Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-23-979
Kategori: Focus area | Climate & environment
Branschområden: Kött
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 4 september 2020
Huvudsökande: Ulf Sonesson
Organisation: Ulf Sonesson
E-postadress: ulf.sonesson@ri.se
Telefon: 010-5166617
Medsökande: Helena Elmquist
Medsökande: Anna Woodhouse
Beviljade medel: 2 235 000 SEK

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify what impact the production improvements and the influence of good animal health have had on the environmental profile of Swedish pork. The potential of using more by-products will be evaluated and the impact on environmental profile will be analysed. Possibilities to quantify antibiotic use within the LCA frame will be assessed. The results will give pig producers and advisory services updated environmental profiles for Swedish pork which will enable discussion and work with "hot-spots" to raise the competitiveness. The research will yield a basis for marketing of Swedish pork for food industry, public procurers, consumers and society in general resulting in an increased demand of Swedish pork

Det senaste klimatavtrycket för svenskt griskött publicerades år 2009 och representativa LCA-studier av svensk grisproduktion saknas. De senaste åren har det skett en snabb utveckling inom grisproduktionen som sannolikt minskat miljöavtrycket. Projektet kommer att identifiera vad de förbättrade produktionsresultat betyder för miljö- och klimatprestanda samt tydliggöra vad en förbättrad djurhälsa betyder. Projektet kommer att utvärdera potentialen att öka nyttjandet av biprodukter. Möjligheten att kvantifiera antibiotikaanvändning som komplement till LCA kommer att undersökas. Resultaten kommer att ge producenter och rådgivare aktuell information om svensk gris vilket ger möjlighet till fortsatt diskussion och arbete med "hot-spots" för att kunna höja konkurrenskraften. Resultaten kan användas som marknadsföringsunderlag för kommunikation till industri, handel, offentliga upphandlare, konsumenter och samhället och därmed leda till ökad efterfrågan på svenskt griskött.

Förbättrade produktionsresultat inom svensk grisproduktion, användning av biprodukter och djurhälsans betydelse har analyserats i en livscykelanalys. Klimatavtrycket för kött från en svensk medelgris är 2,5 kg CO2e/kg slaktvikt, vilket är internationellt konkurrenskraftigt. Produktionen av foder står för 54 % av klimatavtrycket och hanteringen av stallgödsel för 36 %. Av foderstaten till den svenska integrerade medelgrisen utgjorde biprodukter 10 % och soja 4 %. Med en förenklad beräkningsmodell visar vi att 3,4 % av klimatavtrycket beror på ökad foderförbrukning orsakad av fyra utvalda sjukdomar i svenska grisbesättningar. Produktionshöjande åtgärder samt övergång till förnybara bränslen inom såväl odling av foder som inom grisuppfödning är viktigt för att minska klimatavtrycket givet att det inte påverkar andra miljöaspekter, djurhälsa eller djurvälfärd negativt liksom en fortsatt utveckling mot välbalanserade foderstater, användning av biprodukter och inhemskt odlade fodergrödor.

Att produktionen av maten vi äter påverkar på miljön och klimatet har väl knappt undgått någon. Mat är något vi inte kan klara oss utan och lantbruket måste ständigt arbeta för att göra produktionen så hållbar som möjligt i kombinationen med god lönsamhet och konkurrenskraft. I detta projekt har vi med hjälp av livscykelanalys studerat hållbarheten inom svensk grisproduktion med speciellt fokus på klimatpåverkan. Vi har också studerat djurhälsans betydelse för klimatavtrycket.
Resultatet visar att klimatavtrycket för griskött räknat som ett medelvärde för svensk grisproduktion är 2,5 kg koldioxidekvivalenter/kg slaktvikt. Detta är cirka 20 % lägre jämfört med tidigare studier vilket beror på en effektivare produktion samt användning av biprodukter i fodret. Det är ett lågt och internationellt konkurrenskraftigt klimatavtryck då vi jämför med data från litteraturen.
Produktionen av foder och stallgödselhanteringen står för de största bidragen till klimatpåverkan, 54 respektive 36 %. Energianvändning på gård, användning av halm till strö samt intransport av foder står för vardera 1–2 %.
Den svenska medelgrisens foder består till 10 % av biprodukter från livsmedelsindustrin (räknat på torrsubstans), vilket visar på grisens viktiga roll i livsmedelskedjan genom sin förmåga att utnyttja och förädla livsmedelsprodukter som inte klarar kvalitetskraven och som människan inte kan eller vill konsumera. Vi ser dock en ökad konkurrens om biprodukterna exempelvis till bioenergi, och användningen inom grisproduktionen har minskat sedan 2005. En stor del av de svenska grisarna är uppfödda på egen- eller närproducerad spannmål och åkerböna/ärter vilket innebär mindre transporter, plus att stallgödseln används i odlingen och därmed minskar behovet av mineralgödsel. 90 % av grisens foder består av svenska råvaror och av det som importeras är sojaprodukter 4 % och rapsmjöl 3 %. Klimatavtrycket för soja är en komplex fråga eftersom odlingen driver på avskogning framför allt i Sydamerika. För att ytterligare minska klimatavtrycket är produktionshöjande åtgärder inom foderproduktionen viktigt liksom användning av förnybara bränslen för fältarbeten och vid tillverkning av handelsgödsel. Fortsatt tillgång till biprodukter till grisfoder är en viktig del i en klimatsmart grisuppfödning liksom fortsatt ökning av andelen inhemska foderråvaror som åkerböna och foderärter. Anpassade proteinhalter i foderstaterna är också viktigt, det sistnämnda då överutfodring av protein ökar utsläppen av klimatgaser från stallgödsel.
Sjukdomar förlänger uppfödningstiden och ökar dödligheten men det finns få studier som belyser djurhälsans betydelse för klimatavtrycket. Vi har studerat detta med en förenklad beräkningsmodell där vi räknat på hur mycket foderförbrukningen ökar pga. förekomsten i svensk grisproduktion av ledinflammationer, av¬vänjningsdiarré, dysenteri och mycoplasmainfektioner. Våra beräkningar visar att 3,4 % av klimatavtrycket för den svenska medelgrisen beror på den ökade foderförbrukningen orsakad av dessa sjukdomar. Produktionshöjande åtgärder inom grisuppfödningen är viktigt för att minska klimatavtrycket förutsatt att de inte påverkar djurhälsa eller välfärd negativt. Friska grisar är också klimat- och miljövänliga.
Vi har räknat på ett scenario med data från de tio bästa sugg- respektive slaktsvins¬producenterna baserat på produktionsstatistik från WinPig 2017 samt foderproduktion med förnybara bränslen och sojafritt slaktgrisfoder. Det visar på en potential på cirka 20 % lägre klimatavtryck. Produktions-höjande insatser i odlingen av foder, åtgärder som ökad produktion av biogas från gödseln eller kylning av gödsel i stallarna har potential att minska klimatpåverkan ytterligare, men har inte ingått i dessa beräkningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Karbohydrater i gres og grovfôr til hest - Den gode, den onde og den grusomme
Rasmus Bovbjerg Jensen, NMBU - Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Grass for grazing or forage production contains variable amounts of carbohydrates, which often are described as the good (fiber), the bad (sugar) and the ugly (fructans) in relation to prevention, and development of diseases like insulin resistance and laminitis. There is a large variation in …

Läs mer

Bildanalys – en ny teknik för kvantifiering av utsädesvitalitet
Anders Jonsson, Svenska Lantmännen

Projektnummer: V0533128 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2005

Sammanfattning saknas

Läs mer

Campylobacter hos slaktkyckling
Marie-Louise Danielsson-Tham, Örebro Universitet

Projektnummer: 9843003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Öjebyn-projektet - Ekologisk produktion av livsmedel
Simon Jonsson,

Projektnummer: 9930009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hygienisering av klosettvatten för säker växtnäringsåterförsel till livsmedelsproduktionen
Björn Vinnerås, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: 0333033 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Växtproduktion i jordbruket med begränsad utlakning och växthusgasemission.
Åsa Kasimir-Klemedtsson,

Projektnummer: 9833003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad diagnostik av Lawsonia - en av de viktigaste diarréframkallande bakterierna hos gris
Marianne Jensen-Waern,

Projektnummer: 0352013 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förädling av brödvete med hållbar sjukdomsresistens
Jan Ö Jönsson, Centrum för folkhälsa

Projektnummer: 9736003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vallfodrets nedbrytningskinetik. Delprojekt 5 i tvärvetenskapliga projektet Produktionsteknik och vallfoderkonsumtion i ett vallfodersystem.
Michael Murphy,

Projektnummer: 9630014 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Unghönsuppfödning i Sverige- effekt av beläggningsgrad och inhysningsform
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: 0337003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev