Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0840058
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 13 juli 2012
Huvudsökande: Nils-Erik Nordh
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Nils-Erik.Nordh@slu.se
Telefon: 018/672561
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid uppbrytning av en 25-årig salixodling, efter att plantorna dödats kemiskt, mättes tids- och drivmedelsåtgång för två olika mekaniska brytningmetoder , en ytlig där endast stubbarna bearbetas och en metod där även markbearbetning sker. Metodernas inverkan på skörd av efterföljande spannmålsgröda respektive etablering och tidig utveckling av ett nytt salixbestånd på samma plats studerades. Den ytliga metoden var signifikant snabbast (2.3 h/ha) och minst energikrävande (69 l diesel/ha). Inga skillnader fanns mellan metodernas inverkan på efterföljande två spannmålskördar och inte heller på etablering av salix. I salixodlingen var mängden ogräs stor oavsett brytningsmetod. Tre säsonger efter brytningen gjordes en höstplöjning i försöket och uppkomsten av salixröttter mättes. Mängden rötter skiljde sig inte åt mellan metoderna. Rötterna var få och spröda och hade ingen inverkan på följande harvning eller sådd. Slutsatsen är att den ytliga metoden lämpar sig väl för salixbrytning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

En salixodling har en uppskattad produktiv livslängd på 20-30 år och därefter kan det vara dags att avsluta odlingen och plantera ny salix eller övergå till annan odling. Det är då viktigt att det finns effektiva metoder att bryta upp salixstubbarna samt att det finns kännedom om hur salixodlingen påverkar efterföljande gröda.

Syfte med studien
Syftet var att undersöka tids- och drivmedelsåtgång för två olika brytningsmetoder vid uppbrytning av en salixodling samt att se om det finns skillnader mellan metoderna när det gäller tillväxten hos de grödor som odlas efter salix.

Resultat
Resultaten visar att en salixodling kan brytas upp under sommaren och sedan tas i bruk för spannmålsodling redan till hösten samma år. Mest tids- och bränsleeffektivt för att ta bort salixstubbarna var att använda ett slagslåtteraggregat som enbart slog sönder stubbarna utan att göra någon markbearbetning. Uppbrytningen av ett hektar salix med efterföljande tallriksharvning tog då sammanlagt 2 timmar och 20 minuter och förbrukade 69 liter diesel/hektar. Det andra redskapet som användes var en "multiröjare" som gjorde en markbearbetning ned till 13 cm förutom att den krossade stubbarna. Detta redskap, som egentligen var överdimensionerat för uppgiften, krävde nästan 6 timmars körtid och 251 liter diesel för att bryta ett hektar.
Oavsett vilken metod som användes så blev det ingen skillnad på tillväxten i efterföljande grödor. På halva försöket såddes spannmål. Hösten efter uppbrytning odlades höstvete och skörden blev ca 3100 kg/ha. Året efter odlades vårkorn och skörden blev ca 1700 kg/ha. Båda dessa grödor hade lägre skördenivåer än medelavkastningen i Mälardalen motsvarande år. En av förklaringarna till den låga tillväxten kan vara att spannmålen i försöket inte blivit gödslad. Efter skörd av vårkorn plöjdes fältet på hösten för första gången sedan uppbrytningen. Mängden större rötter som kom upp var relativt få och sönderdelade och efter tallriksharvning innan sådd på våren blev de mer finfördelade och var inte något mekaniskt hinder vid sådden.

I den andra halvan av försöket planterades salix och inte heller här kunde någon skillnad ses i tillväxten beroende på uppbrytningsmetod. Däremot var det betydligt fler salixplantor från den gamla odlingen som överlevde vid den ytliga fräsningen, 264 plantor per hektar, jämfört med 16 plantor per hektar i den djupfrästa delen. Dessa plantor kan orsaka problem vid skörden av salix eftersom de kan befinna sig mellan de planterade salixraderna och därmed hamna i skördemaskinens körväg. I spannmålsodlingen utgör kvarvarande salixplantor inte något problem eftersom de årligen utsätts för mekanisk bearbetning (tröskning, tallriksharvning) och så småningom dör.
Den stående biomassan i salixodlingen efter två års tillväxt var cirka 3 ton per hektar och det har varit mycket ogräs (åkertistel, nässla, snärjmåra) i odlingen som sannolikt håller nere tillväxten.

Metod
Försöket utfördes i en 25 år gammal salixodling i Uppsala. Odlingen skördades vintern 2008 och de återväxande skotten sprutades med Roundup och MCPA i juni 2009. I slutet på juli genomfördes uppbrytningen med de två metoderna. Redskapen som användes var dels ett slagslåtteraggregat med beteckningen ” Berti 250 ECF/DT - buskröjare” som endast sönderdelade den ovanjordiska delen av salixstubben utan någon markbearbetning, dels en ”multiröjare” , Seppi M. Multiforst , ett kraftfullare redskap som förutom att det slog sönder salixstubbarna även gjorde markbearbetning till ett djup av 13 cm. Till båda redskapen användes en traktor av modell John Deere 7720 med ca 185 hk. Efter uppbrytningen har hälften av odlingen har sedan såtts med spannmål, höstvete 2009 och vårkorn 2011 medan den andra halvan av fältet planterades med salix (klonen Tora) våren 2010.

Slutsats och råd till näringen
Försöket visar att ytlig fräsning i kombination med tallriksharvning innan sådd är ett tids- och bränsleeffektivt sätt att bryta upp en salixodling och det är möjligt att återgå till spannmålsodling redan samma år. I det fall salix ska planteras på samma yta bör odlingen ligga i träda eller odlas med annan gröda ett eller ett par år för att bli av med eventuella överlevande salixplantor från den gamla odlingen samt kunna bekämpa ogräset effektivt innan ny salix planteras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Skördepåverkan av frilevande nematoder i sockerbetor och morötter - PCR, skadetrösklar och sorter
Åsa Olsson,

Projektnummer: O-15-20-313 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2019

Växtodling
Socker

The aim of this project is to show the importance of liming and growing inter crops on soil fertility and
reduced storage losses in sugar beet and carrots. The aim is also to show the economical benefits for the
farmers. The hypothesis behind the actions are that they increase the biological …

Läs mer

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Bengt-Ove Rustas, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev