Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-781
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött Mjölk
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 31 december 2019
Huvudsökande: Evgenij Telezhenko
Organisation: Evgenij Telezhenko
E-postadress: telezhenko@gmail.com
Telefon: 073 0350693
Medsökande: Madeleine Magnusson
Medsökande: Christer Bergsten
Beviljade medel: 2 271 000 SEK

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using a laboratory model in the form of a rig and prepared slaughter claws from cattle. Load patterns will be based on already collected field data from live animals. Effect of floors with different softness from the most common brands on Swedish farms, as well as the impact of various slot openings on the weight and pressure distribution of claws, will be studied in details. Test results will be related to other more conventional technical tests to examine the technical terms that best describe the floor suitability for animal housing. The optimum ratio of slat width and slot openings for soft floors may contribute to healthier and cleaner animals, less work and better economy for the farmers.

Syftet med projektet är att mäta tryckfördelning för nötkreaturs klövar på helt golv och spaltgolv med varierande mjukhet och spaltöppningar. Målsättningen är att ta fram rekommendationer för utformning av golv för nötkreatur som bättre möter djurskyddskraven. Tester kommer att göras med en laboratoriemodell i form av en rigg och preparerade slaktklövar av nötkreatur av olika åldrar. Belastningsmönster baseras på redan insamlade fältdata från levande djur. Effekt av golv med olika mjukhet från de vanligaste fabrikaten på svenska gårdar, såväl som effekt av olika spaltöppningar på klövens vikts- och tryckfördelning, kommer att kunna studeras i detalj. Testresultat relateras till andra mer konventionella tekniska tester för att undersöka vilka tekniska termer som på bästa sätt beskriver golvlämplighet för djurhållning. Det optimala förhållandet mellan stavbredd och spaltöppningar för mjuka golv kan bidra till friskare och renare djur, mindre arbete och bättre ekonomi för djurhållarna.

En ex vivo-modell av nötkreatursklöven har utvecklats inom projektet. Modellen använder slaktben av nötkreatur i en speciell rigg, som efterliknar den naturliga belastningssituationen för en nötkreatursklöv. Tunna trycksensorer infördes i klövsulan i ytter- och innerklöven, nära levande epidermis celler, där tryckskador brukar uppkomma. Modellen användes för att testa belastnings- och tryckfördelning när klöven belastades på olika golvytor: betong, gummimattor, betesmark samt spaltgolv med olika spaltbredd och med och utan 3 olika fabrikat av gummibeklädnad. Ett betydligt högre tryck uppkom i klövsulan när klövarna belastades mot betongytan. Mjukare ytor resulterade i att mer tryck fördelades till tån och klövväggarna och mindre tryck till sulan jämfört med betongytan. Ökning av spaltbredden orsakade en signifikant ökning av trycket i klövsulan på betongspalt, medan ökningen var mycket mindre på gummispalt.

Det senaste decenniet har olika typer av mjuka beläggningar på betonggolv fått spridning i svenska ladugårdar. Det saknas studier som visar vilken mjukhetsgrad som ger optimal tryckfördelning på klövarna hos nötkreatur. Vidare saknas kunskap om effekt av mjuk beläggning på spaltgolv. Tidigare studier visar att gummimattor förbättrar ligg- och gångbeteende samt minskar skador i klövar och leder, men kan leda till problem med renheten på djur. Målet med projektet var att mäta tryckfördelning i nötkreaturs klövar på helt golv och spaltgolv med varierande mjukhet och olika bredd på spaltöppningar för att kunna ge rekommendationer för utformning av golv för nötkreatur som bidrar till friskare och renare djur.
Inom projektet skapades en laboratoriemodell i form av en rigg och preparerade slaktklövar från nötkreatur, som under kontrollerade former skulle efterlikna klövens biomekanik hos levande djur. Sådana laboratoriemodeller kallas ex vivo-modeller för att funktionen hos olika organ undersöks separat från kroppen, dock inom förhållanden som motsvarar de naturliga. Först studerades samband mellan olika klövform- och benexteriörparametrar och klövens belastningsmönster hos levande djur. Med hjälp av dessa utvecklades sedan klövmodellen för att återskapa belastningar samt sen- och muskeldragningar och reproducera olika benställningar hos levande nötkreatur. Tunna trycksensorer placerades inuti slaktklövar och trycket mättes mellan läderhud och klövsula, där verkliga tryckskador uppkommer. Mätningarna visade unika resultat för hur trycket från olika underlag fördelas inuti klöven, vilket kan ge ett objektivt mått på risken för klövskador. Dessutom kunde modellen för första gången beskriva klövens belastning och tryckfördelning på betesmark. Detta ger en unik möjlighet att jämföra olika underlag med en ”gyllene standard”, d.v.s. den yta som nötkreaturs klövar anpassats till under miljontals år av evolution. Vi jämförde då belastnings- och tryckfördelning i klöv på betonggolv, gummimatta och betesmark och tryckfördelning i klöv på betongytor med olika ytstruktur, samt tryckfördelning i klöven på betongspaltgolv med 5 olika spaltöppningsmått (25-45 mm), med och utan 3 olika gummigolvfabrikat (Kraiburg, DeLaval och Comfort Slat Mat). För tester användes friska bakben med overkade men inte övervuxna klövar, eftersom bakben har störst risk för skador hos nötkreatur. För testet mellan gummi, betong och bete användes 10 olika bakben, för testet av spaltgolv användes 8 bakben och vid testet av olika ytstrukturer användes 4 bakben. Inom varje test testades alla klövar på alla underlag.
Resultaten visade att när klövarna belastades på betesmark fördelades mer kraft till klövväggens kant (vilken är naturligt anpassad för stora belastningar), det var jämnast belastningsfördelning mellan ytter- och innerklöv och mycket lite tryck mot klövens tryckkänsliga sula jämfört med övriga ytor. När klövarna belastades mot betonggolv registrerades ett betydligt högre tryck på klövsulan, vilket kan förklara en högre risk för klövhornsskador på betonggolv. Gummimattor resulterade i att mer tryck lades på tån och klövväggarna jämfört med betongytan, men inte i samma utsträckning som på betesmark. Därför behöver klövar hos kor som hålls på gummimattor verkas för att nå optimala belastningsförhållanden inuti klöven. Betonggolv med grövre struktur gav större topptryck mot klövarna än de slätare ytbehandlingarna, vilket kan medföra större risk för tryckskador på sådana ytor. Gummibeläggningar på spaltgolv resulterade i betydligt mindre tryck inuti klövarna i allmänhet och mindre ökning av tryck vid ökad bredd på spaltöppningar i jämförelse med betongspaltgolv. Mjuka material ovanpå spaltgolv kan därför möjliggöra ökad spaltöppningsbredd med marginellt negativ effekt på klövarna, vilket kan ha positiv effekt för djurens hygien och renhet. Det fanns bara marginella tryckskillnader mellan olika mjuka golvfabrikat.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev