Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters animal behaviour and stress reactivity. Supplementing animals with beneficial bacteria (probiotics) early in life promotes the development of a balanced gut microbiota but the effects on health, growth, feeding behaviour and stress reactivity in pigs are not known. This project aims to investigate the effects of probiotics supplementation on the gut microbiota, growth, food intake and stress responses in pigs. Our hypothesis is that probiotics will increase stress resilience, which promotes growth and health. We will investigate the optimal route of administration under commercial conditions and perform a cost-benefit analysis to assess the economic feasibility of using probiotics on farms.

I naturen är grisar exponerade för många olika bakterier vilka bidrar till att bygga upp en balanserad tarmflora. På en gård förebyggs utbrott av sjukdomar genom bra städrutiner och desinficering men bidrar även till att minska antalet nyttiga bakterier i miljön vilket leder till en outvecklad tarmflora. En outvecklad tarmflora ökar risken att utveckla hälsoproblem och kan även påverka beteende och stresskänslighet. Tillskott av probiotiska bakterier tidigt i livet kan stimulera utveckling av en balanserad tarmflora men effekter på tillväxt, ätbeteende och stressreaktivitet är ännu inte kända. Syftet med projektet är att undersöka probiotikas effekt på tarmflora, tillväxt, födointag och stressrespons hos gris. Vår hypotes är att probiotika ökar stresstolerans vilket främjar tillväxt och hälsa. Vi kommer även undersöka hur probiotika bäst administreras till diande smågrisar. Slutligen vill vi göra en lönsamhetsanalys av den ekonomiska rimligheten i att använda probiotika på grisgårdar.

Hypotesen med projektet var att tillskott av probiotika tidigt i livet kan förbättra tillväxt, hälsa stresstolerans och välfärd hos smågrisar. Två studier genomfördes; i den första studerades hur supplementering av laktobaciller påverkade grisens stresstålighet men studien visade inga effekter av probiotikatillskottet. Studie 2 utvärderade olika sätt att administrera probiotika och dess betydelse för tillväxt och hälsa på en kommersiell gård. Resultaten visade att tillskott av probiotika direkt till smågrisen under diperioden bidrog till att de vägde ca 10% mer än kontrollgrisar vid 70 dagars ålder utan att foderkonsumtionen ökat. Däremot var det inte någon fördel om probiotikan administrerades via suggan eller enbart efter avvänjning. Vidare visar resultaten från studien att probiotikan bidrog till minskat tårflöde, inga effekter på aggresionsbeteende. Sammanfattningsvis visar studien att probiotika tidigt i livet kan ge en bättre tillväxt och förbättra vissa välfärdsparametrar.

Probiotika ger snabbare tillväxt hos smågrisar

Tarmfloran spelar en viktigt roll för djurs och människors hälsa och välbefinnande. Hos grisar märks detta tydligt vid avvänjningen då en obalans i tarmfloran leder till avvänjningsdiarré. Studier på råttor och möss tyder på att tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar hjärnans utveckling och hur djuren senare reagerar på stress. Bland annat har råttor som fått tillskott av probiotika kort efter födseln i form av bakterien Lactobacillus reuteri, visat sig vara mer stresståliga senare i livet. I denna studie undersökte vi om även smågrisars beteende påverkas på likande sätt. Blir smågrisar mer stresståliga vid tillsats av hälsosamma bakterier? Vi studerade även smågrisarnas tillväxt och jämförde olika sätt att administrera probiotika på för att se vad som är praktiskt möjligt och mest kostnadseffektivt i en kommersiell besättning.

Resultaten visar att smågrisar som fick probiotika med bakterierna Lactobacillus reuteri och Lactobacillus plantanum var i genomsnitt ca 10% tyngre vid 70 dagars ålder än de som inte fått probiotika trots samma foderintag. Probiotikan hade dock bara effekt om den gavs direkt i munnen, inblandat i den torv som gavs till smågrisarna regelbundet eller om den sprejades på suggans juver så att smågrisarna fick i sig bakterien när de diade. De kullar som fick probiotika först efter avvänjning (inblandat i torv), eller där suggan fick probiotika istället för smågrisarna hade samma tillväxt som de kullar helt utan probiotika. Denna del av studien utfördes i en kommersiell smågrisbesättning. Totalt ingick 58 kullar med 736 smågrisar fördelade på sex olika grupper som fick probiotika på följande sätt: (1) Sprejas på suggans juver 5 dagar/vecka från födsel till avvänjning; (2) Inblandat i torv som ges i smågrishörnan 5 dagar/vecka från födsel fram till två veckor efter avvänjning; (3) Inblandat i torv 5 dagar/vecka från avvänjning fram till 2 veckor efter avvänjning; (4) Direkt i munnen dag 1 och 3-4; (5) Gavs till suggan direkt i munnen 5 dagar/vecka från veckan före grisning till avvänjning; (6) Kontrollgrupp. Ingen probiotika gavs.
En ekonomisk analys visar att det mest kostnadseffektiva sättet är att ge smågrisar probiotika direkt i munnen trots att denna grupp hade högst arbetskostnad. Enligt kalkylen tjänade lantbrukaren i studien 5.71 kr/smågris i denna behandlingsgrupp jämfört med kontrollgruppen som inte fick probiotika och därför växte sämre. Personalen på gården tyckte också att detta var det allra smidigaste sättet att ge probiotika till smågrisarna. Smågrisarna fick probiotikan dag 1 och 3-4 efter födseln. Vid dessa tillfällen hanterades redan smågrisarna (skiftesdigivning, kullutjämning, kastrering, järninjektion etc.) och att ge kosttillskott i samband med detta innebär då inte så mycket extra arbete.

På frågan om probiotika gör smågrisarna mer stresståliga ger vår studie inga tydliga svar. Ingen effekt sågs i de beteende- och stresstester som genomfördes där bland annat stresshormonerna kortisol och ACTH mättes. Denna experimentella del utfördes på en försöksgård och här ingick 70 smågrisar från 10 olika kullar. Hälften (5 smågrisar/ kull) gavs probiotika direkt i munnen tre gånger i veckan, från tre dagars ålder fram till avvänjning.
I fältförsöket undersöktes tårflöde som är ett känt mått på ökad stress hos grisar. Probiotikatillskott verkar påverka denna parameter i positiv riktning men en större studie med fler grisar skulle behövas för att ge en tydligare bild.

Sammantaget så visar studien att probiotikatillskott har potential att vara ekonomiskt fördelaktigt inom kommersiell smågrisproduktion och samtidigt positivt för smågrisarnas välfärd om det ges vid tidig ålder. Fler studier behövs för att utforska de underliggande mekanismerna.