Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tillväxtmöjligheter i kooperativ industri: Vilken betydelse har finanseringsformerna och marknadsstrukturen?

Status: Avslutat
Projektnummer: 0245004
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 22 november 2013
Huvudsökande: Hans Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: hans.andersson@ekon.slu.se
Telefon: 018-67 35 05
Beviljade medel: 1 425 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Svensk livsmedelsindustri kännetecknas av fåtalskonkurrens. De kooperativa företagen (KOOP) har haft stor betydelse för bl.a. mjölk och kött. De möter ofta konkurrens från investorägda företag (IOF). Frågan är hur marknadsstrukturen påverkar prisbildning samt kvalitetsnivå t.ex. via processtandards. Studien består av två delar; en teoretisk och en empirisk analys grundade på mikroekonomi. Den teoretiska analysen visar att en marknad med KOOP’s är gynnsam utifrån flera kriterier om kostnaden för att nå viss kvalitet är rörlig. Om kostnaden är fast ger IOF högre konsumentnytta. KOOP’s minskar välfärdsförlusterna av otillräcklig information. KOOP’s möter ungefär samma kostnad för externt kapital som lantbruksföretagen. En studie av svenskt nötkött 1965-2004 visar att ökad koncentration bland KOOP’s med 10% leder till 9,5 % ökning i priset. Rationaliseringsvinster leder dock till att priset sjunker med 2,9 %. Utan KOOP’s hade branschens utveckling varit än mer problematisk.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Det är vanligt att företag med olika affärsstruktur konkurrerar på en och samma marknad. Detta kan till exempel vara börsnoterade och privata (”investorägda företag”) samt kooperativa företag. I en del branscher har de kooperativa företagen historiskt sett haft en hög marknadsandel t.ex. mjölk och slakt men lägre för t.ex. spannmål. Ett kooperativt företag kan betraktas såsom vertikalt integrerat mellan ägarna/lantbrukarna samt process- och förädlingsledet. Vertikal integration innebär att lantbrukarna driver såväl sina egna lantbruksföretag och är dessutom ägare till förädlingsindustrin. Lantbrukarna har ett ekonomiskt intresse av att få ett högt produktpris för de produkter som levereras till förädlingsindustrin. Samtidigt är de också intresserade av en ur ekonomisk synvinkel framgångsrik förädlingsindustri. I en del ekonomisk forskning visar några forskare med hjälp av ”spelteori” att utfallet på en marknad i hög grad påverkas av ägar¬strukturen. Samtidigt visar studier att en utveckling mot allt större företag i en industri, exempelvis amerikansk köttindustri, leder till lägre kostnader vilket bidrar till lägre priser till nytta för konsumenterna.
Studien av amerikansk köttindustri beaktade inte eventuella skillnader i ekonomiskt beteende mellan kooperativa och investorägda företag. En aktuell fråga är därför om motsvarande utveckling mot lägre kostnader kan spåras i svensk köttindustri där investorägda och kooperativa företag har funnits under en längre tidsperiod. En annan fråga är om vi kan observera några skillnader i beteende mellan investorägda och kooperativa företag och hur sådana eventuella skillnader påverkar prisbildningen. Frågan är om de kooperativa företagen har kunnat bidra till att lantbrukare erhåller ett högre pris för sina produkter.
En annan relevant fråga är hur kooperativa företag rent principiellt kan förväntas klara konkurrensen på marknaden. Vad är bästa möjliga strategi givet olika ägarstrukturer då företagen även måste välja vilken kvalitet de skall producera samtidigt som det är mer kostsamt att producera en vara med högre kvalitet? De investorägda företagen kännetecknas ju av bl.a. andra styrelseformer och förutsättningar vad gäller möjligheten att anskaffa externt kapital.

Metod och data
År 1965 svarade de kooperativa företagen för ca 82% av den totala slakten av nötkött i Sverige. År 2004 uppgick de kooperativa företagens andel av slakten till ca 59% baserat på beräkningar utifrån officiell slakstatistik. Samtidigt så ökar koncentrationen framförallt bland de kooperativa företagen till följd av omfattande fusioneringar under den aktuella perioden. Koncentrationsgraden mäts via ett s.k. Herfindahl index. Något förenklat så antar detta värdet 1 om en industri endast består av ett företag och värdet 0 om det finns ett ”oändligt” antal företag, dvs en situation med ”fri konkurrens”. Under denna period så ökade koncentrationsindex för de kooperativa företagen från ca 0,10 till 0,80 medan de investorägda företagen i stort legat kvar kring 0,10.
För att besvara de olika frågorna utvecklas några ekonomiska modeller över en marknad. Några är av renodlad teoretisk karaktär och andra förenar teori och empiri. Utfallet på en marknad beräknas under förutsättning att de olika parterna strävar efter att uppnå största möjliga ekonomiska nytta. Rent matematiskt innebär metoden att ett maximeringsproblem formuleras för respektive intressentgrupp. Intressenterna är lantbrukare, investorägd och kooperativ förädlingsindustri samt konsumenter. De kooperativa företagen antas sträva efter att nå bästa möjliga sammanlagda resultat i såväl lantbrukarledet som i processindustrin. Investorägd industri antas helt enkelt maximera vinsten i verksamheten.

Resultat
Kapitalanskaffning och kostnaden för det kapital som finansierar den kooperativa verksamheten har betydelse. Beräkningar visar att under perioden 1986-1990 uppgick den genomsnittliga kapitalkostnaden i kooperativ slaktindustri till ca 3,8% och motsvarande värde för jämförbara lantbruksföretag uppgick till ca 4,9%. För perioden 1991-1995 är kostnaden i den kooperativa industrin ca 6,4% och 7,9% för jämförbara lantbruksföretag. En analys av andelen eget kapital (soliditeten) under perioden 1965-2004 visar att den sjunkit från 40,6% 1965 till ca 32% för år 2004. En jämförelse med näringslivet ger motsvarande värde om 39% för 2004 enligt SCB. Slutsatsen är därför att den kooperativa slaktindustrins finansiella struktur inte avvikit väsentligt från näringslivet i övrigt eller kostnaden för det kapital ägarna utnyttjar i sina lantbruksföretag.
Mer teoretiskt inriktade studier visar att den kooperativa företagsformen bör ha goda möjligheter att konkurrera med investorägda företag sett utifrån ett producentperspektiv. Detta gäller framförallt om kostnaden hänförlig till kvalitetsorienterad produktion i huvudsak är rörlig. I detta fall är den kooperativa företagsformen att föredra utifrån de flesta ekonomiska kriterier såsom producentnytta, konsumentnytta m.m. Detta förhållande gäller bl.a. för spannmåls- och växtprodukter. För animalieproducerande företag är det mer rimligt att anta att kostnaden hänförlig till kvalitet i större utsträckning är fast och då främst påverkas av kostnaden för de byggnader och anläggningar som krävs för att driva en högkvalitativ animalieproduktion. I en sådan situation är kooperativa företag att föredra vad gäller producentnyttan. Samhällsnyttan som också beror av konsument¬nyttan beror dock helt och hållet på kostnadsnivån.
Teoretiskt inriktade analyser som belyser en situation där konsumenten saknar eller har för lite information om produktkvaliteten, eller att den information som ges är osäker, ger ytterligare insikter. Produktkvalitet kan beröra t.ex. ursprungsland, djurvälfärd m.m. Studien visar att om konsumenten har ”fullständig information” så gynnas de företag som producerar en produkt av hög kvalitet av en kooperativ företagsstruktur. En situation med osäker information tenderar även att gynna högkvalitativ produktion i kooperativa företag.
Sammantaget så visar de teoretiskt inriktade analyserna att de kooperativa företagen i många avseenden drivs i en organisationsform som ger goda möjligheter att producera varor av hög kvalitet. De kooperativa företagen synes även ge möjligheter att minska de kostnader som kan uppkomma till följd av att konsumenterna har för lite information.
De mer empiriskt inriktade analyserna i detta projekt fokuserar på svensk köttindustri. Ett motiv till att välja denna industrigren är att den utgör en viktig del i svenskt lantbruk. Ett annat motiv är att det är möjligt att få detaljerad information för en längre tidsperiod. De empiriska analyserna visar entydigt att de strukturella förändringarna inom de kooperativa företagen bidragit till att påverka partipriset i positiv riktning. En 10% ökning av koncentrationen leder till att priset stiger med 9,5%. För de investorägda företagen kan ingen effekt observeras. En omfattande rationalisering i köttbranschen har emellertid lett till att priset sjunkit p.g.a lägre kostnader i förädlingsindustrin. Nettoeffekten innebär att om koncentrationsgraden ökar med 10% så sjunker priset med 2,9%. Utvecklingen hade varit ännu mer negativ för den svenska kött¬branschen om kooperativ industri inte hade förekommit.

Slutsatser och rekommendationer
Resultaten av denna studie visar det inte finns några påtagliga ekonomiska argument för att ifrågasätta den kooperativa företagsformen när den förekommer på en s.k. blandad marknad. De kooperativa företagen kan i denna situation motverka andra former av marknadsmakt.
En central fråga är därför att i utbildnings – och fortbildningssammanhang skapa förståelse och insikter kring de kooperativa företagens funktion och ekonomiska roll i en blandad marknad. Det är väsentligt att informera/utbilda medlemmar/ägare och förtroendevalda så att de på ett konstruktivt vis kan medverka till att verksamheten utvecklas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev