Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-357
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Potatis
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 maj 2019
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation:
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 076-1406092
Medsökande: Jens Blomquist
Medsökande: Åsa Olsson
Beviljade medel: 3 754 860 SEK

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil structure, plant nutrition, diseases and economics will be evaluated and the potential for maximising positive effects of liming and minimising negative effects will be determined. Liming will be combined with varied supply of plant nutrients in order to correct any nutritional disturbances caused by liming. The project is linked with an existing project studying liming in large-scale experiments in sugar beet. The present study will use a platform from that project, giving great coordination advantages. The research in the proposed project will concentrate on soils with a clay content of 20-25%.

Det är känt att kalkning har många positiva effekter, men kanske även då vi inte anar det. Målsättningen med projektet är därför att mäta effekter av vanlig kalk (CaCO3) och strukturkalk (blandprodukt m CaCO3 och Ca(OH)2) på samtliga grödor (spannmål, oljeväxter, konservärter och potatis) mellan två sockerbetsgrödor och utvärdera kombinationseffekter av kalk och strukturkalk på markstruktur, växtnäring, växtskydd och ekonomi – och belysa potentialen av att maximera positiva och minimera negativa kalkeffekter. Kalkåtgärderna kommer att kombineras med varierad växtnäringstillförsel för att korrigera för störningar i växtnäringsupptag som kalken förväntas åstadkomma. Ansökan ger samordningsfördelar då den bygger på den plattform som beviljats SLF-projekt H1344085 där kalkningens effekter i stor skala i sockerbetor studeras. Frågeställningarna i projektet är relevanta för hela landets jordar med lättlera.

Skörderesponsen av kalkning i sockerbetor är ofta god på jordar med hög lerhalt och högt pH. Målet med detta projekt var att utvärdera effekter av kalkstensmjöl och strukturkalk på övriga grödor i en växtföljd i långliggande kalkförsök ur perspektiven markstruktur, växtnäring och jordburna sjukdomar. Båda produkterna gav signifikant ökad aggregatstabilitet, men effekten varierade mellan fälten. Även signifikant lägre medeldiameter på aggregaten noterades. För vårkorn ökade den tidiga tillväxten i 70 % av fälten, men gav en ökad kärnskörd i enbart 30 % och negativ i 20 %. Det fanns positiva gödslingseffekter i tidig tillväxt och skörd för radmyllad NPK-gödsling men inget samspel till kalkbehandling. Skörden i höstvete påverkades inte, medan potatis och raps påverkades både positivt och negativt. Jordburna sjukdomar fanns närvarande, men ofta fläckvis och utan säkra skillnader mellan behandlingarna. Pythium spp., som angriper korn tidigt vid groning, hittades på alla platser.

Målet med projektet var att belysa kalkningens potential i växtföljden och utröna vilka effekter den har på markstruktur, växtnäringstillgång och uppkomst av sjukdomar. Grunden i projektet utgörs av 13 kalkförsök utlagda på jordar med från början högt pH och hög lerhalt då dessa visat sig ge god skörderespons i sockerbetor. Försöken kalkades med kalkstensmjöl (Ignaberga) och släckt kalk alt. Nordkalk Fostop Struktur (bränd kalk och kalciumkarbonat som har fuktats). Försöken var utlagda i olika geografiska områden i Skåne och de grödor som ingick i växtföljderna var sockerbetor, korn, höstraps, höstvete och potatis. Frågeställningarna var vilken respons i skörd dessa grödor skulle ge efter kalkning samt hur kalkningens negativa effekter på tillgänglighet av vissa växtnäringsämnen kan motverkas genom gödsling. Därför lades även 10 försök ut i vårkorn med fem olika gödslingsstrategier: radmyllad NPK med och utan mikronäring, bredspridd NPK, radmyllad N34 och NS27-4.
Resultaten från undersökningarna kring markstruktur var mycket intressanta och visar att båda kalkslagen stabiliserade aggregaten på ungefär samma nivå vilket är lovande men något förvånande. Ledningsförmågan i marken ökade för både kalkstensmjöl och strukturkalk. Det tyder på att båda kalkprodukterna har samma löslighet. I två av försöken användes släckt kalk och i jämförelse med Nordkalk Fostop Struktur fanns inga skillnader i reaktionsmönster med avseende på aggregatstabilitet mellan de två produkterna.
Den statistiska analysen på markstrukturmätningarna visar ett säkert samspel mellan kalkbehandling och försöksplats, dvs olika reaktioner för kalkning på olika jordar. Detta pekar på att kalkning och strukturkalkning inte är åtgärder som passar överallt – vissa jordar får en ökad aggregatstabilitet, medan andra jordar inte svarar alls, eller väldigt lite. Det understryker också behovet av vidare undersökningar för att med större precision kunna förutsäga var åtgärderna är lämpliga. Här spelar sannolikt jordens status med avseende på lermineralogi, katjonbyteskapacitet, basmättnad, pH och mullhalt in liksom förhållanden och odlingstekniska åtgärder vid kalkning och nedbrukning.
Båda kalkslagen visade sig kunna förändra aggregatstorleksfördelningen mot en mer finbrukad såbädd. I båda kalkade leden minskade andelen grova aggregat större än 5 mm. Dessutom ökade andelen fina aggregat mindre än 2 mm i ledet med strukturkalk. Förskjutningen mot en mer finbrukad såbädd rörde sig bara inom några procentenheter, men även små förändringar kan påverka vattenhushållningen under torra betingelser och därmed inverka på både etablering och avkastning.
I vårkorn reagerade försöksfälten olika på kalkbehandlingarna för tidig tillväxt och slutskörd. Det var en statistiskt säker eller tendens till ökad tidig tillväxt i kalkbehandlingarna i 70 % av fälten. Vid skörd hade denna positiva effekt sjunkit till att gälla för 30 % av fälten medan det blev en sänkning i 20 %. Kalken påverkade alltså den tidiga tillväxten positivt, men skillnaden jämnades ut senare.
Tidig tillväxt och kärnskörd i korn var lägst i bredspridd NPK och högst i radmyllad NPK. Mangan- och Zn-halten sjönk som väntat i kalkleden i vårkorn men trots det uteblev det förväntade samspelet mellan gödsling med mikronäring och kalkning. I flera av försöken fanns det en tendens till ökad biomassa i DC 30 för en eller båda kalkbehandlingarna, vilket kan bero på mycket tidiga angrepp av Pythium i samband med fröets groning.
I höstvete påverkades inte skörd eller intäkt i medeltal för platserna. För potatis och höstraps blev det stor variation i skörd beroende på plats med både skördeökning och skördesänkning.
Trots intensiv odling på flera av försöksplatserna är sjukdomsfrekvenserna låga med fläckvis förekomst. Detta kan bero på att det är välkalkade jordar med god jordhälsa och bördighet. Forskningen fortsätter 2018–20 med skördar i höstvete och höstraps. Vi kommer också fortsätta studera aggregatstabilitet i ett längre perspektiv.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev