Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Upptag och fastläggning av fosfor i långliggande kalk- och fosforförsök: kalkning som produktions- och miljöåtgärd

Status: Avslutat
Projektnummer: H1133140
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Magnus Simonsson
Organisation: SLU
E-postadress: magnus.simonsson@slu.se
Telefon: 018-67 12 72
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Kalkning med produkter som innehåller släckt kalk tillämpas ofta för att minska förlusten av fosfor (P) till ytvatten med jordpartiklar som eroderats från jordbruksmark. Fyra svenska långliggande fältförsök med olika kalk- och P-gödselgivor utvärderades för att bedöma om kalkning kan hämma P-tillgängligheten i jorden på kort eller lång sikt. Enligt arkivdata gav kalk ökad avkastning i alla försök och i ett av dem även högre P-koncentration i grödan. Jämviktningar av jord och vatten i laboratoriet visade att P-lösligheten var opåverkad eller förbättrad av kalkning på kort sikt (några år), och att kalkningen kunde öka tillgängligheten av P tillsatt genom gödsling på lång sikt (tiotals år). Extraherbarheten av P med s.k. AL-lösning var åtminstone opåverkad, och ibland förbättrad, efter kalkning. Kalkningarna resulterade inte i någon mätbar utarmning av organisk P på lång sikt. Sammanfattningsvis har inga negativa effekter av kalkning på P-tillgänglighet framkommit i den aktuella studien.

Kan markens fosfor bli svårtillgänglig om man kalkar?

Läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag från svensk jordbruksmark måste minska, om man ska komma till rätta med övergödningsproblemen i Östersjön och Västerhavet. Eftersom minst hälften av den utlakade fosforn sitter bunden på markpartiklar som eroderats från jorden, är så kallad strukturkalkning en åtgärd mot fosforutlakning som blivit aktuell på senare år. Den leder till bättre sammanhållning mellan markpartiklar och förhoppningsvis mindre fosforutlakning på sikt. Samtidigt som ett av målen med kalkning traditionellt är att öka tillgängligheten hos markens fosforförråd, har forskningsresultat från laboratorieexperiment visat att kalken i vissa fall ger fastläggning av fosfor i svårtillgängliga former. Eftersom kalkning också stimulerar markmikroorganismernas nedbrytning av organiskt material, kan man också tänka sig att en bortodling av organisk fosfor i jorden bleve följden av en kalkning.

För att belysa fosforns tillgänglighet för grödorna efter en kalkning under fältmässiga förhållanden har vi i det aktuella projektet granskat fyra långliggande fältförsök med varierande givor av kalk och fosforgödsel. De båda äldsta anlades 1936 och 1941 på Lanna försöksgård i Västergötland (jordart: mellanlera); kalkade försöksled fick bränd eller släckt kalk i starten och/eller på 1970-talet (motsvarande 6 ton CaO per ha per tillfälle). Två nyare försök anlades 1962 i Röbäcksdalen (svagt lerig mojord) utanför Umeå respektive Västra Eknö (styv lera) utanför Arboga; de grundkalkades med kalkstensmjöl i starten och har underhållskalkats omkring vart fjärde år därefter (varierande doser motsvarande 6–36 ton CaO per ha genom åren). Våra resultat visar, att i inget av de undersökta försöken har kalkningen lett till några mätbara försämringar av fosfortillgängligheten. Inte heller kan vi se att någon mätbar bortodling av organisk fosfor skulle ha skett.

Slutsatsen bygger på en blandning av undersökningstekniker. Uppgifter från vår försöksdatabas visade att skördarna i samtliga försök ökade med 15–20 % som följd av kalkningarna. Upptaget av fosfor ökade i två av försöken (Röbäcksdalen och Västra Eknö), medan det blev oförändrat i försöken på Lanna; den upptagna fosforn föreföll här eventuellt vara ”utspädd” i en större biomassa, men slumpvariationer i data gör detta svårt att belägga. På bara ett av försöken (Röbäcksdalen) fann vi både ökad skörd och ökad koncentration av fosfor i skördeprodukterna. Enbart skördedata säger alltså inte hela sanningen om hur lätt eller svårt grödan har haft att tillgodogöra sig fosforn.

Därför gjorde vi också jämviktningar med jord och vatten på laboratoriet. Resultaten av dessa visade entydigt att kalkning inte ledde till någon försämrad löslighet hos jordens fosfor, inte ens några enstaka år efter kalkning med bränd eller släckt kalk på Lanna. I flera fall snarare ökade den. På kort sikt gav kalkningar visserligen inte någon förhöjd koncentration fosfor i jämviktslösningen, men att under åren gödsla en kalkad jord tycktes kunna ge en lösligare fosfor än att gödsla en okalkad jord. Den kalkade jorden tycks mindre benägen att binda tillförd fosfor i svårtillgängliga former. Inte heller kunde vi efter kalkning se någon nedgång i det som brukar kallas jordens ”växttillgängliga” fosfor (P-AL). Om man vågar generalisera utifrån våra fyra försöksjordar betyder resultaten, att fosforgödsling är en bättre investering om jorden befinner sig i ett gott kalktillstånd. De innebär också, att man inte behöver öka gödselgivorna med fosfor åren närmast efter en kalkning för att motverka någon fastläggning av fosforn i den nyligen kalkade jorden.

Vad gäller den organiska fosforn, kunde vi skönja viss stimulans av nedbrytningen av organiskt material i marken på ett av de kalkade försöken (något lägre kol/kvävekvot), men i inget fall blev det någon mätbart lägre halt organisk fosfor i det organiska materialet p.g.a. kalkning i de upp till 80 år gamla fältförsöken.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev