Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346123
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 29 juni 2016
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik
E-postadress: christel.cederberg@sik.se
Telefon: 0708-710374
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Sverker Molander
Beviljade medel: 1 999 000 SEK

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural production as opposed to the present situation which is dominated by the monetary market valuation of physical products sold from the farm. Relevant ecosystem services and biophysical indicators to measure these services will be selected and tested on farms with meat production. A reference group of farmers and representatives from food industry and agricultural organisations is part of the project with an important role in the process of selecting relevant ecosystem services, evaluating suggested biophysical indicators and participating in the analysis of how indicators of ecosystem services can be integrated as decision support tools at different levels in the food supply chain.

Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver metoder för att kvantifiera och värdesätta ekosystemtjänster som är kopplade till jordbruksproduktion. Syftet med detta projekt är att testa och utveckla metoder för hur man kan kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktionens ”värden” jämfört med dagens situation som domineras av den monetära marknadsvärderingen av fysiska produkter som säljs från gården. Relevanta ekosystemtjänster och biofysikaliska indikatorer för att mäta dessa tjänster kommer att väljas ut och testas på gårdar med köttproduktion. En referensgrupp bestående av lantbrukare och representanter från livsmedelsföretag samt jordbrukets organisationer ingår i projektet och har en viktig roll i processen med att välja ut relevanta ekosystemtjänster, utvärdera föreslagna biofysikaliska indikatorer och delta i analysen av hur indikatorer för ekosystemtjänster kan integreras som beslutsstöd i företag på olika nivåer i livsmedelskedjan.

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Detta projekt undersöker metoder som använts för att beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och hur indikatorer kan användas för kvantifiering. Projektet pekar på behov att utveckla indikatorer, främst för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark, detta för att bistå lantbrukarens långsiktiga bevarande av markbördighet, samt indikatorer som beskriver användningen av gårdens arealer som har betydelse för t ex pollinering och kulturella ekosystemtjänster. Med intressenter har projektet diskuterat hur konsumenter kan informeras om jordbrukets ekosystemtjänster. En slutsats är att begreppet ännu är ganska okänt men att potentialen bedöms som stor för att kommunicera de mervärden som jordbruket genererar i form av ekosystemtjänster. Projektet pekar också på att kunskap om hur olika åtgärder påverkar ekosystemtjänster bör kunna inkluderas när miljöersättningsprogram utformas.

Jordbruket ger oss mer än mat

Nyttigheter som inte prissätts är lätta att förbise även om de är mycket viktiga för oss människor. Ett exempel är alla de nyttigheter som jordbruket ger. Från jordbruket får vi inte bara mat, utan även annat som vi kanske tar för givet, som bördiga jordar, vackra landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. Jordbrukaren får betalt för maten, men inte för många av de andra nyttigheterna. Ett sätt att uppmärksamma dessa nyttigheter är att räkna dem som ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är jordbrukets roll att bevara och förbättra markbördigheten, skapa kolsänkor i mark samt att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel. Till kulturella ekosystemtjänster räknas rekreation och turism, som har stort värde för många människor. I detta projekt har vi listat och studerat jordbrukets ekosystemtjänster.

Mer kännedom behövs om jordbrukets alla nyttigheter

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter naturens olika ekosystem ger oss människor. Begreppet är fortfarande ganska okänt, men Naturvårdverket har som mål att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integrerat i ekonomiska och politiska beslut senast 2018. Kunskapen om jordbrukets betydelse för alla dessa nyttigheter – ekosystemtjänster – behöver öka, både hos lantbrukare och hos andra aktörer i livsmedelskedjan. Inför arbetet med att utforma nya program för miljöersättningar behöver näringen dessutom ha kunskap och fakta kring jordbrukets ekosystemtjänster. Med den kunskapen kan man framhäva och förhandla om ersättning för värdet av ekosystemtjänsterna och även analysera olika ersättningars betydelse för ekosystemtjänsterna, exempelvis genom den förändrade markanvändning som ersättningarna leder till.

Landskapsnivån viktig men även gårdsnivån

Inom forskningen har jordbrukets ekosystemtjänster hittills mest studerats i större skala, till exempel på landskapsnivå eller globalt, trots att det är på gården som många direkta beslut tas som påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas i dag ofta metoder för att mäta och följa upp många av gårdens ekosystemtjänster, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. I projektet har vi pekat på behovet av indikatorer för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark vilket skulle kunna ge information till lantbrukaren om hur gårdens markbördighet bevaras långsiktigt. Det behövs också indikatorer som beskriver markanvändning i jordbrukslandskapet och hur den kopplar till ekosystemtjänster. Betesmarker, gärdsgårdar, småvatten, kantzoner med blommande växter är marker som är viktiga för pollinerande insekter såväl som för människor som vistas i landskapet.

Referensgruppsmöten med aha-upplevelser

I projektet har vi haft tre gårdar med köttproduktion i Halland som fallstudier. Gårdarnas produk¬tion utmärks av att de är inriktade på olika typer av kvalitetsmärkning. En av gårdarna har direktförsäljning till konsument. Vid besök på gårdarna samlade vi bland annat in uppgifter om markanvändning, vilket behövs för att kunna beskriva och kvantifiera flera ekosystemtjänster. Lantbrukarna på de tre gårdarna har tillsammans med representanter för andra delar av livsmedelskedjan deltagit i en referensgrupp. På möten med denna grupp har vi diskuterat och prioriterat vilka ekosystemtjänster som är viktiga i jordbruket, och hur man kan mäta och följa upp dem. Mötena har varit livliga med många aha-upplevelser och de har även gett inspiration till nya möjliga sätt att marknadsföra gårdarnas produktion.

Vill du veta mer om projektet? Läs rapporten där vi listar och diskuterar jordbrukets ekosystemtjänster ur olika aspekter: Cederberg C, Landquist B, Molander S, Tidåker P. 2016. Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer. SP Rapport 2016:06. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress