Tilläggsansökan ”Utvärdering av silotorksystemet efter besvärliga skördeförhållanden baserad på ny teknik för multi-mykotoxinanalys” projekt nr H1033224

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med studien var att genom ett internationellt samarbete undersöka livsmedels- och foder¬säkerheten hos svensk silotorkad och lagrad spannmål efter besvärliga skördeförhållan-den med hjälp av ny teknik för multimykotoxinbestämning parallellt med konventionella analyser av mögelsvampar. Studien baserades på silotorkad spannmål från fyra gårdar och varmluftstorkad spannmål från lika många gårdar som kontrolled, samtliga partier skördade vid vattenhalter = 20 %. Det förekom inga signifikanta skillnader i genomsnittlig halt av mögel, jästsvampar eller metaboliter från fältsvampar mellan metoderna. I två av de silotorkade partierna förekom metaboliter av lagerskadesvampar sannolikt orsakade av otillräcklig torkning åtföljt av värmebildning eller för hög inläggningstakt. I fallet med värmebildning förekom ett delprov med 60 olika mykotoxiner/ metaboliter, i vissa fall i mycket höga halter. Trolig orsak till denna skada var en underdimensionerad tillsatsvärmeanläggning (halmbalspanna).

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Syftet med studien var att genom ett internationellt samarbete undersöka livsmedels- och fodersäkerheten hos svensk silotorkad och lagrad spannmål efter besvärliga skördeförhållanden med hjälp av ny teknik för samtidig bestämning av 272 mykotoxiner/ svampmetaboliter och 44 bakteriella metaboliter parallellt med konventionella analyser av mögelsvampar. Silotorksmetoden, som har funnits i Sverige i ungefär 10 år, har haft ett kraftigt genomslag på marknaden och i dagsläget har uppskattningsvis minst 500 silotorkar sålts med en sammanlagd lagringskapacitet av minst 250 000 ton motsvarande 5 % av den svenska årsproduktionen. Många lantbrukare och köpare av spannmål känner sig fortfarande osäkra med metoden när skördevattenhalten är hög. Avsikten var därför att undersöka om det krävs ytterligare anpass-ningar av inläggningstakt och lagringshöjd vid högre skördevattenhalter. I studien gjordes också en uppdatering av kostnadskalkylerna för spannmålstorkning på gården.
Resultat
En jämförelse av silotorkad och konventionellt varmluftstorkad spannmål visade inte på signi-fikanta skillnader i förekomst av mögel eller jästsvampar när skördevattenhalterna i snitt var nära heller strax över 20 % och spannmålen var ordentligt torkad. Bortsett från i ett fall gällde detta också för innehållet av mykotoxiner, vilka i allmänhet förekom i låga halter och i huvudsak var producerade av fältsvampar. Ett av de silotorkade partierna, där inläggningstakten hade varit hög, hade dock hög respektive låg förekomst av två metaboliter producerad av lagerskadesvampar. En ytlig förekomst av lagerskadesvampar var också något vanligare hos den silotorkade spannmålen, vilket kan orsaka problem senare i livsmedels- och foderkedjan. Att det föreligger risk för en begynnande infektion av lagerskadesvampar vid dessa vattenhalter bekräftades också av de beräkningar som gjordes med JTI:s modell av silotorkning. Enligt beräkningarna bör denna mögelväxt kunna undvikas genom en höjning av den specifika luft-mängden genom en sänkt lagringshöjd och/eller sänkt inläggningstakt alternativt genom förtorkning i en annan silo eller varmluftstork. Otillräcklig torkning av spannmålen (16-17 %) i en av silotorkarna ledde troligtvis till fuktvandring, varvid en s.k. ”hot spot” utvecklades i centrum av silon med kraftig mögelväxt och mykotoxinbildning. Sammanlagt påvisades över 60 sekundära metaboliter/mykotoxiner, i vissa fall i mycket höga halter, i denna spannmål som höll ca 25 % vattenhalt. Floran dominerades av bl.a. A. fumigatus, en opportunistisk patogen, vilken kan innebära stora risker för personer som hanterar spannmålen. Sannolikt orsakads denna undertorkning av att den halmbalseldade pannan och/eller värmeväxlaren var un-derdimensionerade eller fungerade dåligt. De ekonomiska kalkylerna visade att årskostnaden för torkning endast var något lägre med silotorkar jämfört med en enkel varmluftstork med få och stora silor när arealunderlaget var 300 till 500 ha.
Material och metod
Studien utfördes på gårdar i Götalands norra slättbygder med flerårig erfarenhet av silotorks-metoden. Mätningar gjordes också på konventionellt varmluftstorkad spannmål, vilken an-vändes som kontrolled. Spannmålen skördades i snitt vid vattenhalter nära heller över 20 % på grund av relativt fuktiga skördeförhållanden. Det förekom att den silotorkade spannmålen först förtorkades i konventionell varmluftstork. Samtliga silotorkar var utrustade med pannan-läggningar enligt leverantörens specifikationer. Provtagningen för analyser av spannmålen genomfördes under vintern-våren 2011 av JTI:s personal med få undantag. De konventionella analyserna av mögelförekomst i spannmålen genomfördes vid Livsmedelsverket. Analysen av mykotoxiner baserades på vätskekromatografisk/elektrostråle joniserad-tandemmass-spektrometri (HPLC/ESI-MS/MS) gjordes vid Centret för Analytisk Kemi, Tulln, Österrike. Vattenhalten hos spannmålen bestäms med hjälp av ugnsmetoden för hel kärna. Den statistis-ka bearbetningen av materialet genomförde med General Linear Model (GLM) i statistikpro-grammet Minitab.
Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Denna studie bekräftar resultatet från tidigare studier att om silotorken är dimensionerad en-ligt leverantörens anvisningar uppnås i allmänhet ett bra konserveringsresultat vid full lag-ringshöjd om spannmålens genomsnittliga skördevattenhalt inte överstiger 20 % och varan torkas till lagringsstabil vattenhalt. Vid högre inlagringsvattenhalter bör spannmålen torkas med högre specifika luftmängder genom långsammare inläggningstakt och/eller vid lägre lag-ringshöjder.
Sammanfattande rekommendationer:
• För att undvika skador på lagrad spannmål är det viktigt att ansvariga personer har nödvändiga kunskaper om hur spannmålen omhändertas, lagras och övervakas på ett bra sätt.
• Övergång till biobränsleeldade uppvärmningssystem får inte innebära en markant sänkning av pannans effekt, vilket kan riskera spannmålens foder- och livsmedelssäkerhet.
• Även om analyser av ett enstaka mykotoxin visar på låga halter i ett spannmålsparti bör detta användas med försiktighet då det kan förekomma många andra mögelgifter samtidigt.
• Det bör klargöras hur kraftigt kontaminerad spannmål omhändertas riskfritt och till en rimlig kostnad.
Behov av framtida studier:
• System för automatisk övervakning av lagringsstabiliteten hos silotorkad spannmål bör utvecklas.
• Beräkningarna av torkningsförloppet med verkliga meterologiska data visar att omgivningsluftens kvalitet har stor betydelse för torkens kapacitet. Studier behöver där-för göras av silotorksmetodens potential i olika svenska odlingsområden baserade på historiska väderleksdata. Simuleringsmodellens tillförlitlighet behöver också valideras med data insamlade under väl kontrollerade förhållanden i samband med torkningsperioden.