Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-989
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Margareta Emanuelson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: margareta.emanuelson@slu.se
Telefon: +4618671649
Medsökande: Zhenjiang Zhou
Medsökande: Lars Ericson
Beviljade medel: 246 987 SEK

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, hyper-spectral reflectance measurement (e.g. with Yara N-sensor), and an ultrasonic sensor, will be conducted in order to build prediction models for forage nutrition and yield. The project will develop models for estimating forage digestibility based on a small number (e.g. red, red-edge and NIR) of wavelengths, thus enabling the use of lighter and cheaper technologies that could be mounted on a drone or even on a smart phone. After models are developed at point scale, data from the drone flights can be used to produce a field map of real-time crop growth and nutritional status. Models developed with the Yara N-sensor can be directly used with a commercialized tractor-mounted sensor.

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN) ansöker om medfinansiering till bifogat projekt, som beviljats delfinansiering av styrgruppen. Målet är att utveckla fjärranalysmetoder för att uppskatta näringsvärde och avkastning i fält i norra Sverige. Prover tas under 2018-219 från blandvallar och analyseras på näringsvärde. Samtidigt genomförs mätningar med fjärranalysmetoder för att bygga prognosmodeller för näringsvärde och avkastning. Metoderna inkluderar drönare med multispektrala kameror, mätning av hyperspektral reflektion (med Yara N-sensor) och en ultraljudssensor. Projektet kommer att utveckla modeller för att uppskatta fodrets smältbarhet, vilket möjliggör användande av billig teknik som kan monteras på drönare el. dyl. Efter att modeller har utvecklats kan data från drönarflygningarna användas för att producera en fältkarta över realtidstillväxt och näringsstatus. Modeller som utvecklats med Yara N-sensorn kan även användas med en kommersiell traktormonterad sensor.

Syftet med projektet var att använda olika fjärranalysmetoder för att bedöma fodergrödans egenskaper inklusive höjd, avkastning, kvalitet och botanisk sammansättning. Över 300 prover togs under 3 år på olika platser och tillväxtstadier. En ultraljudssensor användes för att exakt (r2=0.90) bedöma grödans höjd. Yara N-Sensor kunde med gott resultat kalibreras för att uppskatta avkastning, råproteinhalt och kväveupptag, särskilt vid användning av maskininlärningsmodeller. För att kunna uppskatta andra kvalitetsparametrar krävs ytterligare metodutveckling. Användning av Yara N-Sensor för att bestämma botanisk sammansättning verkar också lovande (r2=0.73). En annan metod som provades med gott resultat (r2≥0.89) är analys av bilder tagna med mobilkamera. Vi använde s.k. deep learning-teknik för att träna datorn att korrekt urskilja klöverplantorna i en vall. Tekniken verkar lovande och kan utvecklas ytterligare. Projektet har visat att olika fjärranalysmetoder har utvecklingspotential.

I norra Sverige utgörs nära 80% av den odlingsbara marken av flerårig vall för användning i animalieproduktionen. När lantbrukaren ska avgöra lämplig tid för skörd görs en avvägning mellan näringsvärde och skördad mängd, ofta baserat enbart på den egna erfarenheten. För att få mer objektiva, snabba och precisa beslutsunderlag har vi i detta projekt utvecklat metoder för att använda fjärranalys vid insamling av information om en grödas näringsinnehåll och avkastning.
Vi har testat ett antal olika typer av utrustning och analyser. Vi har bland annat provat en ultraljudssensor för att på avstånd skatta höjden hos ett vallbestånd. Beståndshöjden har samband med både avkastning och kvalitet och sensorn kan bidra med användbar information, antingen som enda hjälpmedel, eller i kombination med annan teknik.
Yara-N-Sensor mäter ljusets reflektans i våglängdsområdet mellan 400 och 1000 nm. Detta kan ge information om ett flertal egenskaper hos en gröda. Yara N-Sensor kunde med gott resultat kalibreras för mätning av såväl mängden stående gröda som dess innehåll av protein, särskilt då mätningarna kombinerades med så kallad maskininlärning. Denna sensor, liksom annan liknande utrustning, har också testats för skattning av andra mått på foderkvalitet i stående gröda. De preliminära resultaten är lovande, men metoderna kräver ytterligare utveckling och deras noggrannhet är ännu inte tillräcklig för praktiskt bruk.
Den botaniska sammansättningen, framför allt klöverhalten, är mycket viktig vid bedömningen av en valls fodervärde, men även för att avgöra vallens behov av kvävegödsling eller om den behöver sås om. I det här projektet har vi identifierat två metoder som har potential att användas för att bedöma den botaniska sammansättningen i fält. Yara N-Sensor klarade detta förvånansvärt bra och är intressant att vidareutveckla för praktisk användning. En annan metod som har provats är att analysera bilder tagna med mobilkamera för att bestämma grödans botaniska sammansättning. Detta innebar användning av s.k. deep learning-teknik för att träna datorn att korrekt urskilja klöverplantorna i en vallblandning. Även denna teknik är lovande och kan utvecklas vidare, antingen för vanliga mobilfoton, eller för mer sofistikerad utrustning som kan monteras på fältmaskiner eller drönare.
Våra resultat kommer att utvecklas vidare för att vara till hjälp för lantbrukare att fatta bra beslut, exempelvis för att bedöma om det är dags att skörda en vall, eller att underlätta beslut rörande gödsling baserat på vallens klöverhalt.

 

Antal träffar i projektbanken: 127

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

En mänsklig sida av hästvälfärden
Petra Andersson, Göteborgs universitet

Projektnummer: H-18-47-401 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The goal of the applied project is to shed light on overlooked aspects of the complex subject of horse welfare.
Because of the specific position stall owners have, they are especially suitable to contribute to our knowledge about
the possibilities and limitations that set the conditions for …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress