Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0840058
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 13 juli 2012
Huvudsökande: Nils-Erik Nordh
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Nils-Erik.Nordh@slu.se
Telefon: 018/672561
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid uppbrytning av en 25-årig salixodling, efter att plantorna dödats kemiskt, mättes tids- och drivmedelsåtgång för två olika mekaniska brytningmetoder , en ytlig där endast stubbarna bearbetas och en metod där även markbearbetning sker. Metodernas inverkan på skörd av efterföljande spannmålsgröda respektive etablering och tidig utveckling av ett nytt salixbestånd på samma plats studerades. Den ytliga metoden var signifikant snabbast (2.3 h/ha) och minst energikrävande (69 l diesel/ha). Inga skillnader fanns mellan metodernas inverkan på efterföljande två spannmålskördar och inte heller på etablering av salix. I salixodlingen var mängden ogräs stor oavsett brytningsmetod. Tre säsonger efter brytningen gjordes en höstplöjning i försöket och uppkomsten av salixröttter mättes. Mängden rötter skiljde sig inte åt mellan metoderna. Rötterna var få och spröda och hade ingen inverkan på följande harvning eller sådd. Slutsatsen är att den ytliga metoden lämpar sig väl för salixbrytning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

En salixodling har en uppskattad produktiv livslängd på 20-30 år och därefter kan det vara dags att avsluta odlingen och plantera ny salix eller övergå till annan odling. Det är då viktigt att det finns effektiva metoder att bryta upp salixstubbarna samt att det finns kännedom om hur salixodlingen påverkar efterföljande gröda.

Syfte med studien
Syftet var att undersöka tids- och drivmedelsåtgång för två olika brytningsmetoder vid uppbrytning av en salixodling samt att se om det finns skillnader mellan metoderna när det gäller tillväxten hos de grödor som odlas efter salix.

Resultat
Resultaten visar att en salixodling kan brytas upp under sommaren och sedan tas i bruk för spannmålsodling redan till hösten samma år. Mest tids- och bränsleeffektivt för att ta bort salixstubbarna var att använda ett slagslåtteraggregat som enbart slog sönder stubbarna utan att göra någon markbearbetning. Uppbrytningen av ett hektar salix med efterföljande tallriksharvning tog då sammanlagt 2 timmar och 20 minuter och förbrukade 69 liter diesel/hektar. Det andra redskapet som användes var en "multiröjare" som gjorde en markbearbetning ned till 13 cm förutom att den krossade stubbarna. Detta redskap, som egentligen var överdimensionerat för uppgiften, krävde nästan 6 timmars körtid och 251 liter diesel för att bryta ett hektar.
Oavsett vilken metod som användes så blev det ingen skillnad på tillväxten i efterföljande grödor. På halva försöket såddes spannmål. Hösten efter uppbrytning odlades höstvete och skörden blev ca 3100 kg/ha. Året efter odlades vårkorn och skörden blev ca 1700 kg/ha. Båda dessa grödor hade lägre skördenivåer än medelavkastningen i Mälardalen motsvarande år. En av förklaringarna till den låga tillväxten kan vara att spannmålen i försöket inte blivit gödslad. Efter skörd av vårkorn plöjdes fältet på hösten för första gången sedan uppbrytningen. Mängden större rötter som kom upp var relativt få och sönderdelade och efter tallriksharvning innan sådd på våren blev de mer finfördelade och var inte något mekaniskt hinder vid sådden.

I den andra halvan av försöket planterades salix och inte heller här kunde någon skillnad ses i tillväxten beroende på uppbrytningsmetod. Däremot var det betydligt fler salixplantor från den gamla odlingen som överlevde vid den ytliga fräsningen, 264 plantor per hektar, jämfört med 16 plantor per hektar i den djupfrästa delen. Dessa plantor kan orsaka problem vid skörden av salix eftersom de kan befinna sig mellan de planterade salixraderna och därmed hamna i skördemaskinens körväg. I spannmålsodlingen utgör kvarvarande salixplantor inte något problem eftersom de årligen utsätts för mekanisk bearbetning (tröskning, tallriksharvning) och så småningom dör.
Den stående biomassan i salixodlingen efter två års tillväxt var cirka 3 ton per hektar och det har varit mycket ogräs (åkertistel, nässla, snärjmåra) i odlingen som sannolikt håller nere tillväxten.

Metod
Försöket utfördes i en 25 år gammal salixodling i Uppsala. Odlingen skördades vintern 2008 och de återväxande skotten sprutades med Roundup och MCPA i juni 2009. I slutet på juli genomfördes uppbrytningen med de två metoderna. Redskapen som användes var dels ett slagslåtteraggregat med beteckningen ” Berti 250 ECF/DT - buskröjare” som endast sönderdelade den ovanjordiska delen av salixstubben utan någon markbearbetning, dels en ”multiröjare” , Seppi M. Multiforst , ett kraftfullare redskap som förutom att det slog sönder salixstubbarna även gjorde markbearbetning till ett djup av 13 cm. Till båda redskapen användes en traktor av modell John Deere 7720 med ca 185 hk. Efter uppbrytningen har hälften av odlingen har sedan såtts med spannmål, höstvete 2009 och vårkorn 2011 medan den andra halvan av fältet planterades med salix (klonen Tora) våren 2010.

Slutsats och råd till näringen
Försöket visar att ytlig fräsning i kombination med tallriksharvning innan sådd är ett tids- och bränsleeffektivt sätt att bryta upp en salixodling och det är möjligt att återgå till spannmålsodling redan samma år. I det fall salix ska planteras på samma yta bör odlingen ligga i träda eller odlas med annan gröda ett eller ett par år för att bli av med eventuella överlevande salixplantor från den gamla odlingen samt kunna bekämpa ogräset effektivt innan ny salix planteras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev