Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-357
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling Potatis
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 30 maj 2019
Huvudsökande: Anita Gunnarsson
Organisation:
E-postadress: anita.gunnarsson@hushallningssallskapet.se
Telefon: 076-1406092
Medsökande: Jens Blomquist
Medsökande: Åsa Olsson
Beviljade medel: 3 754 860 SEK

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil structure, plant nutrition, diseases and economics will be evaluated and the potential for maximising positive effects of liming and minimising negative effects will be determined. Liming will be combined with varied supply of plant nutrients in order to correct any nutritional disturbances caused by liming. The project is linked with an existing project studying liming in large-scale experiments in sugar beet. The present study will use a platform from that project, giving great coordination advantages. The research in the proposed project will concentrate on soils with a clay content of 20-25%.

Det är känt att kalkning har många positiva effekter, men kanske även då vi inte anar det. Målsättningen med projektet är därför att mäta effekter av vanlig kalk (CaCO3) och strukturkalk (blandprodukt m CaCO3 och Ca(OH)2) på samtliga grödor (spannmål, oljeväxter, konservärter och potatis) mellan två sockerbetsgrödor och utvärdera kombinationseffekter av kalk och strukturkalk på markstruktur, växtnäring, växtskydd och ekonomi – och belysa potentialen av att maximera positiva och minimera negativa kalkeffekter. Kalkåtgärderna kommer att kombineras med varierad växtnäringstillförsel för att korrigera för störningar i växtnäringsupptag som kalken förväntas åstadkomma. Ansökan ger samordningsfördelar då den bygger på den plattform som beviljats SLF-projekt H1344085 där kalkningens effekter i stor skala i sockerbetor studeras. Frågeställningarna i projektet är relevanta för hela landets jordar med lättlera.

Skörderesponsen av kalkning i sockerbetor är ofta god på jordar med hög lerhalt och högt pH. Målet med detta projekt var att utvärdera effekter av kalkstensmjöl och strukturkalk på övriga grödor i en växtföljd i långliggande kalkförsök ur perspektiven markstruktur, växtnäring och jordburna sjukdomar. Båda produkterna gav signifikant ökad aggregatstabilitet, men effekten varierade mellan fälten. Även signifikant lägre medeldiameter på aggregaten noterades. För vårkorn ökade den tidiga tillväxten i 70 % av fälten, men gav en ökad kärnskörd i enbart 30 % och negativ i 20 %. Det fanns positiva gödslingseffekter i tidig tillväxt och skörd för radmyllad NPK-gödsling men inget samspel till kalkbehandling. Skörden i höstvete påverkades inte, medan potatis och raps påverkades både positivt och negativt. Jordburna sjukdomar fanns närvarande, men ofta fläckvis och utan säkra skillnader mellan behandlingarna. Pythium spp., som angriper korn tidigt vid groning, hittades på alla platser.

Målet med projektet var att belysa kalkningens potential i växtföljden och utröna vilka effekter den har på markstruktur, växtnäringstillgång och uppkomst av sjukdomar. Grunden i projektet utgörs av 13 kalkförsök utlagda på jordar med från början högt pH och hög lerhalt då dessa visat sig ge god skörderespons i sockerbetor. Försöken kalkades med kalkstensmjöl (Ignaberga) och släckt kalk alt. Nordkalk Fostop Struktur (bränd kalk och kalciumkarbonat som har fuktats). Försöken var utlagda i olika geografiska områden i Skåne och de grödor som ingick i växtföljderna var sockerbetor, korn, höstraps, höstvete och potatis. Frågeställningarna var vilken respons i skörd dessa grödor skulle ge efter kalkning samt hur kalkningens negativa effekter på tillgänglighet av vissa växtnäringsämnen kan motverkas genom gödsling. Därför lades även 10 försök ut i vårkorn med fem olika gödslingsstrategier: radmyllad NPK med och utan mikronäring, bredspridd NPK, radmyllad N34 och NS27-4.
Resultaten från undersökningarna kring markstruktur var mycket intressanta och visar att båda kalkslagen stabiliserade aggregaten på ungefär samma nivå vilket är lovande men något förvånande. Ledningsförmågan i marken ökade för både kalkstensmjöl och strukturkalk. Det tyder på att båda kalkprodukterna har samma löslighet. I två av försöken användes släckt kalk och i jämförelse med Nordkalk Fostop Struktur fanns inga skillnader i reaktionsmönster med avseende på aggregatstabilitet mellan de två produkterna.
Den statistiska analysen på markstrukturmätningarna visar ett säkert samspel mellan kalkbehandling och försöksplats, dvs olika reaktioner för kalkning på olika jordar. Detta pekar på att kalkning och strukturkalkning inte är åtgärder som passar överallt – vissa jordar får en ökad aggregatstabilitet, medan andra jordar inte svarar alls, eller väldigt lite. Det understryker också behovet av vidare undersökningar för att med större precision kunna förutsäga var åtgärderna är lämpliga. Här spelar sannolikt jordens status med avseende på lermineralogi, katjonbyteskapacitet, basmättnad, pH och mullhalt in liksom förhållanden och odlingstekniska åtgärder vid kalkning och nedbrukning.
Båda kalkslagen visade sig kunna förändra aggregatstorleksfördelningen mot en mer finbrukad såbädd. I båda kalkade leden minskade andelen grova aggregat större än 5 mm. Dessutom ökade andelen fina aggregat mindre än 2 mm i ledet med strukturkalk. Förskjutningen mot en mer finbrukad såbädd rörde sig bara inom några procentenheter, men även små förändringar kan påverka vattenhushållningen under torra betingelser och därmed inverka på både etablering och avkastning.
I vårkorn reagerade försöksfälten olika på kalkbehandlingarna för tidig tillväxt och slutskörd. Det var en statistiskt säker eller tendens till ökad tidig tillväxt i kalkbehandlingarna i 70 % av fälten. Vid skörd hade denna positiva effekt sjunkit till att gälla för 30 % av fälten medan det blev en sänkning i 20 %. Kalken påverkade alltså den tidiga tillväxten positivt, men skillnaden jämnades ut senare.
Tidig tillväxt och kärnskörd i korn var lägst i bredspridd NPK och högst i radmyllad NPK. Mangan- och Zn-halten sjönk som väntat i kalkleden i vårkorn men trots det uteblev det förväntade samspelet mellan gödsling med mikronäring och kalkning. I flera av försöken fanns det en tendens till ökad biomassa i DC 30 för en eller båda kalkbehandlingarna, vilket kan bero på mycket tidiga angrepp av Pythium i samband med fröets groning.
I höstvete påverkades inte skörd eller intäkt i medeltal för platserna. För potatis och höstraps blev det stor variation i skörd beroende på plats med både skördeökning och skördesänkning.
Trots intensiv odling på flera av försöksplatserna är sjukdomsfrekvenserna låga med fläckvis förekomst. Detta kan bero på att det är välkalkade jordar med god jordhälsa och bördighet. Forskningen fortsätter 2018–20 med skördar i höstvete och höstraps. Vi kommer också fortsätta studera aggregatstabilitet i ett längre perspektiv.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress