Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The need for educational material adapted for different target groups, can be found at all levels in the value chain, eg vocational students, university students farmers, new employees and officials.

The Dutch Poultry Expertice Centre, a partnership between the Dutch poultry industry, universities and government, recently presented a digital educational platform with several modules for education within the poultry sector.

Within the project that we are planning now, the aim is to test and evaluate if and how the Dutch digital education platform could be modified and used to meet the need for educated staff for the Swedish poultry industry.

Fjäderfäbranschen har haft en markant utveckling i Sverige de senaste årtiondena, inte minst i Östergötland. För att möjliggöra fortsatt tillväxt behövs det mer personal och fler unga med rätt kompetens som söker sig till branschen. Behovet av målgruppsanpassat utbildningsmaterial om fjäderfä finns längs hela kedjan för såväl gymnasieelever och universitetsstudenter, som för producenter, för nyanställda och för myndighetspersoner.

I Nederländerna finns Poultry Expertice Centre, en utvecklingsplattform och partnerskap mellan företag, myndigheter och utbildningsinstitutioner inom fjäderfäsektorn. De har nyligen upprättat en digital utbildningsplattform med en stor samling utbildningsmoduler kring fjäderfä.

I det projekt vi nu planerar är avsikten att testa och utvärdera hur den Nederländska digitala utbildningsplattformen skulle kunna anpassas och användas för att tillgodose behovet av utbildad personal till den svenska fjäderfäbranschen.

Inom fjäderfäsektorn i Sverige finns ett stort behov av utbildning kring fjäderfä för såväl studenter som för producenter, nyanställda och myndighetspersoner. Målet med projektet var att utvärdera en nederländsk webbutbildning om fjäderfä för att se om den skulle kunna utvecklas till ett utbildningsverktyg för Sveriges fjäderfäbransch. Syftet var att öka och stärka fjäderfäutbildningen inom alla led i sektorn samt att få fler unga att söka sig till branschen. Utbildningen fick generellt ett bra betyg och hade ett upplägg där information och bilder varvades med frågor på ett trevligt sätt. Efter att en kostnadskalkyl tagits fram för översättning och anpassning till svenska förhållanden, konstaterades dock att detta i dagsläget tyvärr var för dyrt att genomföra. Då digitala kurser generellt ansågs värdefulla för näringen, är rekommendationen att man bör försöka hitta andra digitala utbildningsverktyg eller koncept för att tillgodose fjäderfäsektorns olika utbildningsbehov.

DIGITAL UTBILDNING OM FJÄDERFÄ GILLADES AV STUDENTER OCH BRANSCHAKTÖRER
Kan en nederländsk webbutbildning om fjäderfä komma till nytta även för vår svenska fjäderfäbransch? Hur passar den studenter och andra inom branschen såsom äggproducenter, djurskötare, nyanställda och myndighetspersoner? Dessa frågor ville vi försöka få svar på och startade därför detta samarbetsprojekt mellan Vreta Kluster och HIR Skåne.

Inom fjäderfäsektorn i Sverige finns ett stort behov av utbildning om fjäderfä för såväl studenter som för producenter, djurskötare, nyanställda och myndighetspersoner. I Nederländerna har man upprättat en digital utbildningsplattform med en stor samling utbildningsmoduler kring fjäderfä. Idag används utbildningen bland annat till alla fjäderfästudenter vid universitet och yrkeshögskolor i Nederländerna, och varvas med praktiska övningar och uppgifter i stallmiljö.

Målet med projektet var att utvärdera den nederländska webbutbildningen för att se om och hur den skulle kunna utvecklas till ett utbildningsverktyg för Sveriges fjäderfäbransch. Syftet var att öka och stärka fjäderfäutbildningen inom alla led och att få fler unga att söka sig till branschen.

För att försöka ta reda på detta lät man två grupper testa olika delar av utbildningen och sedan svara på ett antal frågor om den. Den ena testgruppen var husdjursagronomstudenter vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och den andra testgruppen bestod av olika aktörer inom fjäderfäbranschen såsom äggproducenter, rådgivare, säljare, unghönsförmedlare med flera.

Utbildningen fick generellt ett bra betyg från både studenter och branschaktörer. Deltagarna tyckte att den hade ett bra upplägg där information och bilder varvades med interaktiva frågor eller uppgifter på ett trevligt sätt. Upplägget passade studenterna särskilt bra där alla var mycket nöjda med den och gärna såg mer liknande delar i sin övriga undervisning. Även många branschaktörer var nöjda men här var bedömningen lite mer varierad då en del tyckte att innehållet var för allmänt och en del tyckte det var lite för detaljerat.

För att utbildningen ska fungera att använda på ett bra sätt i Sverige skulle den behöva anpassas till svenska förhållanden och översättas till svenska. Förlaget Roodbont Publishers, som äger webbutbildningen, tog fram en kostnadskalkyl för detta. Baserat på den kunde man dock konstatera att det i dagsläget tyvärr var alldeles för dyrt för att genomföra. Utöver själva engångskostnaden för arbetet med anpassning och översättning på drygt 800 000 kr, skulle man behöva betala en licenskostnad på drygt 300 000 kr per år för att få fortsatt tillgång till materialet. Detta är tyvärr inte en rimlig kostnad att få fram inom fjäderfäsektorn i Sverige i dagsläget.

Hur ska man gå vidare nu då? Man kunde konstatera att både näringen och studenter inom sektorn uppskattade formatet med digital utbildning. Därför är vår rekommendation att man bör arbeta vidare med att försöka hitta andra digitala utbildningsverktyg eller koncept för att försöka tillgodose det utbildningsbehov som finns inom fjäderfä. Situationen vi har just nu i världen med Covid-19 som kraftigt begränsar möjligheten till vanliga möten och utbyten, visar ytterligare behovet av möjlighet till utbildning på distans både inom näring och skolverksamhet.