Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tilläggsansökan till SLF-projektet V0930006: Revidering av korrigeringsfaktorer för celltal samt beräkning av juverhälsoklasser

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030020
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 26 juni 2013
Huvudsökande: Ann Nyman
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: ann.nyman@sva.se
Telefon: 018-674098
Beviljade medel: 40 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att undersöka om det korrigerade celltalet och JHKL behövde revideras för att förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. I projektet undersöktes även LDH, NAGase och AF’s förmåga att prognostisera subklinisk mastit för att kunna jämföra detta med celltalets förmåga. Mjölkprover analyserades från 976 kor från 25 besättningar. Vi fann att både celltal, LDH, NAGase och AF påverkades av kofaktorer, men att celltalet påverkas till minst del. En korrigering av celltalet baserat på kofaktorer ger en marginellt bättre förmåga att prognostisera subklinisk mastit jämfört med det okorrigerade celltalet. En upprepad mätning av celltal ger en bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit, men ett enskilt celltalsmått ger också mycket information. JHKL beräknade med hjälp av ett okorrigerat logaritmerat celltal skulle ge en något bättre möjlighet att prognostisera subklinisk mastit jämfört med dagens JHKL.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Att en ko har ett friskt juver är en förutsättning för en god mjölkproduktion så att hålla juvret friskt är mycket viktigt. Ibland drabbas dock korna av juverinflammation vilket då försämrar mjölkkvalitén och mjölkproduktionen. Det är angeläget att hitta dessa kor innan de blir sjukare eller smittar ner andra kor i besättningen. I Sverige har man sedan 80-talet använt ett juverhälsomått baserat på kocelltalet, som korrigerats för olika koegenskaper bl.a. ras och laktationsnummer, men detta mått har kritiserats på senare tid att inte längre vara korrekt. I ett av Stiftelsen Lantbruksforskning finansierat projekt på Statens veterinärmedicinska anstalt har nu detta juverhälsomått reviderats och förhoppningsvis kommer ett enklare och effektivare juverhälsomått nu komma lantbrukarna till godo.
Smittsamma subkliniska (för ögat ej synliga) juverinflammationer (mastit) är inte önskvärda i mjölkproduktionen. För att identifiera kor med subklinisk mastit har man i Sverige länge använt det sk. korrigerade celltalet. Det korrigerade celltalet korrigeras för ras, laktationsnummer, laktationsstadium och mjölkavkastning för att jämförelse av celltalet mellan olika kor ska underlättas och för att kor med smittsam subklinisk mastit lättare ska kunna påvisas. Från det korrigerade celltalet från de senaste 2-3 provmjölkningarna skapas dessutom en juverhälsoklassning, de sk. juverhälsoklasserna (JHKL), som anger sannolikheten att en ko har en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. De korrigeringar som görs baserar sig på resultaten från en studie som genomfördes på slutet av 70-talet och under åren har frågan ställts om dessa korrigeringar verkligen är giltiga för dagens kor. Denna fråga ledde till nuvarande projekt med syftet att undersöka om det korrigerade celltalet och beräkningen av JHKL behöver revideras för att därigenom förbättra och utveckla celltalets prognostiska förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi ville även undersöka om tre andra juverhälsomått; enzymerna laktatdehydrogenas (LDH), N-acetyl-ß-D-glukosaminidas (NAGase) och alkaliskt fosfatas (AF) påverkades mindre av koegenskaper jämfört med celltalet och då kanske bättre kan finna kor med subklinisk mastit.
I projektet undersöktes 11 871 mjölkprover från 976 kor bakteriologiskt och av dessa kor klassades 522 som bakteriologiskt negativa (dvs. utan smittsam subklinisk mastit). Dessa kor ingick sedan i den första delen av den statistiska analysen där samband mellan koegenskaper och celltal, LDH, NAGase och AF undersöktes. I den andra delen undersöktes hur bra de olika juverhälsomåtten kunde förutsäga vilka kor som hade smittsam subklinisk mastit i en eller flera juverdelar.
Resultaten av den första delen visar att alla undersökta juverhälsomått påverkas av flera koegenskaper. I vilken laktation kon var var den enda koegenskapen som påverkade alla måtten. Celltalet och AF påverkades av vilken ras kon hade; mjölkproduktionen påverkade celltalet och NAGase; laktationsstadium påverkade LDH, och NAGase; andel fett i mjölk påverakade celltalet; andel protein i mjölk påverkade LDH och AF; ureakoncentrationen i mjölk påverkade celltalet, LDH och NAGase, medan provtagningstidpunkt (höst/vinter/vår) påverkade LDH och NAGase. Från dessa resultat kunde vi konstatera att våra förhoppningar att enzymerna inte skulle påverkas av koegenskaper, eller i alla fall påverkas i mindre utsträckning än celltalet, inte uppfylldes.
Ett nytt korrigerat celltal skapades efter de koegenskaper som i detta projekt visat sig påverka celltalet för att sedan undersökas i den andra statistiska delen. I den delen visade det sig att det nya korrigerade celltalet hade bäst förmåga, både när man bara tittade på celltalet från en provmjölkning, men också när man använde celltalet från 2-3 provmjölkningar, att förutsäga vilka kor som hade en eller flera juverdelar med smittsam subklinisk mastit. Emellertid var det okorrigerade celltalet nästan lika bra, medan det gamla korrigerade celltalet hade en sämre förmåga än både det nya korrigerade och det okorrigerade celltalet. Enzymernas förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit var låg och vi kunde konstatera att celltalet var det juverhälsomått som bäst kunde förutsäga om en ko hade smittsam subklinisk mastit.
Slutsatserna av detta projekt är att alla de undersökta juverhälsomåtten påverkades av koegenskaper, att celltalet fortfarande är det juverhälsomått som är bäst på att förutsäga vilka kor som har smittsam subklinisk mastit och att celltalet eventuellt inte behöver korrigeras för koegenskaper för att kunna fungera som ett effektivt juverhälsomått för att finna kor med smittsam subklinisk mastit. Vi fann också att när celltalet från flera provmjölkningar användes förbättrades celltalets förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit. En omräkning av JHKL baserat på upprepade mätningar av det okorrigerade celltalet skulle ge en något bättre förmåga att finna kor med smittsam subklinisk mastit än dagens JHKL.
Våra resultat kommer förhoppningsvis leda till ett enklare och effektivare juverhälsomått att använda för att kunna förbättra juverhälsan och mjölkproduktionen ute i besättningarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Analys av rotgallnematod i jord med ny DNA-metod
Zahra Omer, HS Konsult AB

Projektnummer: R-18-25-022 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

The root-knot nematode, Meloidogyne hapla, is an increasing problem in carrot cultivation in Sweden and Europe. Soil analysis is extremely important to plan sustainable crop rotations, reduce nematode multiplication in soil and eventually minimize yield loss. Traditional soil analyses are time …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 23 juni 2022

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 juni 2022

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2022

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2022

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev