Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

UPPFÖDNINGSMODELLER FÖR KÖTTRASSTUTAR Del 2: Sensorisk, teknologisk och nutritionell kvalitet

Status: Avslutat
Projektnummer: V0650120
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 13 april 2010
Huvudsökande: Jana Pickova
Organisation: SLU
E-postadress: jana.pickova@lmv.slu.se
Telefon: 018672011
Beviljade medel: 1 360 000 SEK

Populär sammanfattning för slutrapport

Denna slutrapport avser köttkvalitetsstudier på köttrasstutar som fötts upp enligt olika modeller. Produktionsresultaten har redan redovisats av Anna Hessle för delprojektet Uppfödningsmodeller för köttrasstutar Del 1: utfodring, tillväxt, slaktresultat och företagsekonomi.
Detta projekt avsåg att undersöka eventuella fördelar för köttkvaliteten med denna produktionsform. I projektet studerades alternativa sätt till nötköttsproduktion med mervärden, med fokus på naturbetesmarker och svenska fodermedel. Samtidigt önskade vi öka inslaget av ”nyttigt” fett i köttet genom att bete och de alternativa proteinfoder som användes innehåller de eftertraktade omega 3(n-3)fettsyrorna. De naturligt medföljande antioxidanterna, har även en positiv effekt på köttets färg och därmed färgstabilitet.
Delstudie 1. Tre uppfödningsmodeller för stut samt en kontrollgrupp av ungtjurar studerades. I vardera av de fyra försöksleden fanns femton djur fördelade på tre boxar. Av dessa ingick tre djur från varje box i köttkvalitetsstudien, d.v.s. nio djur per försöksled.
Delstudie 2. Slutgödning med hampfrökaka
Femtiotre mjölkrasstutar, som tidigare har betat naturbetesmarker, slutgöddes under vintern 2005/2006 på Götala försöksstation. Djuren fördelades på två olika proteinfodermedel och två olika levande vikter vid slakt. Åtta djur per grupp studerades.
Stutar med samma foderstat som ungtjurarna hade lägre fodereffektivitet än tjurarna. Däremot hade stutarna i försöket högre fodereffektivitet än vad aktuell utfodringsnorm anger enligt rapporten av Anna Hessle. Utfodringsnormen för stutar av tung köttraskorsning bör därför kunna sänkas. Om en viss försiktighet i rekommendationerna eftersträvas bör i alla fall behovet kunna anges som 90 % av mjölkrastjurarnas behov, till skillnad från dagens 100 %.
30-månadersstutarna, med låg utfodringsintensitet under stallperiod 1, uppvisade kompensatorisk tillväxt under efterföljande betesperiod och vägde endast 20 kg mindre än 25-månaders-stutarna vid installning. Fettsyror analyserades i biff och rostbiff. Tjurarna var magrare och fettsyraprofilerna skilde sig mellan stutar och tjurar. Dessutom var skillnaden mellan n6/n3-kvoten mycket tydlig mellan de olika utfodringsgrupperna. Grovfoderutfodring gav en n6/n3-kvot på drygt 1,2 i bägge musklerna jämfört med 3,2 i koncentratutfodrade djur.
Välmarmorerat kött förknippas med god mörhet. Ryggbiffarna från stutarna var mer marmorerade än ryggbiffarna från ungtjurarna, där slakt från stall (25-månadersstutarna ) eller med hög vikt (30-månadersstutarna) gav mest marmorering. Däremot visade inte de begränsade Warner Bratzler-mätningarna att 30-månadersstutarna var mörare. Skärmotståndsmätningar kunde inte genomföras tillfredsställande p.g.a. tekniska problem (fryshaveri) och har därför kompletterats med analys av myofibrillärt fragmenteringsindex (MFI). Proverna som analyserades med MFI var frysta dag 7 och inga skillnader fanns mellan behandlingarna. På grund av fryshaveriet kunde den sensoriska analysen inte genomföras.
Stutarna blev inte slaktmogna vid de tidpunkter som planerats utan ca två månader senare. Därmed styrker inte resultaten fullt ut hypotesen att köttrassstutar kan bidra till utjämnade leveranser av köttraskött över året.
Hampastudien visade klart att de nyttiga fleromättade fettsyrorna avspeglar fodret och följaktligen gav utfodring med hampfrökaka bättre fettsyrasammansättning ur detta perspektiv. Andra köttkvalitetsparametrar skiljde sig inte mellan soja och hampautfodrade mjölkrasstutar.

Konklusioner
Bete, hampa- och rapskaka ger en mer omega-3 rik fettsyrasammansättning i kött än traditionella kraftfoder.
Hampa är ett utmärkt proteinfoder
Stutar av tung köttraskorsning kan ges 90 % av fodergivan på bete.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Tömtryck hos varmblodiga travare: kör vi med trasiga bromsar?
Elke Hartmann, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-562 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Harness racing is hazardous as horses are running in close proximity at high speeds. Thus, an effective communication between driver and jockey-horse via rein signals to the bit is essential for safety reasons and horse welfare. However, scientific studies on rein tension in Standardbred trotters …

Läs mer

Fördjupad förståelse och visualisering av samhällsekonomiska effekter av hästnäringen: Utökad modell för hästnäringen i Sverige och Norge
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-20-47-566 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The overall purpose for this project is to deepen the understanding for how economic effects of the horse industry can be understood and visualised at micro level using consumption and production data in both Sweden and Norway. Background to the project is to find in the industry’s need for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev