Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1346123 |
Kategori: | Research program | Entrepreneurship |
Ansökningsår: | 2013 |
Datum för slutrapport: | 29 juni 2016 |
Huvudsökande: | Christel Cederberg |
Organisation: | SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik |
E-postadress: | christel.cederberg@sik.se |
Telefon: | 0708-710374 |
Medsökande: | Pernilla Tidåker |
Medsökande: | Sverker Molander |
Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural production as opposed to the present situation which is dominated by the monetary market valuation of physical products sold from the farm. Relevant ecosystem services and biophysical indicators to measure these services will be selected and tested on farms with meat production. A reference group of farmers and representatives from food industry and agricultural organisations is part of the project with an important role in the process of selecting relevant ecosystem services, evaluating suggested biophysical indicators and participating in the analysis of how indicators of ecosystem services can be integrated as decision support tools at different levels in the food supply chain.
Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver metoder för att kvantifiera och värdesätta ekosystemtjänster som är kopplade till jordbruksproduktion. Syftet med detta projekt är att testa och utveckla metoder för hur man kan kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktionens ”värden” jämfört med dagens situation som domineras av den monetära marknadsvärderingen av fysiska produkter som säljs från gården. Relevanta ekosystemtjänster och biofysikaliska indikatorer för att mäta dessa tjänster kommer att väljas ut och testas på gårdar med köttproduktion. En referensgrupp bestående av lantbrukare och representanter från livsmedelsföretag samt jordbrukets organisationer ingår i projektet och har en viktig roll i processen med att välja ut relevanta ekosystemtjänster, utvärdera föreslagna biofysikaliska indikatorer och delta i analysen av hur indikatorer för ekosystemtjänster kan integreras som beslutsstöd i företag på olika nivåer i livsmedelskedjan.
Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Detta projekt undersöker metoder som använts för att beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och hur indikatorer kan användas för kvantifiering. Projektet pekar på behov att utveckla indikatorer, främst för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark, detta för att bistå lantbrukarens långsiktiga bevarande av markbördighet, samt indikatorer som beskriver användningen av gårdens arealer som har betydelse för t ex pollinering och kulturella ekosystemtjänster. Med intressenter har projektet diskuterat hur konsumenter kan informeras om jordbrukets ekosystemtjänster. En slutsats är att begreppet ännu är ganska okänt men att potentialen bedöms som stor för att kommunicera de mervärden som jordbruket genererar i form av ekosystemtjänster. Projektet pekar också på att kunskap om hur olika åtgärder påverkar ekosystemtjänster bör kunna inkluderas när miljöersättningsprogram utformas.
Jordbruket ger oss mer än mat
Nyttigheter som inte prissätts är lätta att förbise även om de är mycket viktiga för oss människor. Ett exempel är alla de nyttigheter som jordbruket ger. Från jordbruket får vi inte bara mat, utan även annat som vi kanske tar för givet, som bördiga jordar, vackra landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. Jordbrukaren får betalt för maten, men inte för många av de andra nyttigheterna. Ett sätt att uppmärksamma dessa nyttigheter är att räkna dem som ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är jordbrukets roll att bevara och förbättra markbördigheten, skapa kolsänkor i mark samt att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel. Till kulturella ekosystemtjänster räknas rekreation och turism, som har stort värde för många människor. I detta projekt har vi listat och studerat jordbrukets ekosystemtjänster.
Mer kännedom behövs om jordbrukets alla nyttigheter
Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter naturens olika ekosystem ger oss människor. Begreppet är fortfarande ganska okänt, men Naturvårdverket har som mål att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integrerat i ekonomiska och politiska beslut senast 2018. Kunskapen om jordbrukets betydelse för alla dessa nyttigheter – ekosystemtjänster – behöver öka, både hos lantbrukare och hos andra aktörer i livsmedelskedjan. Inför arbetet med att utforma nya program för miljöersättningar behöver näringen dessutom ha kunskap och fakta kring jordbrukets ekosystemtjänster. Med den kunskapen kan man framhäva och förhandla om ersättning för värdet av ekosystemtjänsterna och även analysera olika ersättningars betydelse för ekosystemtjänsterna, exempelvis genom den förändrade markanvändning som ersättningarna leder till.
Landskapsnivån viktig men även gårdsnivån
Inom forskningen har jordbrukets ekosystemtjänster hittills mest studerats i större skala, till exempel på landskapsnivå eller globalt, trots att det är på gården som många direkta beslut tas som påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas i dag ofta metoder för att mäta och följa upp många av gårdens ekosystemtjänster, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. I projektet har vi pekat på behovet av indikatorer för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark vilket skulle kunna ge information till lantbrukaren om hur gårdens markbördighet bevaras långsiktigt. Det behövs också indikatorer som beskriver markanvändning i jordbrukslandskapet och hur den kopplar till ekosystemtjänster. Betesmarker, gärdsgårdar, småvatten, kantzoner med blommande växter är marker som är viktiga för pollinerande insekter såväl som för människor som vistas i landskapet.
Referensgruppsmöten med aha-upplevelser
I projektet har vi haft tre gårdar med köttproduktion i Halland som fallstudier. Gårdarnas produk¬tion utmärks av att de är inriktade på olika typer av kvalitetsmärkning. En av gårdarna har direktförsäljning till konsument. Vid besök på gårdarna samlade vi bland annat in uppgifter om markanvändning, vilket behövs för att kunna beskriva och kvantifiera flera ekosystemtjänster. Lantbrukarna på de tre gårdarna har tillsammans med representanter för andra delar av livsmedelskedjan deltagit i en referensgrupp. På möten med denna grupp har vi diskuterat och prioriterat vilka ekosystemtjänster som är viktiga i jordbruket, och hur man kan mäta och följa upp dem. Mötena har varit livliga med många aha-upplevelser och de har även gett inspiration till nya möjliga sätt att marknadsföra gårdarnas produktion.
Vill du veta mer om projektet? Läs rapporten där vi listar och diskuterar jordbrukets ekosystemtjänster ur olika aspekter: Cederberg C, Landquist B, Molander S, Tidåker P. 2016. Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer. SP Rapport 2016:06. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer