Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047026
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 oktober 2013
Huvudsökande: Cecilia Müller
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Muller@slu.se
Telefon: 018-67 29 93
Beviljade medel: 1 000 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
En 2-årig kartläggning av mögel- och mykotoxinförekomst i inplastat vallfoder på 124 hästgårdar i Sverige och Norge påvisade att mögel återfanns i fodret hos ca 40-50 % av gårdarna. Synligt mögel på balytan påträffades på ca 45 % av gårdarna. På ca 30 % av gårdarna utgjordes den synliga mögeltillväxten av arten Penicillium roqueforti. Övriga mögelarter som påträffades var främst andra Penicillium-arter, Arthrinium spp., Eurotium spp. och Mucor spp. Ett eller flera mykotoxiner påträffades på ca 40 av 100 gårdar, och de myxotoxiner som fanns i flest prov var enniatin B (14 gårdar) och deoxynivalenol (DON, 12 gårdar). Mögelförekomst i fodret var främst korrelerad till hög torrsubstanshalt, sen skörd, skördeår (årsmånsvariation), otäta balar och färre än 10 lager sträckfilm på balen. Förekomst av mykotoxiner var inte korrelerad till några andra variabler. Ytterligare studier av mykotoxinbildning i vallfoder och orsaker till densamma är påkallade.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport projekt H1047026:
Svampflora och förekomst av mykotoxiner i inplastat vallfoder för hästar

Huvudsökande och rapportförfattare: AgrD Cecilia Müller, Inst. för husdjurens utfodring och vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala. Cecilia.Muller@slu.se

Syfte med studien
Syftet med studien var att undersöka förekomst av mögel och mykotoxiner (mögelgifter) i inplastat vallfoder med hög torrsubstanshalt (ts-halt), det som vanligen kallas hösilage. Norska och irländska forskare har tidigare undersökt förekomsten av mögelsvampar i ensilagebalar, som visserligen också är inplastat vallfoder, men det har en betydligt lägre ts-halt. Att ts-halten är lägre betyder också att ensileringen är mer omfattande och bidrar mer till att förhindra tillväxt av både mögel och oönskade bakterier. I hösilage är ensileringen restriktiv vilket tillsammans med den låga vattenhalten ger framför allt mögelsvampar goda möjligheter att tillväxa, särskilt om det också finns syre närvarande. Mögelsvampar kan inte växa utan syre, vilket innebär att om det finns synlig tillväxt av mögelsvampar i ett inplastat vallfoder har det på något sätt kommit in syrerik luft i balarna. Det betyder också att inplastningen inte har fungerat som den skall – syftet med att plasta in balarna är ju att utestänga syre så att fodret konserveras istället för att komposteras. Eftersom hösilage är torrare än ensilage är det också vassare och ”stickigare”, medan ensilage är mjukare och vekare. Risken för att det blir stickhål på plasten är alltså större för hösilage. Stickhål innebär att syrerik luft kommer in i balen, och utgör därför en stor risk för mögeltillväxt, särskilt på balens yta. Eftersom kunskapen om mögelförekomst i hösilage är bristfällig var syftet med studien att kartlägga vilka mögelsvampar som kan påträffas i hösilage, i vilka mängder mögelsvamparna finns, om det finns mykotoxiner i hösilage och i sådana fall vilka och i vilka mängder, samt om det finns någon koppling mellan förekomst av mögelsvampar och/eller mykotoxiner och olika faktorer som har med produktion, lagring och användning av fodret att göra. Studien utfördes på svenska och norska hästgårdar.

Resultat
Studien påvisade att synligt mögel på balens yta förekom på 46 % av gårdarna, och att det oftast var mögelarten Penicillium roqueforti som återfanns på balytan. De vanligast förekommande mögelarterna i fodret tillhörde släktena Penicillium, Arthrinium och Mucorales. Mögel analyserades på tre olika sätt, och en jämförelse av dessa visade också att resultatet kan bli olika beroende på vilken analysmetod man använder, något som är viktigt att ha med i tolkning av resultat för mögelanalyser.
Analys av mykotoxinförekomst gjordes på foderprover från 100 av gårdarna, och påvisade att ca 40 % av proverna innehöll minst ett mykotoxin. Det var vanligast att endast ett mykotoxin fanns i samma prov (27 %). Det mykotoxin som fanns i flest prov (12 st) var enniatin B, ett toxin som bildas av Fusarium-svampar redan i fält. Det är inte känt vilken effekt detta toxin har på däggdjur. Det toxin som fanns i högst halt var alternariol, som bildas av Alternaria-arter vilka främst orsakar växtsjukdomar. Alternariol kan vara karcinogent för djur, men specifik kunskap om påverkan på hästar saknas.


Majoriteten av gårdarna i studien använde sig av stora rundbalar (65 %), men i princip alla på marknaden förekommande balformat och -storlekar fanns representerade. Balarna kom i första hand från en första skörd (73 %). Alla gårdar hade plastat in balarna samma dag som de pressats, och 85 % hade plastat in balarna inom 1 h efter pressning. Trettiosju procent av gårdarna använde 10 eller fler lager plast på balarna medan resterande gårdar använde 8 eller färre lager plast. Det fanns inga synliga plastskador på balarna på 84 % av gårdarna, och 85 % rapporterade att de inte haft några hygienfel på fodret.

När alla resultat vägdes samman för att beräkna samband mellan olika produktions- och lagringssätt för inplastat hösilage med risken för förekomst av mögel och mykotoxiner, framkom olika resultat för de olika mögelanalysmetoderna. En faktor som dock alltid gav ökad risk för mögelförekomst oavsett mögelanalysmetod var torrsubstanshalten; ju högre torrsubstanshalt, desto större var risken för mögeltillväxt i fodret. För två av de tre mögelanalysmetoderna var även skördetidpunkt en faktor som hade betydelse - risken för mögeltillväxt ökade ju senare skörden skedde. Ytterligare en faktor som var gemensam för två av de tre metoderna var skördeår - risken för mögelförekomst i fodret var större 2010 jämfört med 2011, vilket betyder att det finns en årsmånsvariation som kan vara svår att förklara i detalj. Sannolikt hänger den ihop med t ex väderlek (temperatur och nederbörd) under vår och sommar vilket i sin tur påverkar skördetidpunkt respektive torrsubstanshalt, eftersom väderleken är den faktor som har störst betydelse för såväl vallens tillväxt som för när vallfoderproducenten väljer att slå vallen. Övriga faktorer som hade samband med ökad risk för mögelförekomst i hösilage var otäta balar (balar med täthetstider <10 s), högre pH-värde i hösilaget (högre pH-värde är relaterat till höga ts-halter), <10 lager sträckfilm på balen, och högre halter av etanol och ättiksyra i fodret. Etanol- och ättiksyrahalten i hösilage är delvis kopplade till högre ts-halt, men även till skördetidpunkt och typ av fermentation i fodret. Förekomst av mykotoxiner var inte relaterat till några speciella produktionsmetoder eller till någon särskild sammansättning i fodret. Ytterligare studier behövs för att klargöra uppkomst och betydelse av mykotoxiner i såväl inplastat vallfoder som hö (motsvarande studier saknas för hö).

Material och metoder
Foderprov togs på 125 gårdar spridda över hela Sverige och stora delar av Norge. Från varje gård provtogs tre slumpmässigt utvalda balar från ett och samma hösilageparti. Proverna togs med ensilageborr och användes för analys av mögel, mykotoxiner och näringsinnehåll i fodret. Mögel analyserades på tre olika sätt; direktutlägg av synligt mögel på balens yta, direktutlägg av borrade prov, och spädningsserie av borrade prov. Innan balarna provtogs mättes tätheten, och olika mått togs på plasten runt balen. Vallfoderproducenten fick också svara på frågor om hur fodret producerats, lagrats och använts. All information sammanställdes och statistisk bearbetning utfördes för att undersöka om det fanns några samband mellan produktionsfaktorer eller fodrets näringsinnehåll och förekomst av mögel och/eller mykotoxiner.


Slutsatser med nytta för och råd till näringen, samt behov av vidare studier
Slutsatserna i detta projekt är att risken för mögelförekomst i inplastat vallfoder är högre ju högre ts-halten är och ju senare skörden utförs. Vallfoder till hästar skördas ofta sent och med en hög ts-halt, för att på olika sätt passa hästen och hästägarens foderhantering. Det innebär att man, för att minska risken för mögeltillväxt i fodret, under dessa förhållanden bör vara mycket noggrann med att utföra inplastningen på rätt sätt, och att använda minst 10 lager plast då hösilage skördas sent och med hög ts-halt (över ca 60-65 %). Det kan vara klokt att försöka förlägga skörden något tidigare än vad som är vanligt om väderleken medger det, samt att inte överskrida ca 60-65 % ts-halt. Ytterligare studier av hur mykotoxinbildning uppstår i olika typer av vallfoder och betydelsen av mykotoxinerna för hästhälsan är berättigade.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Lönsam, Insatseffektiv och Miljövänlig potatisodling i Aktörssamverkan
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H0942353 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Objektiv måling av øvre luftvegs obstruksjon i Norsk og Svenske travhester
Eric Strand, NMBU, Norway

Projektnummer: H-19-47-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Upper respiratory tract (URT) collapse during exercise is one of the most common causes of poor performance in
sporting horses worldwide. Evaluation of laryngeal/ pharyngeal collapse during exercise in horses is currently graded
subjectively from videoendoscopic recordings on a treadmill or from …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Unga ryttares rätt till delaktighet - en villkorad rättighet?
Karin Redelius, The Swedish School of Sport and Health Sciences (GIH)

Projektnummer: H-19-47-492 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The overall aim with the research project is to study and analyse the conditions for a child rights perspective to be implemented in the stable. Studies show hat young people who have a voice and are part of decision-makings in sport tend to continue longer. Having a voice is also an important …

Läs mer

En ny behandling av ekvint metabolt syndrom med potential att förebygga fång
Johan Bröjer, Swedish Univeristy of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-19-47-479 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Insulin dysregulation (ID), a condition with excessive hyperinsulinemia, is the most common cause of laminitis in the horse. Insulin dysregulation is a core component of equine metabolic syndrome. Management strategies for ID include feeding diets low in non-structural carbohydrates, but excessive …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev