Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | 0245004 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2005 |
Datum för slutrapport: | 22 november 2013 |
Huvudsökande: | Hans Andersson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | hans.andersson@ekon.slu.se |
Telefon: | 018-67 35 05 |
Sammanfattning av slutrapport
Svensk livsmedelsindustri kännetecknas av fåtalskonkurrens. De kooperativa företagen (KOOP) har haft stor betydelse för bl.a. mjölk och kött. De möter ofta konkurrens från investorägda företag (IOF). Frågan är hur marknadsstrukturen påverkar prisbildning samt kvalitetsnivå t.ex. via processtandards. Studien består av två delar; en teoretisk och en empirisk analys grundade på mikroekonomi. Den teoretiska analysen visar att en marknad med KOOP’s är gynnsam utifrån flera kriterier om kostnaden för att nå viss kvalitet är rörlig. Om kostnaden är fast ger IOF högre konsumentnytta. KOOP’s minskar välfärdsförlusterna av otillräcklig information. KOOP’s möter ungefär samma kostnad för externt kapital som lantbruksföretagen. En studie av svenskt nötkött 1965-2004 visar att ökad koncentration bland KOOP’s med 10% leder till 9,5 % ökning i priset. Rationaliseringsvinster leder dock till att priset sjunker med 2,9 %. Utan KOOP’s hade branschens utveckling varit än mer problematisk.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Det är vanligt att företag med olika affärsstruktur konkurrerar på en och samma marknad. Detta kan till exempel vara börsnoterade och privata (”investorägda företag”) samt kooperativa företag. I en del branscher har de kooperativa företagen historiskt sett haft en hög marknadsandel t.ex. mjölk och slakt men lägre för t.ex. spannmål. Ett kooperativt företag kan betraktas såsom vertikalt integrerat mellan ägarna/lantbrukarna samt process- och förädlingsledet. Vertikal integration innebär att lantbrukarna driver såväl sina egna lantbruksföretag och är dessutom ägare till förädlingsindustrin. Lantbrukarna har ett ekonomiskt intresse av att få ett högt produktpris för de produkter som levereras till förädlingsindustrin. Samtidigt är de också intresserade av en ur ekonomisk synvinkel framgångsrik förädlingsindustri. I en del ekonomisk forskning visar några forskare med hjälp av ”spelteori” att utfallet på en marknad i hög grad påverkas av ägar¬strukturen. Samtidigt visar studier att en utveckling mot allt större företag i en industri, exempelvis amerikansk köttindustri, leder till lägre kostnader vilket bidrar till lägre priser till nytta för konsumenterna.
Studien av amerikansk köttindustri beaktade inte eventuella skillnader i ekonomiskt beteende mellan kooperativa och investorägda företag. En aktuell fråga är därför om motsvarande utveckling mot lägre kostnader kan spåras i svensk köttindustri där investorägda och kooperativa företag har funnits under en längre tidsperiod. En annan fråga är om vi kan observera några skillnader i beteende mellan investorägda och kooperativa företag och hur sådana eventuella skillnader påverkar prisbildningen. Frågan är om de kooperativa företagen har kunnat bidra till att lantbrukare erhåller ett högre pris för sina produkter.
En annan relevant fråga är hur kooperativa företag rent principiellt kan förväntas klara konkurrensen på marknaden. Vad är bästa möjliga strategi givet olika ägarstrukturer då företagen även måste välja vilken kvalitet de skall producera samtidigt som det är mer kostsamt att producera en vara med högre kvalitet? De investorägda företagen kännetecknas ju av bl.a. andra styrelseformer och förutsättningar vad gäller möjligheten att anskaffa externt kapital.
Metod och data
År 1965 svarade de kooperativa företagen för ca 82% av den totala slakten av nötkött i Sverige. År 2004 uppgick de kooperativa företagens andel av slakten till ca 59% baserat på beräkningar utifrån officiell slakstatistik. Samtidigt så ökar koncentrationen framförallt bland de kooperativa företagen till följd av omfattande fusioneringar under den aktuella perioden. Koncentrationsgraden mäts via ett s.k. Herfindahl index. Något förenklat så antar detta värdet 1 om en industri endast består av ett företag och värdet 0 om det finns ett ”oändligt” antal företag, dvs en situation med ”fri konkurrens”. Under denna period så ökade koncentrationsindex för de kooperativa företagen från ca 0,10 till 0,80 medan de investorägda företagen i stort legat kvar kring 0,10.
För att besvara de olika frågorna utvecklas några ekonomiska modeller över en marknad. Några är av renodlad teoretisk karaktär och andra förenar teori och empiri. Utfallet på en marknad beräknas under förutsättning att de olika parterna strävar efter att uppnå största möjliga ekonomiska nytta. Rent matematiskt innebär metoden att ett maximeringsproblem formuleras för respektive intressentgrupp. Intressenterna är lantbrukare, investorägd och kooperativ förädlingsindustri samt konsumenter. De kooperativa företagen antas sträva efter att nå bästa möjliga sammanlagda resultat i såväl lantbrukarledet som i processindustrin. Investorägd industri antas helt enkelt maximera vinsten i verksamheten.
Resultat
Kapitalanskaffning och kostnaden för det kapital som finansierar den kooperativa verksamheten har betydelse. Beräkningar visar att under perioden 1986-1990 uppgick den genomsnittliga kapitalkostnaden i kooperativ slaktindustri till ca 3,8% och motsvarande värde för jämförbara lantbruksföretag uppgick till ca 4,9%. För perioden 1991-1995 är kostnaden i den kooperativa industrin ca 6,4% och 7,9% för jämförbara lantbruksföretag. En analys av andelen eget kapital (soliditeten) under perioden 1965-2004 visar att den sjunkit från 40,6% 1965 till ca 32% för år 2004. En jämförelse med näringslivet ger motsvarande värde om 39% för 2004 enligt SCB. Slutsatsen är därför att den kooperativa slaktindustrins finansiella struktur inte avvikit väsentligt från näringslivet i övrigt eller kostnaden för det kapital ägarna utnyttjar i sina lantbruksföretag.
Mer teoretiskt inriktade studier visar att den kooperativa företagsformen bör ha goda möjligheter att konkurrera med investorägda företag sett utifrån ett producentperspektiv. Detta gäller framförallt om kostnaden hänförlig till kvalitetsorienterad produktion i huvudsak är rörlig. I detta fall är den kooperativa företagsformen att föredra utifrån de flesta ekonomiska kriterier såsom producentnytta, konsumentnytta m.m. Detta förhållande gäller bl.a. för spannmåls- och växtprodukter. För animalieproducerande företag är det mer rimligt att anta att kostnaden hänförlig till kvalitet i större utsträckning är fast och då främst påverkas av kostnaden för de byggnader och anläggningar som krävs för att driva en högkvalitativ animalieproduktion. I en sådan situation är kooperativa företag att föredra vad gäller producentnyttan. Samhällsnyttan som också beror av konsument¬nyttan beror dock helt och hållet på kostnadsnivån.
Teoretiskt inriktade analyser som belyser en situation där konsumenten saknar eller har för lite information om produktkvaliteten, eller att den information som ges är osäker, ger ytterligare insikter. Produktkvalitet kan beröra t.ex. ursprungsland, djurvälfärd m.m. Studien visar att om konsumenten har ”fullständig information” så gynnas de företag som producerar en produkt av hög kvalitet av en kooperativ företagsstruktur. En situation med osäker information tenderar även att gynna högkvalitativ produktion i kooperativa företag.
Sammantaget så visar de teoretiskt inriktade analyserna att de kooperativa företagen i många avseenden drivs i en organisationsform som ger goda möjligheter att producera varor av hög kvalitet. De kooperativa företagen synes även ge möjligheter att minska de kostnader som kan uppkomma till följd av att konsumenterna har för lite information.
De mer empiriskt inriktade analyserna i detta projekt fokuserar på svensk köttindustri. Ett motiv till att välja denna industrigren är att den utgör en viktig del i svenskt lantbruk. Ett annat motiv är att det är möjligt att få detaljerad information för en längre tidsperiod. De empiriska analyserna visar entydigt att de strukturella förändringarna inom de kooperativa företagen bidragit till att påverka partipriset i positiv riktning. En 10% ökning av koncentrationen leder till att priset stiger med 9,5%. För de investorägda företagen kan ingen effekt observeras. En omfattande rationalisering i köttbranschen har emellertid lett till att priset sjunkit p.g.a lägre kostnader i förädlingsindustrin. Nettoeffekten innebär att om koncentrationsgraden ökar med 10% så sjunker priset med 2,9%. Utvecklingen hade varit ännu mer negativ för den svenska kött¬branschen om kooperativ industri inte hade förekommit.
Slutsatser och rekommendationer
Resultaten av denna studie visar det inte finns några påtagliga ekonomiska argument för att ifrågasätta den kooperativa företagsformen när den förekommer på en s.k. blandad marknad. De kooperativa företagen kan i denna situation motverka andra former av marknadsmakt.
En central fråga är därför att i utbildnings – och fortbildningssammanhang skapa förståelse och insikter kring de kooperativa företagens funktion och ekonomiska roll i en blandad marknad. Det är väsentligt att informera/utbilda medlemmar/ägare och förtroendevalda så att de på ett konstruktivt vis kan medverka till att verksamheten utvecklas.
Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …
Läs merProjektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …
Läs merProjektnummer: O-20-23-473 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 mars 2023
The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …
Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 mars 2023
The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …
Läs merProjektnummer: H-17-47-287 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 mars 2023
Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …
Läs merProjektnummer: O-16-20-767 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …
Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2023
The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …
Läs merProjektnummer: O-18-23-160 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2023
The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …
Läs merProjektnummer: R-19-62-182 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 februari 2023
Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …
Läs merProjektnummer: S-21-20-640 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 januari 2023
A systematic review of health and welfare of dairy cows associated with loose housing systems. The review will follow best practice for systematic evidence evaluation established by the Collaboration for Environmental Evidence. The review will incorporate stakeholder engagement and will be guided …
Läs mer