkning av resultat för mögelanalyser.
Analys av mykotoxinförekomst gjordes på foderprover från 100 av gårdarna, och påvisade att ca 40 % av proverna innehöll minst ett mykotoxin. Det var vanligast att endast ett mykotoxin fanns i samma prov (27 %). Det mykotoxin som fanns i flest prov (12 st) var enniatin B, ett toxin som bildas av Fusarium-svampar redan i fält. Det är inte känt vilken effekt detta toxin har på däggdjur. Det toxin som fanns i högst halt var alternariol, som bildas av Alternaria-arter vilka främst orsakar växtsjukdomar. Alternariol kan vara karcinogent för djur, men specifik kunskap om påverkan på hästar saknas.


Majoriteten av gårdarna i studien använde sig av stora rundbalar (65 %), men i princip alla på marknaden förekommande balformat och -storlekar fanns representerade. Balarna kom i första hand från en första skörd (73 %). Alla gårdar hade plastat in balarna samma dag som de pressats, och 85 % hade plastat in balarna inom 1 h efter pressning. Trettiosju procent av gårdarna använde 10 eller fler lager plast på balarna medan resterande gårdar använde 8 eller färre lager plast. Det fanns inga synliga plastskador på balarna på 84 % av gårdarna, och 85 % rapporterade att de inte haft några hygienfel på fodret.

När alla resultat vägdes samman för att beräkna samband mellan olika produktions- och lagringssätt för inplastat hösilage med risken för förekomst av mögel och mykotoxiner, framkom olika resultat för de olika mögelanalysmetoderna. En faktor som dock alltid gav ökad risk för mögelförekomst oavsett mögelanalysmetod var torrsubstanshalten; ju högre torrsubstanshalt, desto större var risken för mögeltillväxt i fodret. För två av de tre mögelanalysmetoderna var även skördetidpunkt en faktor som hade betydelse - risken för mögeltillväxt ökade ju senare skörden skedde. Ytterligare en faktor som var gemensam för två av de tre metoderna var skördeår - risken för mögelförekomst i fodret var större 2010 jämfört med 2011, vilket betyder att det finns en årsmånsvariation som kan vara svår att förklara i detalj. Sannolikt hänger den ihop med t ex väderlek (temperatur och nederbörd) under vår och sommar vilket i sin tur påverkar skördetidpunkt respektive torrsubstanshalt, eftersom väderleken är den faktor som har störst betydelse för såväl vallens tillväxt som för när vallfoderproducenten väljer att slå vallen. Övriga faktorer som hade samband med ökad risk för mögelförekomst i hösilage var otäta balar (balar med täthetstider <10 s), högre pH-värde i hösilaget (högre pH-värde är relaterat till höga ts-halter), <10 lager sträckfilm på balen, och högre halter av etanol och ättiksyra i fodret. Etanol- och ättiksyrahalten i hösilage är delvis kopplade till högre ts-halt, men även till skördetidpunkt och typ av fermentation i fodret. Förekomst av mykotoxiner var inte relaterat till några speciella produktionsmetoder eller till någon särskild sammansättning i fodret. Ytterligare studier behövs för att klargöra uppkomst och betydelse av mykotoxiner i såväl inplastat vallfoder som hö (motsvarande studier saknas för hö).

Material och metoder
Foderprov togs på 125 gårdar spridda över hela Sverige och stora delar av Norge. Från varje gård provtogs tre slumpmässigt utvalda balar från ett och samma hösilageparti. Proverna togs med ensilageborr och användes för analys av mögel, mykotoxiner och näringsinnehåll i fodret. Mögel analyserades på tre olika sätt; direktutlägg av synligt mögel på balens yta, direktutlägg av borrade prov, och spädningsserie av borrade prov. Innan balarna provtogs mättes tätheten, och olika mått togs på plasten runt balen. Vallfoderproducenten fick också svara på frågor om hur fodret producerats, lagrats och använts. All information sammanställdes och statistisk bearbetning utfördes för att undersöka om det fanns några samband mellan produktionsfaktorer eller fodrets näringsinnehåll och förekomst av mögel och/eller mykotoxiner.


Slutsatser med nytta för och råd till näringen, samt behov av vidare studier
Slutsatserna i detta projekt är att risken för mögelförekomst i inplastat vallfoder är högre ju högre ts-halten är och ju senare skörden utförs. Vallfoder till hästar skördas ofta sent och med en hög ts-halt, för att på olika sätt passa hästen och hästägarens foderhantering. Det innebär att man, för att minska risken för mögeltillväxt i fodret, under dessa förhållanden bör vara mycket noggrann med att utföra inplastningen på rätt sätt, och att använda minst 10 lager plast då hösilage skördas sent och med hög ts-halt (över ca 60-65 %). Det kan vara klokt att försöka förlägga skörden något tidigare än vad som är vanligt om väderleken medger det, samt att inte överskrida ca 60-65 % ts-halt. Ytterligare studier av hur mykotoxinbildning uppstår i olika typer av vallfoder och betydelsen av mykotoxinerna för hästhälsan är berättigade.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev