Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0650120 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2006 |
Datum för slutrapport: | 13 april 2010 |
Huvudsökande: | Jana Pickova |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | jana.pickova@lmv.slu.se |
Telefon: | 018672011 |
Populär sammanfattning för slutrapport
Denna slutrapport avser köttkvalitetsstudier på köttrasstutar som fötts upp enligt olika modeller. Produktionsresultaten har redan redovisats av Anna Hessle för delprojektet Uppfödningsmodeller för köttrasstutar Del 1: utfodring, tillväxt, slaktresultat och företagsekonomi.
Detta projekt avsåg att undersöka eventuella fördelar för köttkvaliteten med denna produktionsform. I projektet studerades alternativa sätt till nötköttsproduktion med mervärden, med fokus på naturbetesmarker och svenska fodermedel. Samtidigt önskade vi öka inslaget av ”nyttigt” fett i köttet genom att bete och de alternativa proteinfoder som användes innehåller de eftertraktade omega 3(n-3)fettsyrorna. De naturligt medföljande antioxidanterna, har även en positiv effekt på köttets färg och därmed färgstabilitet.
Delstudie 1. Tre uppfödningsmodeller för stut samt en kontrollgrupp av ungtjurar studerades. I vardera av de fyra försöksleden fanns femton djur fördelade på tre boxar. Av dessa ingick tre djur från varje box i köttkvalitetsstudien, d.v.s. nio djur per försöksled.
Delstudie 2. Slutgödning med hampfrökaka
Femtiotre mjölkrasstutar, som tidigare har betat naturbetesmarker, slutgöddes under vintern 2005/2006 på Götala försöksstation. Djuren fördelades på två olika proteinfodermedel och två olika levande vikter vid slakt. Åtta djur per grupp studerades.
Stutar med samma foderstat som ungtjurarna hade lägre fodereffektivitet än tjurarna. Däremot hade stutarna i försöket högre fodereffektivitet än vad aktuell utfodringsnorm anger enligt rapporten av Anna Hessle. Utfodringsnormen för stutar av tung köttraskorsning bör därför kunna sänkas. Om en viss försiktighet i rekommendationerna eftersträvas bör i alla fall behovet kunna anges som 90 % av mjölkrastjurarnas behov, till skillnad från dagens 100 %.
30-månadersstutarna, med låg utfodringsintensitet under stallperiod 1, uppvisade kompensatorisk tillväxt under efterföljande betesperiod och vägde endast 20 kg mindre än 25-månaders-stutarna vid installning. Fettsyror analyserades i biff och rostbiff. Tjurarna var magrare och fettsyraprofilerna skilde sig mellan stutar och tjurar. Dessutom var skillnaden mellan n6/n3-kvoten mycket tydlig mellan de olika utfodringsgrupperna. Grovfoderutfodring gav en n6/n3-kvot på drygt 1,2 i bägge musklerna jämfört med 3,2 i koncentratutfodrade djur.
Välmarmorerat kött förknippas med god mörhet. Ryggbiffarna från stutarna var mer marmorerade än ryggbiffarna från ungtjurarna, där slakt från stall (25-månadersstutarna ) eller med hög vikt (30-månadersstutarna) gav mest marmorering. Däremot visade inte de begränsade Warner Bratzler-mätningarna att 30-månadersstutarna var mörare. Skärmotståndsmätningar kunde inte genomföras tillfredsställande p.g.a. tekniska problem (fryshaveri) och har därför kompletterats med analys av myofibrillärt fragmenteringsindex (MFI). Proverna som analyserades med MFI var frysta dag 7 och inga skillnader fanns mellan behandlingarna. På grund av fryshaveriet kunde den sensoriska analysen inte genomföras.
Stutarna blev inte slaktmogna vid de tidpunkter som planerats utan ca två månader senare. Därmed styrker inte resultaten fullt ut hypotesen att köttrassstutar kan bidra till utjämnade leveranser av köttraskött över året.
Hampastudien visade klart att de nyttiga fleromättade fettsyrorna avspeglar fodret och följaktligen gav utfodring med hampfrökaka bättre fettsyrasammansättning ur detta perspektiv. Andra köttkvalitetsparametrar skiljde sig inte mellan soja och hampautfodrade mjölkrasstutar.
Konklusioner
Bete, hampa- och rapskaka ger en mer omega-3 rik fettsyrasammansättning i kött än traditionella kraftfoder.
Hampa är ett utmärkt proteinfoder
Stutar av tung köttraskorsning kan ges 90 % av fodergivan på bete.
Projektnummer: O-21-20-628 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Diseases that can limit Swedish OSR production include clubroot, Sclerotinia stem rot (Ssr) and the recently escalating blackleg. Novel DNA-methods, based on qPCR and LAMP are used to detect and to further develop diagnostic tools to enhance food and feed production by providing site-specific …
Läs merProjektnummer: O-21-20-636 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Oilseed rape (OSR) is a profitable and important crop in Swedish agriculture, especially winter OSR which is cultivated on approximately 100000 ha each year. Cultivation of OSR relies on large inputs of fertilizers and pesticides, which has economic costs as well as negative environmental impacts. …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …
Läs merProjektnummer: R-21-25-516 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The rollback of insecticides exposes Swedish horticulture to a multitude of pests. Targeted and sustainable innovations are sorely needed. Here we target several pests of fruits, onion, cabbage, beans and salad and aim to develop 1) species-selective lures using a novel olfactomics platform, 2) use …
Läs merProjektnummer: R-21-25-509 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Fruit tree canker, caused by the fungus Neonectria ditissima, has become a threat for Swedish apple production. No efficient protective measures are available and no complete genetic resistance is known in apple. However, apple genotypes differ in the level of partial resistance which must be fully …
Läs merProjektnummer: O-21-20-615 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Healthy seeds are a prerequisite for sustainable food systems. The seed-borne plant disease, common bunt (CB) in wheat, caused by the fungi Tilletia tritici and T. laevis, is a major problem in agriculture. Efficient chemical seed treatments exist, but it is often difficult to keep up with autumn …
Läs merProjektnummer: O-21-20-635 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Dairy cows are an important part of a sustainable and resilient food production as they facilitate circular flows on the farm and contribute to carbon sequestration, open landscapes and biodiversity. To achieve a sustainable dairy production in all parts of Sweden, we need large as well as small …
Läs merProjektnummer: O-21-20-619 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Colibacillosis is a common disease in poultry and includes both local and systemic infections. Increased knowledge is necessary for development of effective methods to prevent disease, such as improved management routines, modification of environment, and vaccine development. The first study (WP1) …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-609 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
A major challenge facing agriculture is handling water excess and deficit exacerbated by climate change, while reducing eutrophication. Controlled drainage (CD) has the potential to address these issues and improve yield stability. Despite CDs clear benefits and state subsidies for CD installation, …
Läs merProjektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: