Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V0650120 |
Kategori: | Research program | Meat |
Ansökningsår: | 2006 |
Datum för slutrapport: | 13 april 2010 |
Huvudsökande: | Jana Pickova |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | jana.pickova@lmv.slu.se |
Telefon: | 018672011 |
Populär sammanfattning för slutrapport
Denna slutrapport avser köttkvalitetsstudier på köttrasstutar som fötts upp enligt olika modeller. Produktionsresultaten har redan redovisats av Anna Hessle för delprojektet Uppfödningsmodeller för köttrasstutar Del 1: utfodring, tillväxt, slaktresultat och företagsekonomi.
Detta projekt avsåg att undersöka eventuella fördelar för köttkvaliteten med denna produktionsform. I projektet studerades alternativa sätt till nötköttsproduktion med mervärden, med fokus på naturbetesmarker och svenska fodermedel. Samtidigt önskade vi öka inslaget av ”nyttigt” fett i köttet genom att bete och de alternativa proteinfoder som användes innehåller de eftertraktade omega 3(n-3)fettsyrorna. De naturligt medföljande antioxidanterna, har även en positiv effekt på köttets färg och därmed färgstabilitet.
Delstudie 1. Tre uppfödningsmodeller för stut samt en kontrollgrupp av ungtjurar studerades. I vardera av de fyra försöksleden fanns femton djur fördelade på tre boxar. Av dessa ingick tre djur från varje box i köttkvalitetsstudien, d.v.s. nio djur per försöksled.
Delstudie 2. Slutgödning med hampfrökaka
Femtiotre mjölkrasstutar, som tidigare har betat naturbetesmarker, slutgöddes under vintern 2005/2006 på Götala försöksstation. Djuren fördelades på två olika proteinfodermedel och två olika levande vikter vid slakt. Åtta djur per grupp studerades.
Stutar med samma foderstat som ungtjurarna hade lägre fodereffektivitet än tjurarna. Däremot hade stutarna i försöket högre fodereffektivitet än vad aktuell utfodringsnorm anger enligt rapporten av Anna Hessle. Utfodringsnormen för stutar av tung köttraskorsning bör därför kunna sänkas. Om en viss försiktighet i rekommendationerna eftersträvas bör i alla fall behovet kunna anges som 90 % av mjölkrastjurarnas behov, till skillnad från dagens 100 %.
30-månadersstutarna, med låg utfodringsintensitet under stallperiod 1, uppvisade kompensatorisk tillväxt under efterföljande betesperiod och vägde endast 20 kg mindre än 25-månaders-stutarna vid installning. Fettsyror analyserades i biff och rostbiff. Tjurarna var magrare och fettsyraprofilerna skilde sig mellan stutar och tjurar. Dessutom var skillnaden mellan n6/n3-kvoten mycket tydlig mellan de olika utfodringsgrupperna. Grovfoderutfodring gav en n6/n3-kvot på drygt 1,2 i bägge musklerna jämfört med 3,2 i koncentratutfodrade djur.
Välmarmorerat kött förknippas med god mörhet. Ryggbiffarna från stutarna var mer marmorerade än ryggbiffarna från ungtjurarna, där slakt från stall (25-månadersstutarna ) eller med hög vikt (30-månadersstutarna) gav mest marmorering. Däremot visade inte de begränsade Warner Bratzler-mätningarna att 30-månadersstutarna var mörare. Skärmotståndsmätningar kunde inte genomföras tillfredsställande p.g.a. tekniska problem (fryshaveri) och har därför kompletterats med analys av myofibrillärt fragmenteringsindex (MFI). Proverna som analyserades med MFI var frysta dag 7 och inga skillnader fanns mellan behandlingarna. På grund av fryshaveriet kunde den sensoriska analysen inte genomföras.
Stutarna blev inte slaktmogna vid de tidpunkter som planerats utan ca två månader senare. Därmed styrker inte resultaten fullt ut hypotesen att köttrassstutar kan bidra till utjämnade leveranser av köttraskött över året.
Hampastudien visade klart att de nyttiga fleromättade fettsyrorna avspeglar fodret och följaktligen gav utfodring med hampfrökaka bättre fettsyrasammansättning ur detta perspektiv. Andra köttkvalitetsparametrar skiljde sig inte mellan soja och hampautfodrade mjölkrasstutar.
Konklusioner
Bete, hampa- och rapskaka ger en mer omega-3 rik fettsyrasammansättning i kött än traditionella kraftfoder.
Hampa är ett utmärkt proteinfoder
Stutar av tung köttraskorsning kan ges 90 % av fodergivan på bete.
Projektnummer: O-19-22-292 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The conversion into a bio-based economy in Sweden requires a broad range of initiatives. One of the challenges is that additional sources of biomass will be needed. High yield potential, low conversion and production costs are critical success factors for new raw material. Salix is an energy crop …
Läs merProjektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …
Läs merProjektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs merProjektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …
Läs merProjektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …
Läs merProjektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …
Läs merProjektnummer: H-19-47-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This study focuses on the meaning of equine related sports- and leisure activities in the life of persons (children, young and adults) with intellectual disabilities (ID). Regarding equine related activities aimed at people with disabilities people with ID is the largest group who take part in such …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-489 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Just going to the bathroom is contributing to algae blooms and climate change. Sweden alone releases roughly 15400 tonnes of N and 240 tonnes of P into lakes, rivers and seas, through municipal wastewater (including after treatment). Urine contains 80% of the plant nutrients found in wastewater and …
Läs mer