Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-971
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Else Verbeek
Organisation: Else Verbeek
E-postadress: else.verbeek@slu.se
Telefon: 0705311771
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Linda Keeling
Beviljade medel: 1 997 000 SEK

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters animal behaviour and stress reactivity. Supplementing animals with beneficial bacteria (probiotics) early in life promotes the development of a balanced gut microbiota but the effects on health, growth, feeding behaviour and stress reactivity in pigs are not known. This project aims to investigate the effects of probiotics supplementation on the gut microbiota, growth, food intake and stress responses in pigs. Our hypothesis is that probiotics will increase stress resilience, which promotes growth and health. We will investigate the optimal route of administration under commercial conditions and perform a cost-benefit analysis to assess the economic feasibility of using probiotics on farms.

I naturen är grisar exponerade för många olika bakterier vilka bidrar till att bygga upp en balanserad tarmflora. På en gård förebyggs utbrott av sjukdomar genom bra städrutiner och desinficering men bidrar även till att minska antalet nyttiga bakterier i miljön vilket leder till en outvecklad tarmflora. En outvecklad tarmflora ökar risken att utveckla hälsoproblem och kan även påverka beteende och stresskänslighet. Tillskott av probiotiska bakterier tidigt i livet kan stimulera utveckling av en balanserad tarmflora men effekter på tillväxt, ätbeteende och stressreaktivitet är ännu inte kända. Syftet med projektet är att undersöka probiotikas effekt på tarmflora, tillväxt, födointag och stressrespons hos gris. Vår hypotes är att probiotika ökar stresstolerans vilket främjar tillväxt och hälsa. Vi kommer även undersöka hur probiotika bäst administreras till diande smågrisar. Slutligen vill vi göra en lönsamhetsanalys av den ekonomiska rimligheten i att använda probiotika på grisgårdar.

Hypotesen med projektet var att tillskott av probiotika tidigt i livet kan förbättra tillväxt, hälsa stresstolerans och välfärd hos smågrisar. Två studier genomfördes; i den första studerades hur supplementering av laktobaciller påverkade grisens stresstålighet men studien visade inga effekter av probiotikatillskottet. Studie 2 utvärderade olika sätt att administrera probiotika och dess betydelse för tillväxt och hälsa på en kommersiell gård. Resultaten visade att tillskott av probiotika direkt till smågrisen under diperioden bidrog till att de vägde ca 10% mer än kontrollgrisar vid 70 dagars ålder utan att foderkonsumtionen ökat. Däremot var det inte någon fördel om probiotikan administrerades via suggan eller enbart efter avvänjning. Vidare visar resultaten från studien att probiotikan bidrog till minskat tårflöde, inga effekter på aggresionsbeteende. Sammanfattningsvis visar studien att probiotika tidigt i livet kan ge en bättre tillväxt och förbättra vissa välfärdsparametrar.

Probiotika ger snabbare tillväxt hos smågrisar

Tarmfloran spelar en viktigt roll för djurs och människors hälsa och välbefinnande. Hos grisar märks detta tydligt vid avvänjningen då en obalans i tarmfloran leder till avvänjningsdiarré. Studier på råttor och möss tyder på att tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar hjärnans utveckling och hur djuren senare reagerar på stress. Bland annat har råttor som fått tillskott av probiotika kort efter födseln i form av bakterien Lactobacillus reuteri, visat sig vara mer stresståliga senare i livet. I denna studie undersökte vi om även smågrisars beteende påverkas på likande sätt. Blir smågrisar mer stresståliga vid tillsats av hälsosamma bakterier? Vi studerade även smågrisarnas tillväxt och jämförde olika sätt att administrera probiotika på för att se vad som är praktiskt möjligt och mest kostnadseffektivt i en kommersiell besättning.

Resultaten visar att smågrisar som fick probiotika med bakterierna Lactobacillus reuteri och Lactobacillus plantanum var i genomsnitt ca 10% tyngre vid 70 dagars ålder än de som inte fått probiotika trots samma foderintag. Probiotikan hade dock bara effekt om den gavs direkt i munnen, inblandat i den torv som gavs till smågrisarna regelbundet eller om den sprejades på suggans juver så att smågrisarna fick i sig bakterien när de diade. De kullar som fick probiotika först efter avvänjning (inblandat i torv), eller där suggan fick probiotika istället för smågrisarna hade samma tillväxt som de kullar helt utan probiotika. Denna del av studien utfördes i en kommersiell smågrisbesättning. Totalt ingick 58 kullar med 736 smågrisar fördelade på sex olika grupper som fick probiotika på följande sätt: (1) Sprejas på suggans juver 5 dagar/vecka från födsel till avvänjning; (2) Inblandat i torv som ges i smågrishörnan 5 dagar/vecka från födsel fram till två veckor efter avvänjning; (3) Inblandat i torv 5 dagar/vecka från avvänjning fram till 2 veckor efter avvänjning; (4) Direkt i munnen dag 1 och 3-4; (5) Gavs till suggan direkt i munnen 5 dagar/vecka från veckan före grisning till avvänjning; (6) Kontrollgrupp. Ingen probiotika gavs.
En ekonomisk analys visar att det mest kostnadseffektiva sättet är att ge smågrisar probiotika direkt i munnen trots att denna grupp hade högst arbetskostnad. Enligt kalkylen tjänade lantbrukaren i studien 5.71 kr/smågris i denna behandlingsgrupp jämfört med kontrollgruppen som inte fick probiotika och därför växte sämre. Personalen på gården tyckte också att detta var det allra smidigaste sättet att ge probiotika till smågrisarna. Smågrisarna fick probiotikan dag 1 och 3-4 efter födseln. Vid dessa tillfällen hanterades redan smågrisarna (skiftesdigivning, kullutjämning, kastrering, järninjektion etc.) och att ge kosttillskott i samband med detta innebär då inte så mycket extra arbete.

På frågan om probiotika gör smågrisarna mer stresståliga ger vår studie inga tydliga svar. Ingen effekt sågs i de beteende- och stresstester som genomfördes där bland annat stresshormonerna kortisol och ACTH mättes. Denna experimentella del utfördes på en försöksgård och här ingick 70 smågrisar från 10 olika kullar. Hälften (5 smågrisar/ kull) gavs probiotika direkt i munnen tre gånger i veckan, från tre dagars ålder fram till avvänjning.
I fältförsöket undersöktes tårflöde som är ett känt mått på ökad stress hos grisar. Probiotikatillskott verkar påverka denna parameter i positiv riktning men en större studie med fler grisar skulle behövas för att ge en tydligare bild.

Sammantaget så visar studien att probiotikatillskott har potential att vara ekonomiskt fördelaktigt inom kommersiell smågrisproduktion och samtidigt positivt för smågrisarnas välfärd om det ges vid tidig ålder. Fler studier behövs för att utforska de underliggande mekanismerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress