Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik

Status: Avslutat
Projektnummer: R-18-62-989
Kategori: Regional R&D-collaboration
Ansökningsår: 2018
Datum för slutrapport: 30 juni 2020
Huvudsökande: Margareta Emanuelson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: margareta.emanuelson@slu.se
Telefon: +4618671649
Medsökande: Zhenjiang Zhou
Medsökande: Lars Ericson
Beviljade medel: 246 987 SEK

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, hyper-spectral reflectance measurement (e.g. with Yara N-sensor), and an ultrasonic sensor, will be conducted in order to build prediction models for forage nutrition and yield. The project will develop models for estimating forage digestibility based on a small number (e.g. red, red-edge and NIR) of wavelengths, thus enabling the use of lighter and cheaper technologies that could be mounted on a drone or even on a smart phone. After models are developed at point scale, data from the drone flights can be used to produce a field map of real-time crop growth and nutritional status. Models developed with the Yara N-sensor can be directly used with a commercialized tractor-mounted sensor.

Regional jordbruksforskning för norra Sverige (RJN) ansöker om medfinansiering till bifogat projekt, som beviljats delfinansiering av styrgruppen. Målet är att utveckla fjärranalysmetoder för att uppskatta näringsvärde och avkastning i fält i norra Sverige. Prover tas under 2018-219 från blandvallar och analyseras på näringsvärde. Samtidigt genomförs mätningar med fjärranalysmetoder för att bygga prognosmodeller för näringsvärde och avkastning. Metoderna inkluderar drönare med multispektrala kameror, mätning av hyperspektral reflektion (med Yara N-sensor) och en ultraljudssensor. Projektet kommer att utveckla modeller för att uppskatta fodrets smältbarhet, vilket möjliggör användande av billig teknik som kan monteras på drönare el. dyl. Efter att modeller har utvecklats kan data från drönarflygningarna användas för att producera en fältkarta över realtidstillväxt och näringsstatus. Modeller som utvecklats med Yara N-sensorn kan även användas med en kommersiell traktormonterad sensor.

Syftet med projektet var att använda olika fjärranalysmetoder för att bedöma fodergrödans egenskaper inklusive höjd, avkastning, kvalitet och botanisk sammansättning. Över 300 prover togs under 3 år på olika platser och tillväxtstadier. En ultraljudssensor användes för att exakt (r2=0.90) bedöma grödans höjd. Yara N-Sensor kunde med gott resultat kalibreras för att uppskatta avkastning, råproteinhalt och kväveupptag, särskilt vid användning av maskininlärningsmodeller. För att kunna uppskatta andra kvalitetsparametrar krävs ytterligare metodutveckling. Användning av Yara N-Sensor för att bestämma botanisk sammansättning verkar också lovande (r2=0.73). En annan metod som provades med gott resultat (r2≥0.89) är analys av bilder tagna med mobilkamera. Vi använde s.k. deep learning-teknik för att träna datorn att korrekt urskilja klöverplantorna i en vall. Tekniken verkar lovande och kan utvecklas ytterligare. Projektet har visat att olika fjärranalysmetoder har utvecklingspotential.

I norra Sverige utgörs nära 80% av den odlingsbara marken av flerårig vall för användning i animalieproduktionen. När lantbrukaren ska avgöra lämplig tid för skörd görs en avvägning mellan näringsvärde och skördad mängd, ofta baserat enbart på den egna erfarenheten. För att få mer objektiva, snabba och precisa beslutsunderlag har vi i detta projekt utvecklat metoder för att använda fjärranalys vid insamling av information om en grödas näringsinnehåll och avkastning.
Vi har testat ett antal olika typer av utrustning och analyser. Vi har bland annat provat en ultraljudssensor för att på avstånd skatta höjden hos ett vallbestånd. Beståndshöjden har samband med både avkastning och kvalitet och sensorn kan bidra med användbar information, antingen som enda hjälpmedel, eller i kombination med annan teknik.
Yara-N-Sensor mäter ljusets reflektans i våglängdsområdet mellan 400 och 1000 nm. Detta kan ge information om ett flertal egenskaper hos en gröda. Yara N-Sensor kunde med gott resultat kalibreras för mätning av såväl mängden stående gröda som dess innehåll av protein, särskilt då mätningarna kombinerades med så kallad maskininlärning. Denna sensor, liksom annan liknande utrustning, har också testats för skattning av andra mått på foderkvalitet i stående gröda. De preliminära resultaten är lovande, men metoderna kräver ytterligare utveckling och deras noggrannhet är ännu inte tillräcklig för praktiskt bruk.
Den botaniska sammansättningen, framför allt klöverhalten, är mycket viktig vid bedömningen av en valls fodervärde, men även för att avgöra vallens behov av kvävegödsling eller om den behöver sås om. I det här projektet har vi identifierat två metoder som har potential att användas för att bedöma den botaniska sammansättningen i fält. Yara N-Sensor klarade detta förvånansvärt bra och är intressant att vidareutveckla för praktisk användning. En annan metod som har provats är att analysera bilder tagna med mobilkamera för att bestämma grödans botaniska sammansättning. Detta innebar användning av s.k. deep learning-teknik för att träna datorn att korrekt urskilja klöverplantorna i en vallblandning. Även denna teknik är lovande och kan utvecklas vidare, antingen för vanliga mobilfoton, eller för mer sofistikerad utrustning som kan monteras på fältmaskiner eller drönare.
Våra resultat kommer att utvecklas vidare för att vara till hjälp för lantbrukare att fatta bra beslut, exempelvis för att bedöma om det är dags att skörda en vall, eller att underlätta beslut rörande gödsling baserat på vallens klöverhalt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev