Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030020
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 26 juni 2013
Huvudsökande: Ann Nyman
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ann.nyman@sva.se
Telefon: 018-674098
Beviljade medel: 40 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att undersöka om det korrigerade celltalet och JHKL behövde revideras för att förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. I projektet undersöktes även LDH, NAGase och AF’s förmåga att prognostisera subklinisk mastit för att kunna jämföra detta med celltalets förmåga. Mjölkprover analyserades från 976 kor från 25 besättningar. Vi fann att både celltal, LDH, NAGase och AF påverkades av kofaktorer, men att celltalet påverkas till minst del. En korrigering av celltalet baserat på kofaktorer ger en marginellt bättre förmåga att prognostisera subklinisk mastit jämfört med det okorrigerade celltalet. En upprepad mätning av celltal ger en bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit, men ett enskilt celltalsmått ger också mycket information. JHKL beräknade med hjälp av ett okorrigerat logaritmerat celltal skulle ge en något bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit jämfört med dagens JHKL.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Att en ko har ett friskt juver är en förutsättning för en god mjölkproduktion så att hålla juvret friskt är mycket viktigt. Ibland drabbas dock korna av juverinflammation vilket då försämrar mjölkkvalitén och mjölkproduktionen. Det är angeläget att hitta dessa kor innan de blir sjukare eller smittar ner andra kor i besättningen. I Sverige har man sedan 80-talet använt ett juverhälsomått baserat på kocelltalet, som korrigerats för olika koegenskaper bl.a. ras och laktationsnummer, men detta mått har kritiserats på senare tid att inte längre vara korrekt. I ett av Stiftelsen Lantbruksforskning finansierat projekt på Statens veterinärmedicinska anstalt har nu detta juverhälsomått reviderats och förhoppningsvis kommer ett enklare och effektivare juverhälsomått nu komma lantbrukarna till godo.
Smittsamma subkliniska (för ögat ej synliga) juverinflammationer (mastit) är inte önskvärda i mjölkproduktionen. För att identifiera kor med subklinisk mastit har man i Sverige länge använt det sk. korrigerade celltalet. Det korrigerade celltalet korrigeras för ras, laktationsnummer, laktationsstadium och mjölkavkastning för att jämförelse av celltalet mellan olika kor ska underlättas och för att kor med smittsam subklinisk mastit lättare ska kunna påvisas. Från det korrigerade celltalet från de senaste 2-3 provmjölkningarna skapas dessutom en juverhälsoklassning, de sk. juverhälsoklasserna (JHKL), som anger sannolikheten att en ko har en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. De korrigeringar som görs baserar sig på resultaten från en studie som genomfördes på slutet av 70-talet och under åren har frågan ställts om dessa korrigeringar verkligen är giltiga för dagens kor. Denna fråga ledde till nuvarande projekt med syftet att undersöka om det korrigerade celltalet och beräkningen av JHKL behöver revideras för att därigenom förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi ville även undersöka om tre andra juverhälsomått; enzymerna laktatdehydrogenas (LDH), N-acetyl-ß-D-glukosaminidas (NAGase) och alkaliskt fosfatas (AF) påverkades mindre av koegenskaper jämfört med celltalet och då kanske bättre kan finna kor med subklinisk mastit.
I projektet undersöktes 11 871 mjölkprover från 976 kor bakteriologiskt och av dessa kor klassades 522 som bakteriologiskt negativa (dvs. utan smittsam subklinisk mastit). Dessa kor ingick sedan i den första delen av den statistiska analysen där samband mellan koegenskaper och celltal, LDH, NAGase och AF undersöktes. I den andra delen undersöktes hur bra de olika juverhälsomåtten kunde förutsäga vilka kor som hade smittsam subklinisk mastit i en eller flera juverdelar.
Resultaten av den första delen visar att alla undersökta juverhälsomått påverkas av flera koegenskaper. I vilken laktation kon var var den enda koegenskapen som påverkade alla måtten. Celltalet och AF påverkades av vilken ras kon hade; mjölkproduktionen påverkade celltalet och NAGase; laktationsstadium påverkade LDH, och NAGase; andel fett i mjölk påverakade celltalet; andel protein i mjölk påverkade LDH och AF; ureakoncentrationen i mjölk påverkade celltalet, LDH och NAGase, medan provtagningstidpunkt (höst/vinter/vår) påverkade LDH och NAGase. Från dessa resultat kunde vi konstatera att våra förhoppningar att enzymerna inte skulle påverkas av koegenskaper, eller i alla fall påverkas i mindre utsträckning än celltalet, inte uppfylldes.
Ett nytt korrigerat celltal skapades efter de koegenskaper som i detta projekt visat sig påverka celltalet för att sedan undersökas i den andra statistiska delen. I den delen visade det sig att det nya korrigerade celltalet hade bäst förmåga, både när man bara tittade på celltalet från en provmjölkning, men också när man använde celltalet från 2-3 provmjölkningar, att förutsäga vilka kor som hade en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. Emellertid var det okorrigerade celltalet nästan lika bra, medan det gamla korrigerade celltalet hade en sämre förmåga än både det nya korrigerade och det okorrigerade celltalet. Enzymernas förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit var låg och vi kunde konstatera att celltalet var det juverhälsomått som bäst kunde förutsäga om en ko hade smittsam subklinisk mastit.
Slutsatserna av detta projekt är att alla de undersökta juverhälsomåtten påverkades av koegenskaper, att celltalet fortfarande är det juverhälsomått som är bäst på att förutsäga vilka kor som har smittsam subklinisk mastit och att celltalet eventuellt inte behöver korrigeras för koegenskaper för att kunna fungera som ett effektivt juverhälsomått för att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi fann också att när celltalet från flera provmjölkningar användes förbättrades celltalets förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. En omräkning av JHKL baserat på upprepade mätningar av det okorrigerade celltalet skulle ge en något bättre förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit än dagens JHKL.
Våra resultat kommer förhoppningsvis leda till ett enklare och effektivare juverhälsomått att använda för att kunna förbättra juverhälsan och mjölkproduktionen ute i besättningarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev