Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta

Status: Avslutat
Projektnummer: H1150149
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 20 september 2013
Huvudsökande: Märit Pringle
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: marit.pringle@sva.se
Telefon: 018-67 41 26
Beviljade medel: 169 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I Sverige är fotröta hos får en anmälningspliktig sjukdom och Svenska Djurhälsovården driver ett frivilligt kontrollprogram. Skadorna på klövarna är smärtsamma och ger ofta upphov till hälta. I kontrollprogrammet används framförallt fotbad med zinksulfat och flytt av djur till smittfria ytor men i besättningar med allvarlig fotröta kan fotbadsserien kombineras med antibiotika i injektionsform.
Vi har tidigare inte haft någon metod för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten hos ett urval av fältisolat av D. nodosus. Totalt testades 43 isolat varav 39 kom från besättningar med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, erytromycin, tetracyklin och enrofloxacin). Resultaten kan användas för att välja lämpligt antibiotikum vid behandling av fotröta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus från får med fotröta

Syfte med studien
Fotröta hos får är en infektionssjukdom som orsakar både lidande för djuren och ekonomiska förluster. De första symtomen är hudförändringar i klövspalten men rötan kan i allvarliga fall sprida sig under sulhornet som helt kan lossna. Skadorna är ofta smärtsamma och leder då till att djuren blir halta. Sjukdomen orsakas främst av bakterien Dichelobacter nodosus som är svårodlad och bara växer i frånvaro av syre varför det endast finns ett fåtal studier gjorda om dess antibiotikakänslighet. I Sverige är fotröta hos får en anmälningspliktig sjukdom och Svenska Djurhälsovården driver ett frivilligt kontrollprogram. I kontrollprogrammet används framförallt fotbad med zinksulfat och flytt av djur till smittfria ytor men i besättningar med allvarlig fotröta kan fotbaden kombineras med antibiotika i injektionsform. I dagsläget finns ingen metod för antibiotikaresistensbestämning av Dichelobacter nodosus i Sverige och vi känner följaktligen inte till resistensläget i landet.

Resultat
Totalt testades 43 isolat av Dichelobacter nodosus varav 39 kom från besättningar med symtom på fotröta. Alla isolat utom ett var känsliga för fyra testade antibiotika (penicillin, erytromycin, tetracyklin och enrofloxacin).

Metod
Flera metoder testades men endast en, agardilution, visade sig fungera på grund av bakteriens egenskaper. Denna metod innebär att antibiotika blandas i tvåstegsspädningar i varm flytande agar innan plattorna gjuts och att sedan en uppslamning av bakterierna sätts som små droppar på agarplattorna. Efter odling i värmeskåp läses plattorna av för växt eller ej och den lägsta hämmande koncentrationen av ett visst antibiotikum kan bestämmas.

Slutsats och råd till näringen eller vidare behov av studier
Alla isolat av Dichelobacter nodosus utom ett var känsliga för de antibiotika som testades. Resultaten kan användas för att välja lämpligt antibiotikum vid behandling av fotröta. Ett syfte med studien var att undersöka om penicillin, vilket skulle vara ett bättre val än tetracyklin ur ett antibiotikaresistensperspektiv, skulle kunna vara ett alternativ för behandling av fotröta. Resultaten för penicillin i den här studien tyder på att bakterien skulle vara behandlingsbar. Men förutom känslighetstester behövs kliniska studier för att visa om penicillin är effektivt mot fotröta.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress