Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-357
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Potatis
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 maj 2019
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation:
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 076-1406092
Medsökande: Jens Blomquist
Medsökande: Åsa Olsson
Beviljade medel: 3 754 860 SEK

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil structure, plant nutrition, diseases and economics will be evaluated and the potential for maximising positive effects of liming and minimising negative effects will be determined. Liming will be combined with varied supply of plant nutrients in order to correct any nutritional disturbances caused by liming. The project is linked with an existing project studying liming in large-scale experiments in sugar beet. The present study will use a platform from that project, giving great coordination advantages. The research in the proposed project will concentrate on soils with a clay content of 20-25%.

Det är känt att kalkning har många positiva effekter, men kanske även då vi inte anar det. Målsättningen med projektet är därför att mäta effekter av vanlig kalk (CaCO3) och strukturkalk (blandprodukt m CaCO3 och Ca(OH)2) på samtliga grödor (spannmål, oljeväxter, konservärter och potatis) mellan två sockerbetsgrödor och utvärdera kombinationseffekter av kalk och strukturkalk på markstruktur, växtnäring, växtskydd och ekonomi – och belysa potentialen av att maximera positiva och minimera negativa kalkeffekter. Kalkåtgärderna kommer att kombineras med varierad växtnäringstillförsel för att korrigera för störningar i växtnäringsupptag som kalken förväntas åstadkomma. Ansökan ger samordningsfördelar då den bygger på den plattform som beviljats SLF-projekt H1344085 där kalkningens effekter i stor skala i sockerbetor studeras. Frågeställningarna i projektet är relevanta för hela landets jordar med lättlera.

Skörderesponsen av kalkning i sockerbetor är ofta god på jordar med hög lerhalt och högt pH. Målet med detta projekt var att utvärdera effekter av kalkstensmjöl och strukturkalk på övriga grödor i en växtföljd i långliggande kalkförsök ur perspektiven markstruktur, växtnäring och jordburna sjukdomar. Båda produkterna gav signifikant ökad aggregatstabilitet, men effekten varierade mellan fälten. Även signifikant lägre medeldiameter på aggregaten noterades. För vårkorn ökade den tidiga tillväxten i 70 % av fälten, men gav en ökad kärnskörd i enbart 30 % och negativ i 20 %. Det fanns positiva gödslingseffekter i tidig tillväxt och skörd för radmyllad NPK-gödsling men inget samspel till kalkbehandling. Skörden i höstvete påverkades inte, medan potatis och raps påverkades både positivt och negativt. Jordburna sjukdomar fanns närvarande, men ofta fläckvis och utan säkra skillnader mellan behandlingarna. Pythium spp., som angriper korn tidigt vid groning, hittades på alla platser.

Målet med projektet var att belysa kalkningens potential i växtföljden och utröna vilka effekter den har på markstruktur, växtnäringstillgång och uppkomst av sjukdomar. Grunden i projektet utgörs av 13 kalkförsök utlagda på jordar med från början högt pH och hög lerhalt då dessa visat sig ge god skörderespons i sockerbetor. Försöken kalkades med kalkstensmjöl (Ignaberga) och släckt kalk alt. Nordkalk Fostop Struktur (bränd kalk och kalciumkarbonat som har fuktats). Försöken var utlagda i olika geografiska områden i Skåne och de grödor som ingick i växtföljderna var sockerbetor, korn, höstraps, höstvete och potatis. Frågeställningarna var vilken respons i skörd dessa grödor skulle ge efter kalkning samt hur kalkningens negativa effekter på tillgänglighet av vissa växtnäringsämnen kan motverkas genom gödsling. Därför lades även 10 försök ut i vårkorn med fem olika gödslingsstrategier: radmyllad NPK med och utan mikronäring, bredspridd NPK, radmyllad N34 och NS27-4.
Resultaten från undersökningarna kring markstruktur var mycket intressanta och visar att båda kalkslagen stabiliserade aggregaten på ungefär samma nivå vilket är lovande men något förvånande. Ledningsförmågan i marken ökade för både kalkstensmjöl och strukturkalk. Det tyder på att båda kalkprodukterna har samma löslighet. I två av försöken användes släckt kalk och i jämförelse med Nordkalk Fostop Struktur fanns inga skillnader i reaktionsmönster med avseende på aggregatstabilitet mellan de två produkterna.
Den statistiska analysen på markstrukturmätningarna visar ett säkert samspel mellan kalkbehandling och försöksplats, dvs olika reaktioner för kalkning på olika jordar. Detta pekar på att kalkning och strukturkalkning inte är åtgärder som passar överallt – vissa jordar får en ökad aggregatstabilitet, medan andra jordar inte svarar alls, eller väldigt lite. Det understryker också behovet av vidare undersökningar för att med större precision kunna förutsäga var åtgärderna är lämpliga. Här spelar sannolikt jordens status med avseende på lermineralogi, katjonbyteskapacitet, basmättnad, pH och mullhalt in liksom förhållanden och odlingstekniska åtgärder vid kalkning och nedbrukning.
Båda kalkslagen visade sig kunna förändra aggregatstorleksfördelningen mot en mer finbrukad såbädd. I båda kalkade leden minskade andelen grova aggregat större än 5 mm. Dessutom ökade andelen fina aggregat mindre än 2 mm i ledet med strukturkalk. Förskjutningen mot en mer finbrukad såbädd rörde sig bara inom några procentenheter, men även små förändringar kan påverka vattenhushållningen under torra betingelser och därmed inverka på både etablering och avkastning.
I vårkorn reagerade försöksfälten olika på kalkbehandlingarna för tidig tillväxt och slutskörd. Det var en statistiskt säker eller tendens till ökad tidig tillväxt i kalkbehandlingarna i 70 % av fälten. Vid skörd hade denna positiva effekt sjunkit till att gälla för 30 % av fälten medan det blev en sänkning i 20 %. Kalken påverkade alltså den tidiga tillväxten positivt, men skillnaden jämnades ut senare.
Tidig tillväxt och kärnskörd i korn var lägst i bredspridd NPK och högst i radmyllad NPK. Mangan- och Zn-halten sjönk som väntat i kalkleden i vårkorn men trots det uteblev det förväntade samspelet mellan gödsling med mikronäring och kalkning. I flera av försöken fanns det en tendens till ökad biomassa i DC 30 för en eller båda kalkbehandlingarna, vilket kan bero på mycket tidiga angrepp av Pythium i samband med fröets groning.
I höstvete påverkades inte skörd eller intäkt i medeltal för platserna. För potatis och höstraps blev det stor variation i skörd beroende på plats med både skördeökning och skördesänkning.
Trots intensiv odling på flera av försöksplatserna är sjukdomsfrekvenserna låga med fläckvis förekomst. Detta kan bero på att det är välkalkade jordar med god jordhälsa och bördighet. Forskningen fortsätter 2018–20 med skördar i höstvete och höstraps. Vi kommer också fortsätta studera aggregatstabilitet i ett längre perspektiv.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Mjölkproteiners betydelse för icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …

Läs mer

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Lönsam vinbärsodling genom feromonbaserad kontroll av skadeinsekter
Olle Anderbrant

Projektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Horticulture

The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …

Läs mer

Hur bekämpa hönshirs samt förebygga herbicidresistensutveckling
Anneli Lundkvist

Projektnummer: O-20-20-456 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Spread of barnyard grass, growing in southern Sweden has accelerated during the last decade and is rapidly moving northwards. No herbicide-resistant populations have been reported from Sweden thus far, but it is only a matter of time before barnyard grass will develop herbicide resistance in …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Fosfor i matjord och alv i långliggande försök - ett underlag för uppdaterad rådgivning
Gunnar Börjesson

Projektnummer: O-20-20-453 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

A sustainable use of phosphorus fertilizers has engaged a large number of researchers, especially how to measure
the soil content of available phosphorus. However, the development of results to useful methods for agriculture has
not been a priority. The recommendations are based on extraction with …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Jordbruksbaserat bioraffinaderi - kombination av lokal och regional skala
Johanna Lund

Projektnummer: O-20-22-476 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Energy and biomass

The raw material potential in Swedish agriculture needs to be utilized more efficiently to produce sustainable biofuels and thereby increase security of supply and reach the goals of reducing emissions from the transport sector by 2030. Aim of the project is examine how farms can adapt and …

Läs mer

Vägen mot klimatneutral och miljösmart nöt-och lammproduktion- uppdaterade miljöavtryck och kvantifierade förbättringsåtgärder
Serina Ahlgren

Projektnummer: O-20-23-473 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

The carbon footprint for ruminants is high compared to other food products of animal origin but grazing animals such
as beef and lamb have other positive effects on the environment such as increased biodiversity and carbon
sequestration. Beef- and lamb producers need clear guidelines on how to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev