Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tjänster och gentjänster - hur kan ekosystemtjänster inkluderas i jordbruksföretagens hållbarhetsarbete?

Status: Avslutat
Projektnummer: H1346123
Kategori: Research program | Entrepreneurship
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 29 juni 2016
Huvudsökande: Christel Cederberg
Organisation: SIK, Institutet för Livsmedel och bioteknik
E-postadress: christel.cederberg@sik.se
Telefon: 0708-710374
Medsökande: Pernilla Tidåker
Medsökande: Sverker Molander
Beviljade medel: 1 999 000 SEK

Farmers and food industry need methods for quantifying and valuating ecosystem services that are connected to agricultural production. The purpose of this project is to test and develop methods for quantifying important ecosystem services to achieve a broader picture of the values of agricultural production as opposed to the present situation which is dominated by the monetary market valuation of physical products sold from the farm. Relevant ecosystem services and biophysical indicators to measure these services will be selected and tested on farms with meat production. A reference group of farmers and representatives from food industry and agricultural organisations is part of the project with an important role in the process of selecting relevant ecosystem services, evaluating suggested biophysical indicators and participating in the analysis of how indicators of ecosystem services can be integrated as decision support tools at different levels in the food supply chain.

Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver metoder för att kvantifiera och värdesätta ekosystemtjänster som är kopplade till jordbruksproduktion. Syftet med detta projekt är att testa och utveckla metoder för hur man kan kvantifiera viktiga ekosystemtjänster för att ge en bredare bild av jordbruksproduktionens ”värden” jämfört med dagens situation som domineras av den monetära marknadsvärderingen av fysiska produkter som säljs från gården. Relevanta ekosystemtjänster och biofysikaliska indikatorer för att mäta dessa tjänster kommer att väljas ut och testas på gårdar med köttproduktion. En referensgrupp bestående av lantbrukare och representanter från livsmedelsföretag samt jordbrukets organisationer ingår i projektet och har en viktig roll i processen med att välja ut relevanta ekosystemtjänster, utvärdera föreslagna biofysikaliska indikatorer och delta i analysen av hur indikatorer för ekosystemtjänster kan integreras som beslutsstöd i företag på olika nivåer i livsmedelskedjan.

Ekosystemtjänster är alla de nyttigheter som naturens ekosystem ger människan. Detta projekt undersöker metoder som använts för att beskriva jordbrukets ekosystemtjänster och hur indikatorer kan användas för kvantifiering. Projektet pekar på behov att utveckla indikatorer, främst för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark, detta för att bistå lantbrukarens långsiktiga bevarande av markbördighet, samt indikatorer som beskriver användningen av gårdens arealer som har betydelse för t ex pollinering och kulturella ekosystemtjänster. Med intressenter har projektet diskuterat hur konsumenter kan informeras om jordbrukets ekosystemtjänster. En slutsats är att begreppet ännu är ganska okänt men att potentialen bedöms som stor för att kommunicera de mervärden som jordbruket genererar i form av ekosystemtjänster. Projektet pekar också på att kunskap om hur olika åtgärder påverkar ekosystemtjänster bör kunna inkluderas när miljöersättningsprogram utformas.

Jordbruket ger oss mer än mat

Nyttigheter som inte prissätts är lätta att förbise även om de är mycket viktiga för oss människor. Ett exempel är alla de nyttigheter som jordbruket ger. Från jordbruket får vi inte bara mat, utan även annat som vi kanske tar för givet, som bördiga jordar, vackra landskap och livsmiljöer för vilda djur och växter. Jordbrukaren får betalt för maten, men inte för många av de andra nyttigheterna. Ett sätt att uppmärksamma dessa nyttigheter är att räkna dem som ekosystemtjänster. Exempel på ekosystemtjänster är jordbrukets roll att bevara och förbättra markbördigheten, skapa kolsänkor i mark samt att förhindra jorderosion och översvämningar genom olika typer av växtlighet och markskötsel. Till kulturella ekosystemtjänster räknas rekreation och turism, som har stort värde för många människor. I detta projekt har vi listat och studerat jordbrukets ekosystemtjänster.

Mer kännedom behövs om jordbrukets alla nyttigheter

Ekosystemtjänster definieras som de nyttigheter naturens olika ekosystem ger oss människor. Begreppet är fortfarande ganska okänt, men Naturvårdverket har som mål att värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt känt och integrerat i ekonomiska och politiska beslut senast 2018. Kunskapen om jordbrukets betydelse för alla dessa nyttigheter – ekosystemtjänster – behöver öka, både hos lantbrukare och hos andra aktörer i livsmedelskedjan. Inför arbetet med att utforma nya program för miljöersättningar behöver näringen dessutom ha kunskap och fakta kring jordbrukets ekosystemtjänster. Med den kunskapen kan man framhäva och förhandla om ersättning för värdet av ekosystemtjänsterna och även analysera olika ersättningars betydelse för ekosystemtjänsterna, exempelvis genom den förändrade markanvändning som ersättningarna leder till.

Landskapsnivån viktig men även gårdsnivån

Inom forskningen har jordbrukets ekosystemtjänster hittills mest studerats i större skala, till exempel på landskapsnivå eller globalt, trots att det är på gården som många direkta beslut tas som påverkar ekosystemtjänsterna. På gårdsnivå saknas i dag ofta metoder för att mäta och följa upp många av gårdens ekosystemtjänster, men vi bedömer att det finns goda möjligheter att utveckla sådana. I projektet har vi pekat på behovet av indikatorer för att följa upp kolinlagring och biologisk aktivitet i åkermark vilket skulle kunna ge information till lantbrukaren om hur gårdens markbördighet bevaras långsiktigt. Det behövs också indikatorer som beskriver markanvändning i jordbrukslandskapet och hur den kopplar till ekosystemtjänster. Betesmarker, gärdsgårdar, småvatten, kantzoner med blommande växter är marker som är viktiga för pollinerande insekter såväl som för människor som vistas i landskapet.

Referensgruppsmöten med aha-upplevelser

I projektet har vi haft tre gårdar med köttproduktion i Halland som fallstudier. Gårdarnas produk¬tion utmärks av att de är inriktade på olika typer av kvalitetsmärkning. En av gårdarna har direktförsäljning till konsument. Vid besök på gårdarna samlade vi bland annat in uppgifter om markanvändning, vilket behövs för att kunna beskriva och kvantifiera flera ekosystemtjänster. Lantbrukarna på de tre gårdarna har tillsammans med representanter för andra delar av livsmedelskedjan deltagit i en referensgrupp. På möten med denna grupp har vi diskuterat och prioriterat vilka ekosystemtjänster som är viktiga i jordbruket, och hur man kan mäta och följa upp dem. Mötena har varit livliga med många aha-upplevelser och de har även gett inspiration till nya möjliga sätt att marknadsföra gårdarnas produktion.

Vill du veta mer om projektet? Läs rapporten där vi listar och diskuterar jordbrukets ekosystemtjänster ur olika aspekter: Cederberg C, Landquist B, Molander S, Tidåker P. 2016. Jordbrukets ekosystemtjänster – från koncept till gårdsbaserade indikatorer. SP Rapport 2016:06. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Trädgård
Växtodling

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Kött
Mjölk
Socker
Växtodling

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Socker
Växtodling

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress