Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0840058
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 13 juli 2012
Huvudsökande: Nils-Erik Nordh
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Nils-Erik.Nordh@slu.se
Telefon: 018/672561
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid uppbrytning av en 25-årig salixodling, efter att plantorna dödats kemiskt, mättes tids- och drivmedelsåtgång för två olika mekaniska brytningmetoder , en ytlig där endast stubbarna bearbetas och en metod där även markbearbetning sker. Metodernas inverkan på skörd av efterföljande spannmålsgröda respektive etablering och tidig utveckling av ett nytt salixbestånd på samma plats studerades. Den ytliga metoden var signifikant snabbast (2.3 h/ha) och minst energikrävande (69 l diesel/ha). Inga skillnader fanns mellan metodernas inverkan på efterföljande två spannmålskördar och inte heller på etablering av salix. I salixodlingen var mängden ogräs stor oavsett brytningsmetod. Tre säsonger efter brytningen gjordes en höstplöjning i försöket och uppkomsten av salixröttter mättes. Mängden rötter skiljde sig inte åt mellan metoderna. Rötterna var få och spröda och hade ingen inverkan på följande harvning eller sådd. Slutsatsen är att den ytliga metoden lämpar sig väl för salixbrytning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

En salixodling har en uppskattad produktiv livslängd på 20-30 år och därefter kan det vara dags att avsluta odlingen och plantera ny salix eller övergå till annan odling. Det är då viktigt att det finns effektiva metoder att bryta upp salixstubbarna samt att det finns kännedom om hur salixodlingen påverkar efterföljande gröda.

Syfte med studien
Syftet var att undersöka tids- och drivmedelsåtgång för två olika brytningsmetoder vid uppbrytning av en salixodling samt att se om det finns skillnader mellan metoderna när det gäller tillväxten hos de grödor som odlas efter salix.

Resultat
Resultaten visar att en salixodling kan brytas upp under sommaren och sedan tas i bruk för spannmålsodling redan till hösten samma år. Mest tids- och bränsleeffektivt för att ta bort salixstubbarna var att använda ett slagslåtteraggregat som enbart slog sönder stubbarna utan att göra någon markbearbetning. Uppbrytningen av ett hektar salix med efterföljande tallriksharvning tog då sammanlagt 2 timmar och 20 minuter och förbrukade 69 liter diesel/hektar. Det andra redskapet som användes var en "multiröjare" som gjorde en markbearbetning ned till 13 cm förutom att den krossade stubbarna. Detta redskap, som egentligen var överdimensionerat för uppgiften, krävde nästan 6 timmars körtid och 251 liter diesel för att bryta ett hektar.
Oavsett vilken metod som användes så blev det ingen skillnad på tillväxten i efterföljande grödor. På halva försöket såddes spannmål. Hösten efter uppbrytning odlades höstvete och skörden blev ca 3100 kg/ha. Året efter odlades vårkorn och skörden blev ca 1700 kg/ha. Båda dessa grödor hade lägre skördenivåer än medelavkastningen i Mälardalen motsvarande år. En av förklaringarna till den låga tillväxten kan vara att spannmålen i försöket inte blivit gödslad. Efter skörd av vårkorn plöjdes fältet på hösten för första gången sedan uppbrytningen. Mängden större rötter som kom upp var relativt få och sönderdelade och efter tallriksharvning innan sådd på våren blev de mer finfördelade och var inte något mekaniskt hinder vid sådden.

I den andra halvan av försöket planterades salix och inte heller här kunde någon skillnad ses i tillväxten beroende på uppbrytningsmetod. Däremot var det betydligt fler salixplantor från den gamla odlingen som överlevde vid den ytliga fräsningen, 264 plantor per hektar, jämfört med 16 plantor per hektar i den djupfrästa delen. Dessa plantor kan orsaka problem vid skörden av salix eftersom de kan befinna sig mellan de planterade salixraderna och därmed hamna i skördemaskinens körväg. I spannmålsodlingen utgör kvarvarande salixplantor inte något problem eftersom de årligen utsätts för mekanisk bearbetning (tröskning, tallriksharvning) och så småningom dör.
Den stående biomassan i salixodlingen efter två års tillväxt var cirka 3 ton per hektar och det har varit mycket ogräs (åkertistel, nässla, snärjmåra) i odlingen som sannolikt håller nere tillväxten.

Metod
Försöket utfördes i en 25 år gammal salixodling i Uppsala. Odlingen skördades vintern 2008 och de återväxande skotten sprutades med Roundup och MCPA i juni 2009. I slutet på juli genomfördes uppbrytningen med de två metoderna. Redskapen som användes var dels ett slagslåtteraggregat med beteckningen ” Berti 250 ECF/DT - buskröjare” som endast sönderdelade den ovanjordiska delen av salixstubben utan någon markbearbetning, dels en ”multiröjare” , Seppi M. Multiforst , ett kraftfullare redskap som förutom att det slog sönder salixstubbarna även gjorde markbearbetning till ett djup av 13 cm. Till båda redskapen användes en traktor av modell John Deere 7720 med ca 185 hk. Efter uppbrytningen har hälften av odlingen har sedan såtts med spannmål, höstvete 2009 och vårkorn 2011 medan den andra halvan av fältet planterades med salix (klonen Tora) våren 2010.

Slutsats och råd till näringen
Försöket visar att ytlig fräsning i kombination med tallriksharvning innan sådd är ett tids- och bränsleeffektivt sätt att bryta upp en salixodling och det är möjligt att återgå till spannmålsodling redan samma år. I det fall salix ska planteras på samma yta bör odlingen ligga i träda eller odlas med annan gröda ett eller ett par år för att bli av med eventuella överlevande salixplantor från den gamla odlingen samt kunna bekämpa ogräset effektivt innan ny salix planteras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev