Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tekniska och ekonomiska förutsättningar för koncentrering av flytgödsel på gårdsnivå

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346155
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 31 mars 2016
Huvudsökande: Erik Sindhöj
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: erik.sindhoj@jti.se
Telefon: 010-516 6912
Medsökande: Andras Baky
Beviljade medel: 862 000 SEK

Liquid manure contains valuable nutrients, but high water contents and low nutrient concentrations increases the cost of storage, transport and spreading so that its value becomes negative even when spreading only a few kilometers from the farm center. Technology that reduces slurry volume and increases the concentration of nutrients could lower costs while also achieving environmental improvements. Technologies for separating slurry and concentrating nutrients is available but is not applied on the farm level in Sweden. These technologies can lead to sustainable manure handling but require investment and operational costs. A thorough examination of the economic possibilities for farmers to invest in this technology is therefore essential. This project intends to (i) evaluate concentration technologies that can be applied at the farm level, (ii) determine the economic conditions necessary for profitable application of the technology on farms.

På grund av flytgödselns höga vattenhalt och låga koncentrationer av växtnäring är hanteringskostnaden hög jämfört med mineralgödsel. Teknik för separering och koncentrering av växtnäringsämnen i flytgödsel finns men tillämpas inte i Sverige på gårdsnivå. Att öka koncentrationen av näringsämnen i flytgödsel samtidigt som mängden reduceras kan leda till en minskning av hanteringskostnaden vid lagring och spridning och ge en ökad lönsamhet på gården. Dessutom kan det leda till bättre kväveutnyttjande men kommer att medföra investering i behandlingsteknik. Det är nödvändigt att grundligt undersöka vilka tekniska alternativ som finns att tillgå och att ta reda på om det är ekonomiskt lönsamt för lantbrukare att investera i denna typ av teknik.

På grund av flytgödselns höga vattenhalt och låga koncentrationer av växtnäring är hanteringskostnaden hög jämfört med mineralgödsel. Teknik för separering och koncentrering av växtnäringsämnen i flytgödsel på gårdsnivå finns tillgänglig på marknaden men tillämpas inte i Sverige. Att öka koncentrationen av näringsämnen i flytgödsel samtidigt som mängden reduceras kan ge en minskad hanteringskostnad vid lagring och spridning och ökad lönsamhet för gården. Dessutom kan det leda till ett bättre kväveutnyttjande men medföra en investering i behandlingsteknik. Kostnaderna är högre för system med koncentrering av gödsel jämfört normal hantering medan det miljömässigt finns fördelar med att koncentrera gödsel. Fördelarna är bättre växtnäringsutnyttjande och minskad miljöpåverkan. Nackdelarna är kostnaden, avsättning för gödselfraktioner utanför gården och svårigheten att rena vatten så att det kan släppas till recipient.

Tanken med koncentrering av gödsel är att behålla växtnäringen men minska volymen och eller vikten. En avgörande faktor är om det är möjligt att rena den avskilda vätskan till den grad att det är möjlig att släppa ut den till recipient utan vidare behandling. Det är system med membranfiltrering, omvänd osmos som har identifierats ha kapaciteten att minska koncentrationerna av främst kväve och fosfor. Teknik för att processa gödsel finns tillgänglig på marknaden. I många fall rör det sig om tekniker som separerar gödseln i två eller flera fraktioner som skruvpress, centrifug etc. I andra fall finns tekniker för att exempelvis driva av kväve genom luftning. De lösningar som är intressanta och leder till koncentrering av gödsel är filtrering av gödsel med utnyttjande ultrafiltrering och omvänd osmos. En annan lösning som finns tillgänglig är mekanisk separering följt av aerob behandling för att reducera i första hand lukt. Den aeroba behandlingen kan i sin tur leda till att större andel av kvävet finns som ammoniumkväve och därför mer växttillgängligt och ger ett bättre gödselmedel.
Att inte behandla gödsel är ekonomiskt den lösning som har de lägsta kostnaderna. Hantering av flytgödsel utan behandling är det enklaste systemet med minst antal processteg. De övriga systemen där gödseln processas på något vis ger ökad hantering. Förutom processanläggningen tillkommer extra kostnader för både lagring, transport och spridning i de fall där fler fraktioner ska hanteras. För koncentrering med hjälp av filtrering är det anläggningskostnaderna som är de stora posterna jämfört ej processad gödsel.
Koncentrering av gödsel kan ge både för och nackdelar avseende miljöpåverkan. Utsläpp av övergödande ämnen minskar något vid behandling av svingödsel. Effekten blir större för nötgödsel. Utsläpp av klimatgaser är till stor del beroende av hur mycket lustgas som bildas då lustgas är en potent växthusgas som ger ett mycket stort bidrag till växthuseffekten per kg som avgår till luft. Koncentrering av gödsel ger upphov till en eller flera produkter som ska omhändertas. Beroende på mängd, volym och koncentration av växtnäring kan produkterna användas på olika vis. Som ett första steg i en koncentreringsprocess sker en mekanisk separering som resulterar i en fast och en flytande fas. Den fasta fasen, som innehåller det mesta av fosforn samt det mesta av det organiska kvävet, kan hanteras som fastgödsel och spridas på åkermark.
Lantbruket i både Sverige och utomlands är ekonomiskt pressat med dålig lönsamhet. Det gör att det i nuläget är svårt för gårdar att investera i ny teknik för att separera och koncentrera gödsel. Ett tekniskt problem är att hantera de fraktioner som uppstår. Om marknaden för att avsätta koncentrerade produkter, som exempelvis ammoniumsulfat från luftstripper eller struvit från struvitfällning, är liten och osäker minskar incitamenten för att investera i teknik som fraktionerar och koncentrera gödsel. Om flera fraktioner blir resultatet så ökar även behovet av teknik och utrustning för att lagra och sprida fraktionerna. I de fall då fraktionerna är fasta finns det en tekniks begränsning i dagen spridarutrustning avseende att sprida små givor. Ska små givor dessutom spridas med precision är hindren fler.
Miljömässigt innebär införande av koncentreringsteknik framför allt minskade emissioner av kväve till luft och vatten. Jordbruket går mot allt större enheter som koncentreras till få platser. Till dessa produktionsplatser förs det in stora mängder näringsämnen förs via foder. Huvuddelen av näringsämnena hamnar i gödseln. Då produktionen av foder sker på annan plats än själva djurhållningen kommer det finnas ett ökat behov att återcirkulera växtnäringen från de platser det kommer ifrån. Framför allt fosfor är en ändlig resurs där behovet av hushållning är stort för att långsiktigt kunna bedriva en lönsam växtproduktion. Genom koncentrering och separering av gödsel kan växtnäringskoncentrationen öka samtidigt som den totala volymen minskar. Det gör det ekonomiskt möjligt att transportera gödselprodukter längre sträckor än tidigare.
Några av de viktigaste för och nackdelar med koncentreringsteknik är:
+ Bättre möjlighet att fördela N & P dit det behövs
+ Minskade utsläpp av övergödande ämnen
+ Möjlighet till bättre hushållning med resurser som kväve och fosfor
- Kostnaden
- Avsättning av gödselfraktioner/ -produkter
- Svårt att rena vatten till den grad att det kan släppas ut direkt till recipient
- Teknik för att effektivt omhänderta fraktioner på gårdsnivå
- Skalan - de flesta tekniker är anpassade för större skala en den enskilda gården

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev