Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-971
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Else Verbeek
Organisation: Else Verbeek
E-postadress: else.verbeek@slu.se
Telefon: 0705311771
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Linda Keeling
Beviljade medel: 1 997 000 SEK

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters animal behaviour and stress reactivity. Supplementing animals with beneficial bacteria (probiotics) early in life promotes the development of a balanced gut microbiota but the effects on health, growth, feeding behaviour and stress reactivity in pigs are not known. This project aims to investigate the effects of probiotics supplementation on the gut microbiota, growth, food intake and stress responses in pigs. Our hypothesis is that probiotics will increase stress resilience, which promotes growth and health. We will investigate the optimal route of administration under commercial conditions and perform a cost-benefit analysis to assess the economic feasibility of using probiotics on farms.

I naturen är grisar exponerade för många olika bakterier vilka bidrar till att bygga upp en balanserad tarmflora. På en gård förebyggs utbrott av sjukdomar genom bra städrutiner och desinficering men bidrar även till att minska antalet nyttiga bakterier i miljön vilket leder till en outvecklad tarmflora. En outvecklad tarmflora ökar risken att utveckla hälsoproblem och kan även påverka beteende och stresskänslighet. Tillskott av probiotiska bakterier tidigt i livet kan stimulera utveckling av en balanserad tarmflora men effekter på tillväxt, ätbeteende och stressreaktivitet är ännu inte kända. Syftet med projektet är att undersöka probiotikas effekt på tarmflora, tillväxt, födointag och stressrespons hos gris. Vår hypotes är att probiotika ökar stresstolerans vilket främjar tillväxt och hälsa. Vi kommer även undersöka hur probiotika bäst administreras till diande smågrisar. Slutligen vill vi göra en lönsamhetsanalys av den ekonomiska rimligheten i att använda probiotika på grisgårdar.

Hypotesen med projektet var att tillskott av probiotika tidigt i livet kan förbättra tillväxt, hälsa stresstolerans och välfärd hos smågrisar. Två studier genomfördes; i den första studerades hur supplementering av laktobaciller påverkade grisens stresstålighet men studien visade inga effekter av probiotikatillskottet. Studie 2 utvärderade olika sätt att administrera probiotika och dess betydelse för tillväxt och hälsa på en kommersiell gård. Resultaten visade att tillskott av probiotika direkt till smågrisen under diperioden bidrog till att de vägde ca 10% mer än kontrollgrisar vid 70 dagars ålder utan att foderkonsumtionen ökat. Däremot var det inte någon fördel om probiotikan administrerades via suggan eller enbart efter avvänjning. Vidare visar resultaten från studien att probiotikan bidrog till minskat tårflöde, inga effekter på aggresionsbeteende. Sammanfattningsvis visar studien att probiotika tidigt i livet kan ge en bättre tillväxt och förbättra vissa välfärdsparametrar.

Probiotika ger snabbare tillväxt hos smågrisar

Tarmfloran spelar en viktigt roll för djurs och människors hälsa och välbefinnande. Hos grisar märks detta tydligt vid avvänjningen då en obalans i tarmfloran leder till avvänjningsdiarré. Studier på råttor och möss tyder på att tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar hjärnans utveckling och hur djuren senare reagerar på stress. Bland annat har råttor som fått tillskott av probiotika kort efter födseln i form av bakterien Lactobacillus reuteri, visat sig vara mer stresståliga senare i livet. I denna studie undersökte vi om även smågrisars beteende påverkas på likande sätt. Blir smågrisar mer stresståliga vid tillsats av hälsosamma bakterier? Vi studerade även smågrisarnas tillväxt och jämförde olika sätt att administrera probiotika på för att se vad som är praktiskt möjligt och mest kostnadseffektivt i en kommersiell besättning.

Resultaten visar att smågrisar som fick probiotika med bakterierna Lactobacillus reuteri och Lactobacillus plantanum var i genomsnitt ca 10% tyngre vid 70 dagars ålder än de som inte fått probiotika trots samma foderintag. Probiotikan hade dock bara effekt om den gavs direkt i munnen, inblandat i den torv som gavs till smågrisarna regelbundet eller om den sprejades på suggans juver så att smågrisarna fick i sig bakterien när de diade. De kullar som fick probiotika först efter avvänjning (inblandat i torv), eller där suggan fick probiotika istället för smågrisarna hade samma tillväxt som de kullar helt utan probiotika. Denna del av studien utfördes i en kommersiell smågrisbesättning. Totalt ingick 58 kullar med 736 smågrisar fördelade på sex olika grupper som fick probiotika på följande sätt: (1) Sprejas på suggans juver 5 dagar/vecka från födsel till avvänjning; (2) Inblandat i torv som ges i smågrishörnan 5 dagar/vecka från födsel fram till två veckor efter avvänjning; (3) Inblandat i torv 5 dagar/vecka från avvänjning fram till 2 veckor efter avvänjning; (4) Direkt i munnen dag 1 och 3-4; (5) Gavs till suggan direkt i munnen 5 dagar/vecka från veckan före grisning till avvänjning; (6) Kontrollgrupp. Ingen probiotika gavs.
En ekonomisk analys visar att det mest kostnadseffektiva sättet är att ge smågrisar probiotika direkt i munnen trots att denna grupp hade högst arbetskostnad. Enligt kalkylen tjänade lantbrukaren i studien 5.71 kr/smågris i denna behandlingsgrupp jämfört med kontrollgruppen som inte fick probiotika och därför växte sämre. Personalen på gården tyckte också att detta var det allra smidigaste sättet att ge probiotika till smågrisarna. Smågrisarna fick probiotikan dag 1 och 3-4 efter födseln. Vid dessa tillfällen hanterades redan smågrisarna (skiftesdigivning, kullutjämning, kastrering, järninjektion etc.) och att ge kosttillskott i samband med detta innebär då inte så mycket extra arbete.

På frågan om probiotika gör smågrisarna mer stresståliga ger vår studie inga tydliga svar. Ingen effekt sågs i de beteende- och stresstester som genomfördes där bland annat stresshormonerna kortisol och ACTH mättes. Denna experimentella del utfördes på en försöksgård och här ingick 70 smågrisar från 10 olika kullar. Hälften (5 smågrisar/ kull) gavs probiotika direkt i munnen tre gånger i veckan, från tre dagars ålder fram till avvänjning.
I fältförsöket undersöktes tårflöde som är ett känt mått på ökad stress hos grisar. Probiotikatillskott verkar påverka denna parameter i positiv riktning men en större studie med fler grisar skulle behövas för att ge en tydligare bild.

Sammantaget så visar studien att probiotikatillskott har potential att vara ekonomiskt fördelaktigt inom kommersiell smågrisproduktion och samtidigt positivt för smågrisarnas välfärd om det ges vid tidig ålder. Fler studier behövs för att utforska de underliggande mekanismerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2021

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2020

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2020

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev