Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0840058
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 13 juli 2012
Huvudsökande: Nils-Erik Nordh
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Nils-Erik.Nordh@slu.se
Telefon: 018/672561
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid uppbrytning av en 25-årig salixodling, efter att plantorna dödats kemiskt, mättes tids- och drivmedelsåtgång för två olika mekaniska brytningmetoder , en ytlig där endast stubbarna bearbetas och en metod där även markbearbetning sker. Metodernas inverkan på skörd av efterföljande spannmålsgröda respektive etablering och tidig utveckling av ett nytt salixbestånd på samma plats studerades. Den ytliga metoden var signifikant snabbast (2.3 h/ha) och minst energikrävande (69 l diesel/ha). Inga skillnader fanns mellan metodernas inverkan på efterföljande två spannmålskördar och inte heller på etablering av salix. I salixodlingen var mängden ogräs stor oavsett brytningsmetod. Tre säsonger efter brytningen gjordes en höstplöjning i försöket och uppkomsten av salixröttter mättes. Mängden rötter skiljde sig inte åt mellan metoderna. Rötterna var få och spröda och hade ingen inverkan på följande harvning eller sådd. Slutsatsen är att den ytliga metoden lämpar sig väl för salixbrytning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

En salixodling har en uppskattad produktiv livslängd på 20-30 år och därefter kan det vara dags att avsluta odlingen och plantera ny salix eller övergå till annan odling. Det är då viktigt att det finns effektiva metoder att bryta upp salixstubbarna samt att det finns kännedom om hur salixodlingen påverkar efterföljande gröda.

Syfte med studien
Syftet var att undersöka tids- och drivmedelsåtgång för två olika brytningsmetoder vid uppbrytning av en salixodling samt att se om det finns skillnader mellan metoderna när det gäller tillväxten hos de grödor som odlas efter salix.

Resultat
Resultaten visar att en salixodling kan brytas upp under sommaren och sedan tas i bruk för spannmålsodling redan till hösten samma år. Mest tids- och bränsleeffektivt för att ta bort salixstubbarna var att använda ett slagslåtteraggregat som enbart slog sönder stubbarna utan att göra någon markbearbetning. Uppbrytningen av ett hektar salix med efterföljande tallriksharvning tog då sammanlagt 2 timmar och 20 minuter och förbrukade 69 liter diesel/hektar. Det andra redskapet som användes var en "multiröjare" som gjorde en markbearbetning ned till 13 cm förutom att den krossade stubbarna. Detta redskap, som egentligen var överdimensionerat för uppgiften, krävde nästan 6 timmars körtid och 251 liter diesel för att bryta ett hektar.
Oavsett vilken metod som användes så blev det ingen skillnad på tillväxten i efterföljande grödor. På halva försöket såddes spannmål. Hösten efter uppbrytning odlades höstvete och skörden blev ca 3100 kg/ha. Året efter odlades vårkorn och skörden blev ca 1700 kg/ha. Båda dessa grödor hade lägre skördenivåer än medelavkastningen i Mälardalen motsvarande år. En av förklaringarna till den låga tillväxten kan vara att spannmålen i försöket inte blivit gödslad. Efter skörd av vårkorn plöjdes fältet på hösten för första gången sedan uppbrytningen. Mängden större rötter som kom upp var relativt få och sönderdelade och efter tallriksharvning innan sådd på våren blev de mer finfördelade och var inte något mekaniskt hinder vid sådden.

I den andra halvan av försöket planterades salix och inte heller här kunde någon skillnad ses i tillväxten beroende på uppbrytningsmetod. Däremot var det betydligt fler salixplantor från den gamla odlingen som överlevde vid den ytliga fräsningen, 264 plantor per hektar, jämfört med 16 plantor per hektar i den djupfrästa delen. Dessa plantor kan orsaka problem vid skörden av salix eftersom de kan befinna sig mellan de planterade salixraderna och därmed hamna i skördemaskinens körväg. I spannmålsodlingen utgör kvarvarande salixplantor inte något problem eftersom de årligen utsätts för mekanisk bearbetning (tröskning, tallriksharvning) och så småningom dör.
Den stående biomassan i salixodlingen efter två års tillväxt var cirka 3 ton per hektar och det har varit mycket ogräs (åkertistel, nässla, snärjmåra) i odlingen som sannolikt håller nere tillväxten.

Metod
Försöket utfördes i en 25 år gammal salixodling i Uppsala. Odlingen skördades vintern 2008 och de återväxande skotten sprutades med Roundup och MCPA i juni 2009. I slutet på juli genomfördes uppbrytningen med de två metoderna. Redskapen som användes var dels ett slagslåtteraggregat med beteckningen ” Berti 250 ECF/DT - buskröjare” som endast sönderdelade den ovanjordiska delen av salixstubben utan någon markbearbetning, dels en ”multiröjare” , Seppi M. Multiforst , ett kraftfullare redskap som förutom att det slog sönder salixstubbarna även gjorde markbearbetning till ett djup av 13 cm. Till båda redskapen användes en traktor av modell John Deere 7720 med ca 185 hk. Efter uppbrytningen har hälften av odlingen har sedan såtts med spannmål, höstvete 2009 och vårkorn 2011 medan den andra halvan av fältet planterades med salix (klonen Tora) våren 2010.

Slutsats och råd till näringen
Försöket visar att ytlig fräsning i kombination med tallriksharvning innan sådd är ett tids- och bränsleeffektivt sätt att bryta upp en salixodling och det är möjligt att återgå till spannmålsodling redan samma år. I det fall salix ska planteras på samma yta bör odlingen ligga i träda eller odlas med annan gröda ett eller ett par år för att bli av med eventuella överlevande salixplantor från den gamla odlingen samt kunna bekämpa ogräset effektivt innan ny salix planteras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev