Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uppskattning av ogräsplantans tillväxtstatus som metod att förutsäga herbicideffekten – underlag för beslutsnyckel i IPM. Förlängning av Steg 1, växtsäsong 2011

Status: Avslutat
Projektnummer: V1160042
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 10 januari 2014
Huvudsökande: Lars Andersson
E-postadress: lars.andersson@slu.se
Telefon: ?
Beviljade medel: 220 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ogräs ska vara i ”aktiv tillväxt” för att herbicider ska ha god effekt. Vi ville mäta tillväxtsstatus direkt på plantorna, för att i förväg bedöma värdet av en bekämpning. Unga plantor av raps, renkavle och flyghavre utsattes för torkstress för att avstanna tillväxten. Effekten på storleksökning, fotosyntes (klorofyllfluorescens), klorofyllinnehåll och respiration mättes. Torkstress kunde användas för att ge gradvis reducerad tillväxt, men var svår att kontrollera utomhus, även under tak. Klorofyllinnehållet steg vid stress, medan klorofyllfluorescensen sjönk vid gradvis torkstress, men ökade vid hastigt påkommen stress. Variation i nettoassmilation ökade vid stress. Klorofyllfluorescens används redan för att bedöma bekämpningseffekt, men att prediktera effekten av en planerad bekämpning kräver en betydligt större förståelse för de komplexa processer som påverkar stressnivån. Svårigheten att definiera och inducera en relevant stressnivå var orsaken till stor variation i mätvärden.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Populärvetenskaplig rapport av projektet ”Uppskattning av ogräsplantans tillväxtstatus som metod att förutsäga herbicideffekten – underlag för beslutsnyckel i IPM. Steg 1”.

Författare:
Lars Andersson, Liv Åkerblom Espeby, Martin Weih

Syfte: Projektet hade målet att utveckla en metod för att mäta om ogräsplantor är i aktiv tillväxt vid en planerad bekämpningstidpunkt, eftersom många ogräspreparat är beroende av det för att ha god effekt.
Sammanfattning av resultat:
En framgångsrik utveckling av metoden förutsatte 1) att vi kunde åstadkomma olika stressnivåer i plantorna, 2) att stressen hade en tydlig effekt på tillväxten, och 3) var mätbar för någon av de mätvariabler vi registrerade (klorofyllfluorescens, nettoassimilation och klorofyllinnehåll).
Genom att i varierande omfattning begränsa vattentillgången för plantorna lyckades vi inducera tre nivåer av stress, vilket klart visades av signifikanta skillnader i biomassatillväxt hos samtliga arter vi studerade (raps, renkavle och flyghavre). I de första försöken lyckades vi alltså uppfylla de två första förutsättningarna. Dessutom fann vi i renkavle en tydlig tendens till gradvis reducerad fluorescens med ökad vattenstress, medan värdena i raps i stället ökade i försök med upphörd bevattning. Mätningarna med SPAD visade också lovande resultat med skillnader mellan upphörd och fortsatt bevattning.

Material och metoder:
Experimenten som gjordes var krukförsök i klimatkammare, växthus och utomhus under tak. Tre arter användes, alla ettåriga arter som uppträder som åkerogräs i Sverige: Raps (vårgroende, tvåhjärtbladig), flyghavre (vårgroende gräsogräs), och renkavle (höstgroende gräsogräs).
De första experimenten gjordes i flera omgångar i klimatkammare, där fukt, ljus och temperatur kunde styras och utfördes parallellt del i en sval, dels i en varmare kammare. Den sista omgången av experiment utfördes under växtsäsongen 2011 parallellt utomhus under tak, och i växthus. Här användes något större odlingskärl. Vattenfaktorn varierades till tre nivåer, från god vattentillgång till måttlig respektive stark torkstress. Plantornas vattentillgång styrdes genom att ofta väga krukorna och kompensera förluster med vattning.
För att bedöma tillväxten hos ogräset gjorde vi i några experiment upprepade direkta mätningar av den, som utvecklingen av antal blad och bredd- och längdmätning av blad och skott. I de första experimenten skördades plantorna, och biomassan ovan och under jord vägdes. Vi undersökte sedan om det fanns samband mellan den direkt uppmätta tillväxten, de olika klimatförhållanden/torkstress som vi utsatte plantorna för, och följande mätvariabler:
- klorofyllinnehåll, mätt som bladkväve med en SPAD klorofyllmätare
- fotosynteskapacitet, mätt som klorofyllfluorescens
- nettot för fotosyntesproduktionen (nettoassimilation)
Samtliga instrument och mättekniker som vi använde i försöken är utvecklade för användning under fältförhållanden, bärbara och tåliga. Mätningarna utfördes under olika utvecklingsstadier, från tidigt hjärtbladsstadium till senare stjälksträckning/stråskjutning. Resultaten analyserades sedan statistiskt för att se hur säkra våra slutsatser var.
Resultat:
I de första experiment som utfördes i klimatkammare fanns ett tydligt samband mellan mängd skördad biomassa och mängd tillgängligt vatten (torkstressnivå). Vi hade alltså lyckats reducera tillväxten som tänkt i de stressade leden. Detta gällde alla de tre testade arterna (renkavle, raps och flyghavre). I renkavle fann vi här ett samband mellan klorofyllfluorescens, torkstress och tillväxt i den svalare temperaturen, men inte i den varmare.
I en andra försöksomgång under hösten 2010, också då i klimatkammare men med enbart raps, testade vi även samband med tillväxt och vattenstress för netto-fotosyntes (med IRGA), fluorescens (PAM), och klorofyll-innehåll (SPAD-mätning). Även här skilde sig mängden biomassa vid experimentets slut tydligt mellan vattennivåerna, d v s stressmetoden hade som avsett åter kraftigt reducerat tillväxten.
Däremot fann vi först inga tydliga samband mellan graden av torkstress och de mätvariabler vi testade. Vi upphörde då sista veckan med att alls vattna hälften av krukorna i varje led, medan den andra hälften fortsatte att bevattnas enligt plan. Det ska noteras att de plantor som hade god vattentillgång i början av veckan hade fortsatt god fukthalt i krukorna under testperioden, även i de krukor där vattning helt upphört. Under den sista veckan fann vi att:
Klorofyll-fluorenscens (PAM) skilde sig tydligt mellan krukor med helt upphörd bevattning och med fortsatt bevattning. Intressant var att PAM-värdet gav utslag för helt upphörd bevattning respektive fortsatt bevattning i det led där jorden innehöll en relativt stor mängd fukt och för plantor som visuellt sett inte bedömdes som stressade. I de led där tillväxten redan var kraftigt reducerad av kunde däremot ingen skillnad upptäckas i PAM-värdena mellan helt upphörd och fortsatt bevattning .
Nettoassimilationen (IRGA) påverkades i så mån att variationen inom de olika fuktnivåerna var väsentligt större i obevattnat jämfört med i de vattenjusterade krukorna. Någon skillnad i själva nivån (absolutvärdena) av nettoassimilation mellan de olika fuktnivåerna kunde vi däremot inte se.
Klorofyllinnehåll (SPAD): SPAD-mätningarna gav utslag för om krukorna var fortsatt vattnade, eller om vattningen helt upphört (akut torkstress) . SPAD tycktes alltså kunna ge väsentlig information om stress och tillväxtförändring, men för de resultat vi hittills har behöver man då helst mäta över några dagars tid.
I den sista försöksomgången, i växthus och utomhus, visade det sig mycket svårt att få tillväxten att helt avstanna, även i de mest vattenstressade leden och trots helt upphörd bevattning under två veckor. Detta konstaterades genom upprepade mätningar av bladstorleken. Försöket avbröts när plantorna passerat de utvecklingsstadier som var intressanta i projektet, alltså de stadier där kemisk bekämpning hade varit relevant. De mätningar av fluorescens (PAM), respiration (IRGA) och klorofyllinnehåll (SPAD) som ändå genomfördes kunde här inte visa några skillnader i de aktuella mätvariablerna mellan de tre testade fuktnivåerna. Det var heller inte att förvänta då tillväxten fortgick.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen
Idag används omgivningsfaktorer som markfukt och temperatur som indikatorer på god tillväxt för besprutningsbeslut. Generella anvisningar om dosreduktion i dosnycklar, t ex i Jordbruksverkets årliga guide Kemisk ogräsbekämpning, baseras bl. a på detta. Här ville vi i stället se om egenskaper som kan mätas direkt hos växten kan ge säkrare förutsägelse av hur väl en kemisk bekämpning av ogräs kommer att fungera, vid en viss tidpunkt och under vissa klimatförhållanden.
Försöken visade på intressanta mönster, som bör vara intressanta för vidare forskning som eventuellt i förlängningen kan leda till praktisk tillämpning. Ett generellt problem när det gällde korrelationen mellan vattenstress och mätningar i våra försök var den stora variationen i behandlingar med hög stressnivå. För att metoden ska vara praktiskt användbar krävs att resultaten är entydiga och tillförlitliga, och resultaten visar tyvärr att vi bara delvis har lyckats uppfylla de förutsättningarna. Vi bedömer att den praktiska tillämpningen av resultaten i dag är avlägsen. Till exempel klorofyllfluorescens har visat stor användbarhet när det gäller att bestämma effekten av en redan utförd kemisk bekämpning, men att förutsäga effekten av en planerad bekämpning är betydligt svårare.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev