Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

Status: Avslutat
Projektnummer: V0840058
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 13 juli 2012
Huvudsökande: Nils-Erik Nordh
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Nils-Erik.Nordh@slu.se
Telefon: 018/672561
Beviljade medel: 960 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vid uppbrytning av en 25-årig salixodling, efter att plantorna dödats kemiskt, mättes tids- och drivmedelsåtgång för två olika mekaniska brytningmetoder , en ytlig där endast stubbarna bearbetas och en metod där även markbearbetning sker. Metodernas inverkan på skörd av efterföljande spannmålsgröda respektive etablering och tidig utveckling av ett nytt salixbestånd på samma plats studerades. Den ytliga metoden var signifikant snabbast (2.3 h/ha) och minst energikrävande (69 l diesel/ha). Inga skillnader fanns mellan metodernas inverkan på efterföljande två spannmålskördar och inte heller på etablering av salix. I salixodlingen var mängden ogräs stor oavsett brytningsmetod. Tre säsonger efter brytningen gjordes en höstplöjning i försöket och uppkomsten av salixröttter mättes. Mängden rötter skiljde sig inte åt mellan metoderna. Rötterna var få och spröda och hade ingen inverkan på följande harvning eller sådd. Slutsatsen är att den ytliga metoden lämpar sig väl för salixbrytning.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Titel
Uppbrytning av en äldre salixodling - maskininsats och förfruktseffekt vid olika brytningsmetoder

En salixodling har en uppskattad produktiv livslängd på 20-30 år och därefter kan det vara dags att avsluta odlingen och plantera ny salix eller övergå till annan odling. Det är då viktigt att det finns effektiva metoder att bryta upp salixstubbarna samt att det finns kännedom om hur salixodlingen påverkar efterföljande gröda.

Syfte med studien
Syftet var att undersöka tids- och drivmedelsåtgång för två olika brytningsmetoder vid uppbrytning av en salixodling samt att se om det finns skillnader mellan metoderna när det gäller tillväxten hos de grödor som odlas efter salix.

Resultat
Resultaten visar att en salixodling kan brytas upp under sommaren och sedan tas i bruk för spannmålsodling redan till hösten samma år. Mest tids- och bränsleeffektivt för att ta bort salixstubbarna var att använda ett slagslåtteraggregat som enbart slog sönder stubbarna utan att göra någon markbearbetning. Uppbrytningen av ett hektar salix med efterföljande tallriksharvning tog då sammanlagt 2 timmar och 20 minuter och förbrukade 69 liter diesel/hektar. Det andra redskapet som användes var en "multiröjare" som gjorde en markbearbetning ned till 13 cm förutom att den krossade stubbarna. Detta redskap, som egentligen var överdimensionerat för uppgiften, krävde nästan 6 timmars körtid och 251 liter diesel för att bryta ett hektar.
Oavsett vilken metod som användes så blev det ingen skillnad på tillväxten i efterföljande grödor. På halva försöket såddes spannmål. Hösten efter uppbrytning odlades höstvete och skörden blev ca 3100 kg/ha. Året efter odlades vårkorn och skörden blev ca 1700 kg/ha. Båda dessa grödor hade lägre skördenivåer än medelavkastningen i Mälardalen motsvarande år. En av förklaringarna till den låga tillväxten kan vara att spannmålen i försöket inte blivit gödslad. Efter skörd av vårkorn plöjdes fältet på hösten för första gången sedan uppbrytningen. Mängden större rötter som kom upp var relativt få och sönderdelade och efter tallriksharvning innan sådd på våren blev de mer finfördelade och var inte något mekaniskt hinder vid sådden.

I den andra halvan av försöket planterades salix och inte heller här kunde någon skillnad ses i tillväxten beroende på uppbrytningsmetod. Däremot var det betydligt fler salixplantor från den gamla odlingen som överlevde vid den ytliga fräsningen, 264 plantor per hektar, jämfört med 16 plantor per hektar i den djupfrästa delen. Dessa plantor kan orsaka problem vid skörden av salix eftersom de kan befinna sig mellan de planterade salixraderna och därmed hamna i skördemaskinens körväg. I spannmålsodlingen utgör kvarvarande salixplantor inte något problem eftersom de årligen utsätts för mekanisk bearbetning (tröskning, tallriksharvning) och så småningom dör.
Den stående biomassan i salixodlingen efter två års tillväxt var cirka 3 ton per hektar och det har varit mycket ogräs (åkertistel, nässla, snärjmåra) i odlingen som sannolikt håller nere tillväxten.

Metod
Försöket utfördes i en 25 år gammal salixodling i Uppsala. Odlingen skördades vintern 2008 och de återväxande skotten sprutades med Roundup och MCPA i juni 2009. I slutet på juli genomfördes uppbrytningen med de två metoderna. Redskapen som användes var dels ett slagslåtteraggregat med beteckningen ” Berti 250 ECF/DT - buskröjare” som endast sönderdelade den ovanjordiska delen av salixstubben utan någon markbearbetning, dels en ”multiröjare” , Seppi M. Multiforst , ett kraftfullare redskap som förutom att det slog sönder salixstubbarna även gjorde markbearbetning till ett djup av 13 cm. Till båda redskapen användes en traktor av modell John Deere 7720 med ca 185 hk. Efter uppbrytningen har hälften av odlingen har sedan såtts med spannmål, höstvete 2009 och vårkorn 2011 medan den andra halvan av fältet planterades med salix (klonen Tora) våren 2010.

Slutsats och råd till näringen
Försöket visar att ytlig fräsning i kombination med tallriksharvning innan sådd är ett tids- och bränsleeffektivt sätt att bryta upp en salixodling och det är möjligt att återgå till spannmålsodling redan samma år. I det fall salix ska planteras på samma yta bör odlingen ligga i träda eller odlas med annan gröda ett eller ett par år för att bli av med eventuella överlevande salixplantor från den gamla odlingen samt kunna bekämpa ogräset effektivt innan ny salix planteras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev