Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillväxtmöjligheter i kooperativ industri: Vilken betydelse har finanseringsformerna och marknadsstrukturen?

Status: Avslutat
Projektnummer: 0245004
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 22 november 2013
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Beviljade medel: 1 425 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svensk livsmedelsindustri kännetecknas av fåtalskonkurrens. De kooperativa företagen (KOOP) har haft stor betydelse för bl.a. mjölk och kött. De möter ofta konkurrens från investorägda företag (IOF). Frågan är hur marknadsstrukturen påverkar prisbildning samt kvalitetsnivå t.ex. via processtandards. Studien består av två delar; en teoretisk och en empirisk analys grundade på mikroekonomi. Den teoretiska analysen visar att en marknad med KOOP’s är gynnsam utifrån flera kriterier om kostnaden för att nå viss kvalitet är rörlig. Om kostnaden är fast ger IOF högre konsumentnytta. KOOP’s minskar välfärdsförlusterna av otillräcklig information. KOOP’s möter ungefär samma kostnad för externt kapital som lantbruksföretagen. En studie av svenskt nötkött 1965-2004 visar att ökad koncentration bland KOOP’s med 10% leder till 9,5 % ökning i priset. Rationaliseringsvinster leder dock till att priset sjunker med 2,9 %. Utan KOOP’s hade branschens utveckling varit än mer problematisk.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Det är vanligt att företag med olika affärsstruktur konkurrerar på en och samma marknad. Detta kan till exempel vara börsnoterade och privata (”investorägda företag”) samt kooperativa företag. I en del branscher har de kooperativa företagen historiskt sett haft en hög marknadsandel t.ex. mjölk och slakt men lägre för t.ex. spannmål. Ett kooperativt företag kan betraktas såsom vertikalt integrerat mellan ägarna/lantbrukarna samt process- och förädlingsledet. Vertikal integration innebär att lantbrukarna driver såväl sina egna lantbruksföretag och är dessutom ägare till förädlingsindustrin. Lantbrukarna har ett ekonomiskt intresse av att få ett högt produktpris för de produkter som levereras till förädlingsindustrin. Samtidigt är de också intresserade av en ur ekonomisk synvinkel framgångsrik förädlingsindustri. I en del ekonomisk forskning visar några forskare med hjälp av ”spelteori” att utfallet på en marknad i hög grad påverkas av ägar¬strukturen. Samtidigt visar studier att en utveckling mot allt större företag i en industri, exempelvis amerikansk köttindustri, leder till lägre kostnader vilket bidrar till lägre priser till nytta för konsumenterna.
Studien av amerikansk köttindustri beaktade inte eventuella skillnader i ekonomiskt beteende mellan kooperativa och investorägda företag. En aktuell fråga är därför om motsvarande utveckling mot lägre kostnader kan spåras i svensk köttindustri där investorägda och kooperativa företag har funnits under en längre tidsperiod. En annan fråga är om vi kan observera några skillnader i beteende mellan investorägda och kooperativa företag och hur sådana eventuella skillnader påverkar prisbildningen. Frågan är om de kooperativa företagen har kunnat bidra till att lantbrukare erhåller ett högre pris för sina produkter.
En annan relevant fråga är hur kooperativa företag rent principiellt kan förväntas klara konkurrensen på marknaden. Vad är bästa möjliga strategi givet olika ägarstrukturer då företagen även måste välja vilken kvalitet de skall producera samtidigt som det är mer kostsamt att producera en vara med högre kvalitet? De investorägda företagen kännetecknas ju av bl.a. andra styrelseformer och förutsättningar vad gäller möjligheten att anskaffa externt kapital.

Metod och data
År 1965 svarade de kooperativa företagen för ca 82% av den totala slakten av nötkött i Sverige. År 2004 uppgick de kooperativa företagens andel av slakten till ca 59% baserat på beräkningar utifrån officiell slakstatistik. Samtidigt så ökar koncentrationen framförallt bland de kooperativa företagen till följd av omfattande fusioneringar under den aktuella perioden. Koncentrationsgraden mäts via ett s.k. Herfindahl index. Något förenklat så antar detta värdet 1 om en industri endast består av ett företag och värdet 0 om det finns ett ”oändligt” antal företag, dvs en situation med ”fri konkurrens”. Under denna period så ökade koncentrationsindex för de kooperativa företagen från ca 0,10 till 0,80 medan de investorägda företagen i stort legat kvar kring 0,10.
För att besvara de olika frågorna utvecklas några ekonomiska modeller över en marknad. Några är av renodlad teoretisk karaktär och andra förenar teori och empiri. Utfallet på en marknad beräknas under förutsättning att de olika parterna strävar efter att uppnå största möjliga ekonomiska nytta. Rent matematiskt innebär metoden att ett maximeringsproblem formuleras för respektive intressentgrupp. Intressenterna är lantbrukare, investorägd och kooperativ förädlingsindustri samt konsumenter. De kooperativa företagen antas sträva efter att nå bästa möjliga sammanlagda resultat i såväl lantbrukarledet som i processindustrin. Investorägd industri antas helt enkelt maximera vinsten i verksamheten.

Resultat
Kapitalanskaffning och kostnaden för det kapital som finansierar den kooperativa verksamheten har betydelse. Beräkningar visar att under perioden 1986-1990 uppgick den genomsnittliga kapitalkostnaden i kooperativ slaktindustri till ca 3,8% och motsvarande värde för jämförbara lantbruksföretag uppgick till ca 4,9%. För perioden 1991-1995 är kostnaden i den kooperativa industrin ca 6,4% och 7,9% för jämförbara lantbruksföretag. En analys av andelen eget kapital (soliditeten) under perioden 1965-2004 visar att den sjunkit från 40,6% 1965 till ca 32% för år 2004. En jämförelse med näringslivet ger motsvarande värde om 39% för 2004 enligt SCB. Slutsatsen är därför att den kooperativa slaktindustrins finansiella struktur inte avvikit väsentligt från näringslivet i övrigt eller kostnaden för det kapital ägarna utnyttjar i sina lantbruksföretag.
Mer teoretiskt inriktade studier visar att den kooperativa företagsformen bör ha goda möjligheter att konkurrera med investorägda företag sett utifrån ett producentperspektiv. Detta gäller framförallt om kostnaden hänförlig till kvalitetsorienterad produktion i huvudsak är rörlig. I detta fall är den kooperativa företagsformen att föredra utifrån de flesta ekonomiska kriterier såsom producentnytta, konsumentnytta m.m. Detta förhållande gäller bl.a. för spannmåls- och växtprodukter. För animalieproducerande företag är det mer rimligt att anta att kostnaden hänförlig till kvalitet i större utsträckning är fast och då främst påverkas av kostnaden för de byggnader och anläggningar som krävs för att driva en högkvalitativ animalieproduktion. I en sådan situation är kooperativa företag att föredra vad gäller producentnyttan. Samhällsnyttan som också beror av konsument¬nyttan beror dock helt och hållet på kostnadsnivån.
Teoretiskt inriktade analyser som belyser en situation där konsumenten saknar eller har för lite information om produktkvaliteten, eller att den information som ges är osäker, ger ytterligare insikter. Produktkvalitet kan beröra t.ex. ursprungsland, djurvälfärd m.m. Studien visar att om konsumenten har ”fullständig information” så gynnas de företag som producerar en produkt av hög kvalitet av en kooperativ företagsstruktur. En situation med osäker information tenderar även att gynna högkvalitativ produktion i kooperativa företag.
Sammantaget så visar de teoretiskt inriktade analyserna att de kooperativa företagen i många avseenden drivs i en organisationsform som ger goda möjligheter att producera varor av hög kvalitet. De kooperativa företagen synes även ge möjligheter att minska de kostnader som kan uppkomma till följd av att konsumenterna har för lite information.
De mer empiriskt inriktade analyserna i detta projekt fokuserar på svensk köttindustri. Ett motiv till att välja denna industrigren är att den utgör en viktig del i svenskt lantbruk. Ett annat motiv är att det är möjligt att få detaljerad information för en längre tidsperiod. De empiriska analyserna visar entydigt att de strukturella förändringarna inom de kooperativa företagen bidragit till att påverka partipriset i positiv riktning. En 10% ökning av koncentrationen leder till att priset stiger med 9,5%. För de investorägda företagen kan ingen effekt observeras. En omfattande rationalisering i köttbranschen har emellertid lett till att priset sjunkit p.g.a lägre kostnader i förädlingsindustrin. Nettoeffekten innebär att om koncentrationsgraden ökar med 10% så sjunker priset med 2,9%. Utvecklingen hade varit ännu mer negativ för den svenska kött¬branschen om kooperativ industri inte hade förekommit.

Slutsatser och rekommendationer
Resultaten av denna studie visar det inte finns några påtagliga ekonomiska argument för att ifrågasätta den kooperativa företagsformen när den förekommer på en s.k. blandad marknad. De kooperativa företagen kan i denna situation motverka andra former av marknadsmakt.
En central fråga är därför att i utbildnings – och fortbildningssammanhang skapa förståelse och insikter kring de kooperativa företagens funktion och ekonomiska roll i en blandad marknad. Det är väsentligt att informera/utbilda medlemmar/ägare och förtroendevalda så att de på ett konstruktivt vis kan medverka till att verksamheten utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev