Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030020
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 26 juni 2013
Huvudsökande: Ann Nyman
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ann.nyman@sva.se
Telefon: 018-674098
Beviljade medel: 40 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att undersöka om det korrigerade celltalet och JHKL behövde revideras för att förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. I projektet undersöktes även LDH, NAGase och AF’s förmåga att prognostisera subklinisk mastit för att kunna jämföra detta med celltalets förmåga. Mjölkprover analyserades från 976 kor från 25 besättningar. Vi fann att både celltal, LDH, NAGase och AF påverkades av kofaktorer, men att celltalet påverkas till minst del. En korrigering av celltalet baserat på kofaktorer ger en marginellt bättre förmåga att prognostisera subklinisk mastit jämfört med det okorrigerade celltalet. En upprepad mätning av celltal ger en bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit, men ett enskilt celltalsmått ger också mycket information. JHKL beräknade med hjälp av ett okorrigerat logaritmerat celltal skulle ge en något bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit jämfört med dagens JHKL.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Att en ko har ett friskt juver är en förutsättning för en god mjölkproduktion så att hålla juvret friskt är mycket viktigt. Ibland drabbas dock korna av juverinflammation vilket då försämrar mjölkkvalitén och mjölkproduktionen. Det är angeläget att hitta dessa kor innan de blir sjukare eller smittar ner andra kor i besättningen. I Sverige har man sedan 80-talet använt ett juverhälsomått baserat på kocelltalet, som korrigerats för olika koegenskaper bl.a. ras och laktationsnummer, men detta mått har kritiserats på senare tid att inte längre vara korrekt. I ett av Stiftelsen Lantbruksforskning finansierat projekt på Statens veterinärmedicinska anstalt har nu detta juverhälsomått reviderats och förhoppningsvis kommer ett enklare och effektivare juverhälsomått nu komma lantbrukarna till godo.
Smittsamma subkliniska (för ögat ej synliga) juverinflammationer (mastit) är inte önskvärda i mjölkproduktionen. För att identifiera kor med subklinisk mastit har man i Sverige länge använt det sk. korrigerade celltalet. Det korrigerade celltalet korrigeras för ras, laktationsnummer, laktationsstadium och mjölkavkastning för att jämförelse av celltalet mellan olika kor ska underlättas och för att kor med smittsam subklinisk mastit lättare ska kunna påvisas. Från det korrigerade celltalet från de senaste 2-3 provmjölkningarna skapas dessutom en juverhälsoklassning, de sk. juverhälsoklasserna (JHKL), som anger sannolikheten att en ko har en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. De korrigeringar som görs baserar sig på resultaten från en studie som genomfördes på slutet av 70-talet och under åren har frågan ställts om dessa korrigeringar verkligen är giltiga för dagens kor. Denna fråga ledde till nuvarande projekt med syftet att undersöka om det korrigerade celltalet och beräkningen av JHKL behöver revideras för att därigenom förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi ville även undersöka om tre andra juverhälsomått; enzymerna laktatdehydrogenas (LDH), N-acetyl-ß-D-glukosaminidas (NAGase) och alkaliskt fosfatas (AF) påverkades mindre av koegenskaper jämfört med celltalet och då kanske bättre kan finna kor med subklinisk mastit.
I projektet undersöktes 11 871 mjölkprover från 976 kor bakteriologiskt och av dessa kor klassades 522 som bakteriologiskt negativa (dvs. utan smittsam subklinisk mastit). Dessa kor ingick sedan i den första delen av den statistiska analysen där samband mellan koegenskaper och celltal, LDH, NAGase och AF undersöktes. I den andra delen undersöktes hur bra de olika juverhälsomåtten kunde förutsäga vilka kor som hade smittsam subklinisk mastit i en eller flera juverdelar.
Resultaten av den första delen visar att alla undersökta juverhälsomått påverkas av flera koegenskaper. I vilken laktation kon var var den enda koegenskapen som påverkade alla måtten. Celltalet och AF påverkades av vilken ras kon hade; mjölkproduktionen påverkade celltalet och NAGase; laktationsstadium påverkade LDH, och NAGase; andel fett i mjölk påverakade celltalet; andel protein i mjölk påverkade LDH och AF; ureakoncentrationen i mjölk påverkade celltalet, LDH och NAGase, medan provtagningstidpunkt (höst/vinter/vår) påverkade LDH och NAGase. Från dessa resultat kunde vi konstatera att våra förhoppningar att enzymerna inte skulle påverkas av koegenskaper, eller i alla fall påverkas i mindre utsträckning än celltalet, inte uppfylldes.
Ett nytt korrigerat celltal skapades efter de koegenskaper som i detta projekt visat sig påverka celltalet för att sedan undersökas i den andra statistiska delen. I den delen visade det sig att det nya korrigerade celltalet hade bäst förmåga, både när man bara tittade på celltalet från en provmjölkning, men också när man använde celltalet från 2-3 provmjölkningar, att förutsäga vilka kor som hade en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. Emellertid var det okorrigerade celltalet nästan lika bra, medan det gamla korrigerade celltalet hade en sämre förmåga än både det nya korrigerade och det okorrigerade celltalet. Enzymernas förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit var låg och vi kunde konstatera att celltalet var det juverhälsomått som bäst kunde förutsäga om en ko hade smittsam subklinisk mastit.
Slutsatserna av detta projekt är att alla de undersökta juverhälsomåtten påverkades av koegenskaper, att celltalet fortfarande är det juverhälsomått som är bäst på att förutsäga vilka kor som har smittsam subklinisk mastit och att celltalet eventuellt inte behöver korrigeras för koegenskaper för att kunna fungera som ett effektivt juverhälsomått för att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi fann också att när celltalet från flera provmjölkningar användes förbättrades celltalets förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. En omräkning av JHKL baserat på upprepade mätningar av det okorrigerade celltalet skulle ge en något bättre förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit än dagens JHKL.
Våra resultat kommer förhoppningsvis leda till ett enklare och effektivare juverhälsomått att använda för att kunna förbättra juverhälsan och mjölkproduktionen ute i besättningarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev