Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0946336 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2009 |
Datum för slutrapport: | 29 oktober 2015 |
Huvudsökande: | Susanne Stenbacka |
Organisation: | Uppsala universitet |
E-postadress: | susanne.stenbacka@kultgeog.uu.se |
Telefon: | 018 4717957 |
Projektet handlar om framtida generationer av lantbrukare och belyser de strategier som utvecklas för att nå hållbarhet inom företaget från ett genusperspektiv. Unga lantbruksstudenter betonar betydelsen av att balansera det känslomässiga och det ekonomiska. Vidare betonas nätverk och kontinuerligt lärande, både lokalt och internationellt. Den ökande diversifieringen inom lantbruket innehåller drag av traditionella genusrelationer men också förändring. Ett ökat intresse för lokal och småskalig produktion innebär nya möjligheter som bidrar till att både bevara och förändra mäns och kvinnors praktiker och roller. Både män och kvinnor betonar vikten av självbestämmande och samarbete samt ekonomiska och sociala mål. Exernt övertagande av lantbruk kan betyda såväl förändring som kontinuitet. Den som lämnar företaget är en viktig person och mentor oavsett om efterträdaren kommer från familjen eller utanför denna.
Antalet lantbruk i Sverige minskar i snabb takt, varje vecka är det omkring 30 lantbrukare som avslutar sin verksamhet. Mycket tyder på att Sverige i framtiden kan få en betydande roll som livsmedelsproducent. Dessutom förväntas företagare inom de gröna näringarna bidra till förnybara energikällor liksom produktion av varierade landskap och upplevelser. I projektet ”Sverige söker bonde” fokuseras på vilka strategier och planer som utvecklas med målet att skapa ett livskraftigt företag. Vi undersöker hur gymnasieelever vid ett naturbruksgymnasium och unga lantbrukare ser på sina roller nu och i framtiden. Metoden består i fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever och dialogseminarier där elever och unga lantbrukare träffats för att diskutera aspekter av generationsskifte, entreprenörskap och jämställdhet/genusrelationer. Vi har också genomfört intervjuer med lantbrukare, enskilt eller i par.
Lantbrukarrollen är både entreprenören men också förvaltaren av ett arv – sociala, ekonomiska och kulturella faktorer bidrar till att forma dessa roller. Gymnasielever som ser sig själva som blivande lantbrukare uttrycker en medvetenhet om nödvändigheten av att kombinera de traditioner och den företagshistoria som förknippas med gården med affärsinriktade strategier som förmår hantera den aktuella ekonomiska och politiska realiteten. Men det egna intresset väger också tungt – de elever som medverkat i vår studie har tydliga planer för framtiden och dessa planer är sammanvävda med ett genuint intresse för en specifik del i lantbruksnäringen såsom kor och mjölkproduktion, fårhållning eller köttproduktion. Närvaron av den tidigare generationen är betydelsefull eftersom den ger stöd och bekräftelse – men den kan också utgöra ett hinder genom att direkt eller indirekt försvåra förnyelse. Möjligheten att ta ansvar för delar av företaget, att bli lyssnad på och rådfrågad, stärker den unga övertagaren. Att kunna påverka gårdens inriktning påverkar motivationen. En övertagandeprocess som sätts igång sent eller som kännetecknas av små möjligheter till påverkan kan dock upplevas som problematiskt och försvårar övertagandet.
Genusrelationer, socialt betingade förväntningar och normer har betydelse för hur strategier formas i relation till kontinuitet och företagande. Såväl unga elever som unga lantbrukare uttrycker en medvetenhet om att kvinnor och män möts av skilda förväntningar och att det påverkar handlingsutrymmet framför allt för kvinnor. Den pågående omstruktureringen av branschen består bland annat i att fler företag blir multifunktionella och att både stor- och småskalig livsmedelsproduktion efterfrågas, liksom att besöksnäringen växer. Det gör att fler och varierade kompetenser eftersöks vilket öppnar för att kvinnor i ökad utsträckning kan söka sig till näringen. Det betyder också att möjligheter för män med skilda intressen förbättras. Branscher som interagerar med lantbruket, såsom bank- och rådgivningsverksamhet och veterinärer är delaktiga i att förändra synen på mäns och kvinnors roller. Flera kvinnor i dessa branscher i kombination med ett ökad multifunktionalitet påverkar utvecklingen av jämställdhet i en positiv riktning.
Gårdsövertagande har länge betraktats som något som sker inom familjen, alternativt att huset utbjuds till försäljning medan en näraliggande gård tar över eller arrenderar markerna. I vår studie lyfter vi fram också andra typer av övertagande och vad det betyder för gårdens kontinuitet. Tidigare kunskap har betonat att företagande inom familjen förknippas med tradition medan en ny företagare förknippas med innovation. Våra resultat visar att barn som övertar en gård också bidrar till innovation genom att lägga till nya verksamheter och förändra de etablerade. Vi ser också att övertagande utanför familjen kan innebära tradition och kontinuitet eftersom den tidigare lantbrukaren ses som en viktig mentor och som är delaktig i planering och beslut.