Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-23-979
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 4 september 2020
Huvudsökande: Ulf Sonesson
Organisation: Ulf Sonesson
E-postadress: ulf.sonesson@ri.se
Telefon: 010-5166617
Medsökande: Helena Elmquist
Medsökande: Anna Woodhouse
Beviljade medel: 2 235 000 SEK

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify what impact the production improvements and the influence of good animal health have had on the environmental profile of Swedish pork. The potential of using more by-products will be evaluated and the impact on environmental profile will be analysed. Possibilities to quantify antibiotic use within the LCA frame will be assessed. The results will give pig producers and advisory services updated environmental profiles for Swedish pork which will enable discussion and work with "hot-spots" to raise the competitiveness. The research will yield a basis for marketing of Swedish pork for food industry, public procurers, consumers and society in general resulting in an increased demand of Swedish pork

Det senaste klimatavtrycket för svenskt griskött publicerades år 2009 och representativa LCA-studier av svensk grisproduktion saknas. De senaste åren har det skett en snabb utveckling inom grisproduktionen som sannolikt minskat miljöavtrycket. Projektet kommer att identifiera vad de förbättrade produktionsresultat betyder för miljö- och klimatprestanda samt tydliggöra vad en förbättrad djurhälsa betyder. Projektet kommer att utvärdera potentialen att öka nyttjandet av biprodukter. Möjligheten att kvantifiera antibiotikaanvändning som komplement till LCA kommer att undersökas. Resultaten kommer att ge producenter och rådgivare aktuell information om svensk gris vilket ger möjlighet till fortsatt diskussion och arbete med "hot-spots" för att kunna höja konkurrenskraften. Resultaten kan användas som marknadsföringsunderlag för kommunikation till industri, handel, offentliga upphandlare, konsumenter och samhället och därmed leda till ökad efterfrågan på svenskt griskött.

Förbättrade produktionsresultat inom svensk grisproduktion, användning av biprodukter och djurhälsans betydelse har analyserats i en livscykelanalys. Klimatavtrycket för kött från en svensk medelgris är 2,5 kg CO2e/kg slaktvikt, vilket är internationellt konkurrenskraftigt. Produktionen av foder står för 54 % av klimatavtrycket och hanteringen av stallgödsel för 36 %. Av foderstaten till den svenska integrerade medelgrisen utgjorde biprodukter 10 % och soja 4 %. Med en förenklad beräkningsmodell visar vi att 3,4 % av klimatavtrycket beror på ökad foderförbrukning orsakad av fyra utvalda sjukdomar i svenska grisbesättningar. Produktionshöjande åtgärder samt övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödning är viktigt för att minska klimatavtrycket givet att det inte påverkar andra miljöaspekter, djurhälsa eller djurvälfärd negativt liksom en fortsatt utveckling mot välbalanserade foderstater, användning av biprodukter och inhemskt odlade fodergrödor.

Att produktionen av maten vi äter påverkar på miljön och klimatet har väl knappt undgått någon. Mat är något vi inte kan klara oss utan och lantbruket måste ständigt arbeta för att göra produktionen så hållbar som möjligt i kombinationen med god lönsamhet och konkurrenskraft. I detta projekt har vi med hjälp av livscykelanalys studerat hållbarheten inom svensk grisproduktion med speciellt fokus på klimatpåverkan. Vi har också studerat djurhälsans betydelse för klimatavtrycket.
Resultatet visar att klimatavtrycket för griskött räknat som ett medelvärde för svensk grisproduktion är 2,5 kg koldioxidekvivalenter/kg slaktvikt. Detta är cirka 20 % lägre jämfört med tidigare studier vilket beror på en effektivare produktion samt användning av biprodukter i fodret. Det är ett lågt och internationellt konkurrenskraftigt klimatavtryck då vi jämför med data från litteraturen.
Produktionen av foder och stallgödselhanteringen står för de största bidragen till klimatpåverkan, 54 respektive 36 %. Energianvändning på gård, användning av halm till strö samt intransport av foder står för vardera 1–2 %.
Den svenska medelgrisens foder består till 10 % av biprodukter från livsmedelsindustrin (räknat på torrsubstans), vilket visar på grisens viktiga roll i livsmedelskedjan genom sin förmåga att utnyttja och förädla livsmedelsprodukter som inte klarar kvalitetskraven och som människan inte kan eller vill konsumera. Vi ser dock en ökad konkurrens om biprodukterna exempelvis till bioenergi, och användningen inom grisproduktionen har minskat sedan 2005. En stor del av de svenska grisarna är uppfödda på egen- eller närproducerad spannmål och åkerböna/ärter vilket innebär mindre transporter, plus att stallgödseln används i odlingen och därmed minskar behovet av mineralgödsel. 90 % av grisens foder består av svenska råvaror och av det som importeras är sojaprodukter 4 % och rapsmjöl 3 %. Klimatavtrycket för soja är en komplex fråga eftersom odlingen driver på avskogning framför allt i Sydamerika. För att ytterligare minska klimatavtrycket är produktionshöjande åtgärder inom foderproduktionen viktigt liksom användning av förnybara bränslen för fältarbeten och vid tillverkning av handelsgödsel. Fortsatt tillgång till biprodukter till grisfoder är en viktig del i en klimatsmart grisuppfödning liksom fortsatt ökning av andelen inhemska foderråvaror som åkerböna och foderärter. Anpassade proteinhalter i foderstaterna är också viktigt, det sistnämnda då överutfodring av protein ökar utsläppen av klimatgaser från stallgödsel.
Sjukdomar förlänger uppfödningstiden och ökar dödligheten men det finns få studier som belyser djurhälsans betydelse för klimatavtrycket. Vi har studerat detta med en förenklad beräkningsmodell där vi räknat på hur mycket foderförbrukningen ökar pga. förekomsten i svensk grisproduktion av ledinflammationer, av¬vänjningsdiarré, dysenteri och mycoplasmainfektioner. Våra beräkningar visar att 3,4 % av klimatavtrycket för den svenska medelgrisen beror på den ökade foderförbrukningen orsakad av dessa sjukdomar. Produktionshöjande åtgärder inom grisuppfödningen är viktigt för att minska klimatavtrycket förutsatt att de inte påverkar djurhälsa eller välfärd negativt. Friska grisar är också klimat- och miljövänliga.
Vi har räknat på ett scenario med data från de tio bästa sugg- respektive slaktsvins¬producenterna baserat på produktionsstatistik från WinPig 2017 samt foderproduktion med förnybara bränslen och sojafritt slaktgrisfoder. Det visar på en potential på cirka 20 % lägre klimatavtryck. Produktions-höjande insatser i odlingen av foder, åtgärder som ökad produktion av biogas från gödseln eller kylning av gödsel i stallarna har potential att minska klimatpåverkan ytterligare, men har inte ingått i dessa beräkningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev