Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-357
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Potatis Växtodling
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 maj 2019
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation:
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 076-1406092
Medsökande: Jens Blomquist
Medsökande: Åsa Olsson
Beviljade medel: 3 754 860 SEK

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil structure, plant nutrition, diseases and economics will be evaluated and the potential for maximising positive effects of liming and minimising negative effects will be determined. Liming will be combined with varied supply of plant nutrients in order to correct any nutritional disturbances caused by liming. The project is linked with an existing project studying liming in large-scale experiments in sugar beet. The present study will use a platform from that project, giving great coordination advantages. The research in the proposed project will concentrate on soils with a clay content of 20-25%.

Det är känt att kalkning har många positiva effekter, men kanske även då vi inte anar det. Målsättningen med projektet är därför att mäta effekter av vanlig kalk (CaCO3) och strukturkalk (blandprodukt m CaCO3 och Ca(OH)2) på samtliga grödor (spannmål, oljeväxter, konservärter och potatis) mellan två sockerbetsgrödor och utvärdera kombinationseffekter av kalk och strukturkalk på markstruktur, växtnäring, växtskydd och ekonomi – och belysa potentialen av att maximera positiva och minimera negativa kalkeffekter. Kalkåtgärderna kommer att kombineras med varierad växtnäringstillförsel för att korrigera för störningar i växtnäringsupptag som kalken förväntas åstadkomma. Ansökan ger samordningsfördelar då den bygger på den plattform som beviljats SLF-projekt H1344085 där kalkningens effekter i stor skala i sockerbetor studeras. Frågeställningarna i projektet är relevanta för hela landets jordar med lättlera.

Skörderesponsen av kalkning i sockerbetor är ofta god på jordar med hög lerhalt och högt pH. Målet med detta projekt var att utvärdera effekter av kalkstensmjöl och strukturkalk på övriga grödor i en växtföljd i långliggande kalkförsök ur perspektiven markstruktur, växtnäring och jordburna sjukdomar. Båda produkterna gav signifikant ökad aggregatstabilitet, men effekten varierade mellan fälten. Även signifikant lägre medeldiameter på aggregaten noterades. För vårkorn ökade den tidiga tillväxten i 70 % av fälten, men gav en ökad kärnskörd i enbart 30 % och negativ i 20 %. Det fanns positiva gödslingseffekter i tidig tillväxt och skörd för radmyllad NPK-gödsling men inget samspel till kalkbehandling. Skörden i höstvete påverkades inte, medan potatis och raps påverkades både positivt och negativt. Jordburna sjukdomar fanns närvarande, men ofta fläckvis och utan säkra skillnader mellan behandlingarna. Pythium spp., som angriper korn tidigt vid groning, hittades på alla platser.

Målet med projektet var att belysa kalkningens potential i växtföljden och utröna vilka effekter den har på markstruktur, växtnäringstillgång och uppkomst av sjukdomar. Grunden i projektet utgörs av 13 kalkförsök utlagda på jordar med från början högt pH och hög lerhalt då dessa visat sig ge god skörderespons i sockerbetor. Försöken kalkades med kalkstensmjöl (Ignaberga) och släckt kalk alt. Nordkalk Fostop Struktur (bränd kalk och kalciumkarbonat som har fuktats). Försöken var utlagda i olika geografiska områden i Skåne och de grödor som ingick i växtföljderna var sockerbetor, korn, höstraps, höstvete och potatis. Frågeställningarna var vilken respons i skörd dessa grödor skulle ge efter kalkning samt hur kalkningens negativa effekter på tillgänglighet av vissa växtnäringsämnen kan motverkas genom gödsling. Därför lades även 10 försök ut i vårkorn med fem olika gödslingsstrategier: radmyllad NPK med och utan mikronäring, bredspridd NPK, radmyllad N34 och NS27-4.
Resultaten från undersökningarna kring markstruktur var mycket intressanta och visar att båda kalkslagen stabiliserade aggregaten på ungefär samma nivå vilket är lovande men något förvånande. Ledningsförmågan i marken ökade för både kalkstensmjöl och strukturkalk. Det tyder på att båda kalkprodukterna har samma löslighet. I två av försöken användes släckt kalk och i jämförelse med Nordkalk Fostop Struktur fanns inga skillnader i reaktionsmönster med avseende på aggregatstabilitet mellan de två produkterna.
Den statistiska analysen på markstrukturmätningarna visar ett säkert samspel mellan kalkbehandling och försöksplats, dvs olika reaktioner för kalkning på olika jordar. Detta pekar på att kalkning och strukturkalkning inte är åtgärder som passar överallt – vissa jordar får en ökad aggregatstabilitet, medan andra jordar inte svarar alls, eller väldigt lite. Det understryker också behovet av vidare undersökningar för att med större precision kunna förutsäga var åtgärderna är lämpliga. Här spelar sannolikt jordens status med avseende på lermineralogi, katjonbyteskapacitet, basmättnad, pH och mullhalt in liksom förhållanden och odlingstekniska åtgärder vid kalkning och nedbrukning.
Båda kalkslagen visade sig kunna förändra aggregatstorleksfördelningen mot en mer finbrukad såbädd. I båda kalkade leden minskade andelen grova aggregat större än 5 mm. Dessutom ökade andelen fina aggregat mindre än 2 mm i ledet med strukturkalk. Förskjutningen mot en mer finbrukad såbädd rörde sig bara inom några procentenheter, men även små förändringar kan påverka vattenhushållningen under torra betingelser och därmed inverka på både etablering och avkastning.
I vårkorn reagerade försöksfälten olika på kalkbehandlingarna för tidig tillväxt och slutskörd. Det var en statistiskt säker eller tendens till ökad tidig tillväxt i kalkbehandlingarna i 70 % av fälten. Vid skörd hade denna positiva effekt sjunkit till att gälla för 30 % av fälten medan det blev en sänkning i 20 %. Kalken påverkade alltså den tidiga tillväxten positivt, men skillnaden jämnades ut senare.
Tidig tillväxt och kärnskörd i korn var lägst i bredspridd NPK och högst i radmyllad NPK. Mangan- och Zn-halten sjönk som väntat i kalkleden i vårkorn men trots det uteblev det förväntade samspelet mellan gödsling med mikronäring och kalkning. I flera av försöken fanns det en tendens till ökad biomassa i DC 30 för en eller båda kalkbehandlingarna, vilket kan bero på mycket tidiga angrepp av Pythium i samband med fröets groning.
I höstvete påverkades inte skörd eller intäkt i medeltal för platserna. För potatis och höstraps blev det stor variation i skörd beroende på plats med både skördeökning och skördesänkning.
Trots intensiv odling på flera av försöksplatserna är sjukdomsfrekvenserna låga med fläckvis förekomst. Detta kan bero på att det är välkalkade jordar med god jordhälsa och bördighet. Forskningen fortsätter 2018–20 med skördar i höstvete och höstraps. Vi kommer också fortsätta studera aggregatstabilitet i ett längre perspektiv.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Att förbereda för framtiden: uthålliga odlingssystem utan glyfosat
Alexander Menegat

Projektnummer: O-19-20-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production

We work with the vision that it possible to reduce herbicide use and completely abandon glyphosate in reduced and no-till systems by promoting soil health and crop vigour through a diverse crop rotation, cover crops and mechanical weed control. In field experiments, we compare innovative glyphosate …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress