Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-971
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Else Verbeek
Organisation: Else Verbeek
E-postadress: else.verbeek@slu.se
Telefon: 0705311771
Medsökande: Johan Dicksved
Medsökande: Linda Keeling
Beviljade medel: 1 997 000 SEK

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters animal behaviour and stress reactivity. Supplementing animals with beneficial bacteria (probiotics) early in life promotes the development of a balanced gut microbiota but the effects on health, growth, feeding behaviour and stress reactivity in pigs are not known. This project aims to investigate the effects of probiotics supplementation on the gut microbiota, growth, food intake and stress responses in pigs. Our hypothesis is that probiotics will increase stress resilience, which promotes growth and health. We will investigate the optimal route of administration under commercial conditions and perform a cost-benefit analysis to assess the economic feasibility of using probiotics on farms.

I naturen är grisar exponerade för många olika bakterier vilka bidrar till att bygga upp en balanserad tarmflora. På en gård förebyggs utbrott av sjukdomar genom bra städrutiner och desinficering men bidrar även till att minska antalet nyttiga bakterier i miljön vilket leder till en outvecklad tarmflora. En outvecklad tarmflora ökar risken att utveckla hälsoproblem och kan även påverka beteende och stresskänslighet. Tillskott av probiotiska bakterier tidigt i livet kan stimulera utveckling av en balanserad tarmflora men effekter på tillväxt, ätbeteende och stressreaktivitet är ännu inte kända. Syftet med projektet är att undersöka probiotikas effekt på tarmflora, tillväxt, födointag och stressrespons hos gris. Vår hypotes är att probiotika ökar stresstolerans vilket främjar tillväxt och hälsa. Vi kommer även undersöka hur probiotika bäst administreras till diande smågrisar. Slutligen vill vi göra en lönsamhetsanalys av den ekonomiska rimligheten i att använda probiotika på grisgårdar.

Hypotesen med projektet var att tillskott av probiotika tidigt i livet kan förbättra tillväxt, hälsa stresstolerans och välfärd hos smågrisar. Två studier genomfördes; i den första studerades hur supplementering av laktobaciller påverkade grisens stresstålighet men studien visade inga effekter av probiotikatillskottet. Studie 2 utvärderade olika sätt att administrera probiotika och dess betydelse för tillväxt och hälsa på en kommersiell gård. Resultaten visade att tillskott av probiotika direkt till smågrisen under diperioden bidrog till att de vägde ca 10% mer än kontrollgrisar vid 70 dagars ålder utan att foderkonsumtionen ökat. Däremot var det inte någon fördel om probiotikan administrerades via suggan eller enbart efter avvänjning. Vidare visar resultaten från studien att probiotikan bidrog till minskat tårflöde, inga effekter på aggresionsbeteende. Sammanfattningsvis visar studien att probiotika tidigt i livet kan ge en bättre tillväxt och förbättra vissa välfärdsparametrar.

Probiotika ger snabbare tillväxt hos smågrisar

Tarmfloran spelar en viktigt roll för djurs och människors hälsa och välbefinnande. Hos grisar märks detta tydligt vid avvänjningen då en obalans i tarmfloran leder till avvänjningsdiarré. Studier på råttor och möss tyder på att tarmflorans sammansättning tidigt i livet påverkar hjärnans utveckling och hur djuren senare reagerar på stress. Bland annat har råttor som fått tillskott av probiotika kort efter födseln i form av bakterien Lactobacillus reuteri, visat sig vara mer stresståliga senare i livet. I denna studie undersökte vi om även smågrisars beteende påverkas på likande sätt. Blir smågrisar mer stresståliga vid tillsats av hälsosamma bakterier? Vi studerade även smågrisarnas tillväxt och jämförde olika sätt att administrera probiotika på för att se vad som är praktiskt möjligt och mest kostnadseffektivt i en kommersiell besättning.

Resultaten visar att smågrisar som fick probiotika med bakterierna Lactobacillus reuteri och Lactobacillus plantanum var i genomsnitt ca 10% tyngre vid 70 dagars ålder än de som inte fått probiotika trots samma foderintag. Probiotikan hade dock bara effekt om den gavs direkt i munnen, inblandat i den torv som gavs till smågrisarna regelbundet eller om den sprejades på suggans juver så att smågrisarna fick i sig bakterien när de diade. De kullar som fick probiotika först efter avvänjning (inblandat i torv), eller där suggan fick probiotika istället för smågrisarna hade samma tillväxt som de kullar helt utan probiotika. Denna del av studien utfördes i en kommersiell smågrisbesättning. Totalt ingick 58 kullar med 736 smågrisar fördelade på sex olika grupper som fick probiotika på följande sätt: (1) Sprejas på suggans juver 5 dagar/vecka från födsel till avvänjning; (2) Inblandat i torv som ges i smågrishörnan 5 dagar/vecka från födsel fram till två veckor efter avvänjning; (3) Inblandat i torv 5 dagar/vecka från avvänjning fram till 2 veckor efter avvänjning; (4) Direkt i munnen dag 1 och 3-4; (5) Gavs till suggan direkt i munnen 5 dagar/vecka från veckan före grisning till avvänjning; (6) Kontrollgrupp. Ingen probiotika gavs.
En ekonomisk analys visar att det mest kostnadseffektiva sättet är att ge smågrisar probiotika direkt i munnen trots att denna grupp hade högst arbetskostnad. Enligt kalkylen tjänade lantbrukaren i studien 5.71 kr/smågris i denna behandlingsgrupp jämfört med kontrollgruppen som inte fick probiotika och därför växte sämre. Personalen på gården tyckte också att detta var det allra smidigaste sättet att ge probiotika till smågrisarna. Smågrisarna fick probiotikan dag 1 och 3-4 efter födseln. Vid dessa tillfällen hanterades redan smågrisarna (skiftesdigivning, kullutjämning, kastrering, järninjektion etc.) och att ge kosttillskott i samband med detta innebär då inte så mycket extra arbete.

På frågan om probiotika gör smågrisarna mer stresståliga ger vår studie inga tydliga svar. Ingen effekt sågs i de beteende- och stresstester som genomfördes där bland annat stresshormonerna kortisol och ACTH mättes. Denna experimentella del utfördes på en försöksgård och här ingick 70 smågrisar från 10 olika kullar. Hälften (5 smågrisar/ kull) gavs probiotika direkt i munnen tre gånger i veckan, från tre dagars ålder fram till avvänjning.
I fältförsöket undersöktes tårflöde som är ett känt mått på ökad stress hos grisar. Probiotikatillskott verkar påverka denna parameter i positiv riktning men en större studie med fler grisar skulle behövas för att ge en tydligare bild.

Sammantaget så visar studien att probiotikatillskott har potential att vara ekonomiskt fördelaktigt inom kommersiell smågrisproduktion och samtidigt positivt för smågrisarnas välfärd om det ges vid tidig ålder. Fler studier behövs för att utforska de underliggande mekanismerna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Matfågel

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev