Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tiamin - ett stärkande växtskyddsmedel?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933088
Kategori: Forskningsprogram | Växtodling
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 28 november 2012
Huvudsökande: Lisbeth Jonsson
Organisation: Stockholms Universitet
E-postadress: lisbeth.jonsson@botan.su.se
Telefon: 08-16 12 11
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi undersökte om vitamin B1 (tiamin) påverkar växters motståndskraft mot bladlöss. Plantor fick växa i näringslösning med tillsats av tiamin eller frön blötlades i tiaminlösning innan groning. Populationstillväxten av havrebladlus eller sädesbladlus på kornplantor som tiaminbehandlats var ungefär 60% av den på kontrollplantor. Liknande resultat erhölls för ärtbladlus på ärtplantor. Havrebladlus visade både kortare livslängd och lägre fortplantningsförmåga på kornplantor från tiaminbehandlade frön. Tiamin hade ingen direkt effekt på bladlössen. Reproduktionen påverkades inte av olika tiaminkoncentrationer när de livnärde sig på näringslösningar och beteendet påverkades inte i test där de kunde känna doften av tiamin. Några försvarsrelaterade gener visade skillnader i uttryck i kornplantor från tiaminbehandlade frön, före men inte efter bladlusangrepp. Resultaten visar att extra tillskott av tiamin kan stärka växternas motståndskraft mot bladlöss.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Tiamin – ett stärkande växtskyddsmedel?

Syfte med studien

I projektet har vi undersökt om tillsats av vitamin B1 (tiamin) kan stärka växters försvarskraft mot insektsangrepp. Vid projektets början fanns redan preliminära resultat som visade att sprejning av kornplantor med tiaminlösning eller blötläggning av kornfrön i tiaminlösning påverkade populationstillväxten av bladlöss negativt på dessa plantor. Dessa studier var utförda med unga kornplantor odlade i jord under kontrollerade odlingsförhållanden. Plantornas tillväxt var densamma oavsett om de var vitaminbehandlade eller inte. Syftet med projektet var att göra en grundligare studie om tiamin kan påverka växternas kvalitet som värdväxter för bladlöss för att undersöka möjligheterna att använda tiamin som ett inslag i alternativa bekämpningsstrategier.

Resultat

Våra resultat visar att populationstillväxten av bladlöss på kornplantor som tiaminbehandlats var ungefär 60% av den på kontrollplantor. Effekten var optimal vid en koncentration av 150 µM tiamin. Tiaminbehandling av korn gav effekter mot både havrebladlus och sädesbladlus. Vi fann också liknande effekter mot ärtbladlus på ärtplantor. För havrebladlus var såväl den totala livslängden som dess förmåga att producera avkommor betydligt lägre på plantor från tiaminbehandlade frön. Havrebladlusen var också minde benägen att sätta sig på kornplantor från frön som behandlats med tiamin, det vill säga att den visade lägre acceptans (ungefär 60% jämfört med på kontrollplantor). Ingenting tyder på att tiamin i sig hade någon effekt på bladlössen, utan allt tyder på att effekten går via plantorna. Studier på molekylär nivå visar att försvarsrelaterade gener har påverkats i sitt uttryck i plantor från tiaminbehandlade frön. Detta ger uppslag till fördjupade studier som skulle behövas för att förklara effekterna.

Metoder

Vi blötlade frön i lösningar med tiamin eller vatten innan groning. I andra försök tillsatte vi tiamin i olika koncentrationer till plantor som växte i fast substrat med flytande näringslösning. All odling skedde i odlingskammare under kontrollerade förhållanden vad gäller temperatur och ljus. Plantorna var vanligtvis 7-9 dagar gamla när bladlössen sattes på dem. Vi satte på 20 ovingade bladlöss av samma storlek och lät dem föröka sig på plantan under en vecka. Därefter räknades totala antalet bladlöss. I en annan typ av experiment satte vi en bladlus per planta och följde för varje individ hur länge den levde och hur många nymfer som den producerade under livet. Bladlössens acceptans för värdväxten studerades genom att räkna antalet bladlöss som satt sig på en planta efter två timmar. För att undersöka om tiamin påverkade bladlössen direkt, lät vi bladlössen livnära sig på konstgjorda dieter i portionsförpackningar med olika koncentrationer av tiamin. Vi studerade också bladlössens beteende i en liten kammare där de kunde röra sig mot olika doftkällor.

Slutsats och behov av vidare studier

Resultaten visar att tiamin kan stärka växternas motståndskraft mot bladlöss. De metoder som vi hittills använt för att undersöka tiamineffekterna i klimatkammare (tillsats i näringslösning; sprejning av plantor eller blötläggning av frön) är dock inte lämpliga för praktisk odling av lantbruksgrödor. I den praktiska odlingen är det viktigt att behandlingen inte kräver extra behandlingssteg. För att tiamin skall kunna komma till en praktisk användning som växtförstärkare behöver vi utveckla metoderna för behandling så att de kan fungera inom utsädesproduktionen. Andra frågeställningar är hur länge effekterna av tiamin kvarstår efter behandling och om det går att erhålla efffekter i fält. Det är också angeläget att kunna förklara effekterna. De regulatoriska förutsättningarna som gäller för tiaminbehandling av utsäde inom EU måste klargöras och det finns affärsmässiga aspekter att ta hänsyn till.

Ovanstående frågeställningar är i fokus i en forskningsansökan som inlämnats under hösten 2012 till Lantmännens forskningsstiftelse. Den har förberetts i samarbete med BioAgri som är medsökande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress