Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-971
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Else Verbeek
Organisation: Else Verbeek
E-postadress: else.verbeek@slu.se
Telefon: 0705311771
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Linda Keeling
Beviljade medel: 1 997 000 SEK

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters animal behaviour and stress reactivity. Supplementing animals with beneficial bacteria (probiotics) early in life promotes the development of a balanced gut microbiota but the effects on health, growth, feeding behaviour and stress reactivity in pigs are not known. This project aims to investigate the effects of probiotics supplementation on the gut microbiota, growth, food intake and stress responses in pigs. Our hypothesis is that probiotics will increase stress resilience, which promotes growth and health. We will investigate the optimal route of administration under commercial conditions and perform a cost-benefit analysis to assess the economic feasibility of using probiotics on farms.

I naturen är grisar exponerade för många olika bakterier vilka bidrar till att bygga upp en balanserad tarmflora. På en gård förebyggs utbrott av sjukdomar genom bra städrutiner och desinficering men bidrar även till att minska antalet nyttiga bakterier i miljön vilket leder till en outvecklad tarmflora. En outvecklad tarmflora ökar risken att utveckla hälsoproblem och kan även påverka beteende och stresskänslighet. Tillskott av probiotiska bakterier tidigt i livet kan stimulera utveckling av en balanserad tarmflora men effekter på tillväxt, ätbeteende och stressreaktivitet är ännu inte kända. Syftet med projektet är att undersöka probiotikas effekt på tarmflora, tillväxt, födointag och stressrespons hos gris. Vår hypotes är att probiotika ökar stresstolerans vilket främjar tillväxt och hälsa. Vi kommer även undersöka hur probiotika bäst administreras till diande smågrisar. Slutligen vill vi göra en lönsamhetsanalys av den ekonomiska rimligheten i att använda probiotika på grisgårdar.

Hypotesen med projektet var att tillskott av probiotika tidigt i livet kan förbättra tillväxt, hälsa stresstolerans och välfärd hos smågrisar. Två studier genomfördes; i den första studerades hur supplementering av laktobaciller påverkade grisens stresstålighet men studien visade inga effekter av probiotikatillskottet. Studie 2 utvärderade olika sätt att administrera probiotika och dess betydelse för tillväxt och hälsa på en kommersiell gård. Resultaten visade att tillskott av probiotika direkt till smågrisen under diperioden bidrog till att de vägde ca 10% mer än kontrollgrisar vid 70 dagars ålder utan att foderkonsumtionen ökat. Däremot var det inte någon fördel om probiotikan administrerades via suggan eller enbart efter avvänjning. Vidare visar resultaten från studien att probiotikan bidrog till minskat tårflöde, inga effekter på aggresionsbeteende. Sammanfattningsvis visar studien att probiotika tidigt i livet kan ge en bättre tillväxt och förbättra vissa välfärdsparametrar.

Probiotika ger snabbare tillväxt hos smågrisar

Tarmfloran spelar en viktigt roll för djurs och människors hälsa och välbefinnande. Hos grisar märks detta tydligt vid avvänjningen då en obalans i tarmfloran leder till avvänjningsdiarré. Studier på råttor och möss tyder på att tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar hjärnans utveckling och hur djuren senare reagerar på stress. Bland annat har råttor som fått tillskott av probiotika kort efter födseln i form av bakterien Lactobacillus reuteri, visat sig vara mer stresståliga senare i livet. I denna studie undersökte vi om även smågrisars beteende påverkas på likande sätt. Blir smågrisar mer stresståliga vid tillsats av hälsosamma bakterier? Vi studerade även smågrisarnas tillväxt och jämförde olika sätt att administrera probiotika på för att se vad som är praktiskt möjligt och mest kostnadseffektivt i en kommersiell besättning.

Resultaten visar att smågrisar som fick probiotika med bakterierna Lactobacillus reuteri och Lactobacillus plantanum var i genomsnitt ca 10% tyngre vid 70 dagars ålder än de som inte fått probiotika trots samma foderintag. Probiotikan hade dock bara effekt om den gavs direkt i munnen, inblandat i den torv som gavs till smågrisarna regelbundet eller om den sprejades på suggans juver så att smågrisarna fick i sig bakterien när de diade. De kullar som fick probiotika först efter avvänjning (inblandat i torv), eller där suggan fick probiotika istället för smågrisarna hade samma tillväxt som de kullar helt utan probiotika. Denna del av studien utfördes i en kommersiell smågrisbesättning. Totalt ingick 58 kullar med 736 smågrisar fördelade på sex olika grupper som fick probiotika på följande sätt: (1) Sprejas på suggans juver 5 dagar/vecka från födsel till avvänjning; (2) Inblandat i torv som ges i smågrishörnan 5 dagar/vecka från födsel fram till två veckor efter avvänjning; (3) Inblandat i torv 5 dagar/vecka från avvänjning fram till 2 veckor efter avvänjning; (4) Direkt i munnen dag 1 och 3-4; (5) Gavs till suggan direkt i munnen 5 dagar/vecka från veckan före grisning till avvänjning; (6) Kontrollgrupp. Ingen probiotika gavs.
En ekonomisk analys visar att det mest kostnadseffektiva sättet är att ge smågrisar probiotika direkt i munnen trots att denna grupp hade högst arbetskostnad. Enligt kalkylen tjänade lantbrukaren i studien 5.71 kr/smågris i denna behandlingsgrupp jämfört med kontrollgruppen som inte fick probiotika och därför växte sämre. Personalen på gården tyckte också att detta var det allra smidigaste sättet att ge probiotika till smågrisarna. Smågrisarna fick probiotikan dag 1 och 3-4 efter födseln. Vid dessa tillfällen hanterades redan smågrisarna (skiftesdigivning, kullutjämning, kastrering, järninjektion etc.) och att ge kosttillskott i samband med detta innebär då inte så mycket extra arbete.

På frågan om probiotika gör smågrisarna mer stresståliga ger vår studie inga tydliga svar. Ingen effekt sågs i de beteende- och stresstester som genomfördes där bland annat stresshormonerna kortisol och ACTH mättes. Denna experimentella del utfördes på en försöksgård och här ingick 70 smågrisar från 10 olika kullar. Hälften (5 smågrisar/ kull) gavs probiotika direkt i munnen tre gånger i veckan, från tre dagars ålder fram till avvänjning.
I fältförsöket undersöktes tårflöde som är ett känt mått på ökad stress hos grisar. Probiotikatillskott verkar påverka denna parameter i positiv riktning men en större studie med fler grisar skulle behövas för att ge en tydligare bild.

Sammantaget så visar studien att probiotikatillskott har potential att vara ekonomiskt fördelaktigt inom kommersiell smågrisproduktion och samtidigt positivt för smågrisarnas välfärd om det ges vid tidig ålder. Fler studier behövs för att utforska de underliggande mekanismerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Innovativ salixförädling för fossilfritt drivmedel
Pär Ingvarsson

Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass

The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Funka till häst - erfarenheter av hästrelaterade sport- och fritidsaktiviteter bland personer med intellektuella funktionsnedsättningar
Marie Gustavsson, Linköpings universitet

Projektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Poultry

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev