Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Urvalsstrategier for produktions- och hälsoegenskaper hos mjölkkor i avelsprogram med kärnbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730323
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 maj 2013
Huvudsökande: Susanne Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanne.eriksson@slu.se
Telefon: 018-672007
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet var främst inriktat på att studera förutsättningarna att nå genetiskt framsteg även i funktionella
egenskaper i avelsprogram med kärnbesättningar. Under projektet har vi använt både datorsimuleringar och
analyserat data från Viken och en försöksbesättning. Dataanalyser och litteraturstudier resulterade i en
rapport med rekommendationer om utökade registreringar vid kärnbesättningen. Resultaten från
simuleringsstudien visade att tjurmoderurvalet inte bidrar till en förbättring, utan snarare försämring, av
fertilitetsegenskaper och mastit med dagens ekonomiska vikter. Fler indikatoregenskaper för juverhälsa och
fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i
funktionella egenskaper, utan förbättrade responsen i proteinavkastning ytterligare. Vidare studier av den
genetiska trenden för fertilitet i fältdata kommer att genomföras. Kärnbesättningars roll i avelsprogram har
förändrats i och med användandet av genomisk selektion.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Susanne Eriksson, SLU, dec. 2010.

URVALSSTRATEGIER FÖR PRODUKTIONS- OCH HÄLSOEGENSKAPER HOS MJÖLKKOR I AVELSPROGRAM MED KÄRNBESÄTTNINGAR.

Vårt syfte med studien var att studera hur ett avelsprogram med kärnavelsbesättning bör utformas för att ge
önskvärda resultat både för produktion och för egenskaper med låg arvbarhet.

Delvis oväntade resultat

Våra resultat visade på försämringar för fertilitets- och juverhälsoegenskaper då vi simulerade
tjurmoderurval och enbart tog hänsyn till härstamningsinformation. Då vi även tog med tjurmödrarnas egna
resultat för proteinavkastning ökade den totala genetiska responsen, medan fertilitets- och
juverhälsoegenskaper försämrades ytterligare.

När vi tog med information om tjurmödrarnas fertilitets- och juverhälsoegenskaper ökade säkerheten för
tjurmödrarnas index, samtidigt som det genetiska framsteget i dessa egenskaper blev ändå mer ogynnsamt.
Istället för att bidra till förbättring av de funktionella egenskaperna bidrog den ytterligare informationen till
att förstärka selektionen för protein i tjurmoderledet och det hade vi inte väntat oss.

Extra egenskaper, indikatoregenskaper för juverhälsa och fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen
bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i funktionella egenskaper i tjurmoderledet, utan förbättrade
responsen i proteinavkastning ytterligare.

Då vi tvingade det genetiska framsteget att vara noll (d.v.s. inte försämras) för viktiga fertilitets- och
juverhälsoegenskaper blev de resulterande indexvikterna för tjurmödrar vad gäller dräktighetsprocent,
intervallet mellan kalvning och första insemination och klinisk mastit betydligt högre, jämfört med de vikter
som används inom den gemensamma nordiska avelsvärderingen (NAV). Det orsakade även en kraftig
försämring av det genetiska framsteget i proteinavkastning i tjurmoderledet.

Data från kärn- och försöksbesättning och datorsimulering

När vi startade studien pekade trenden mot ökad betydelse av kärnbesättningar. Det var känt att utnyttjande
av kärnbesättningar med MOET (multiple ovulation embryo transfer) kan leda till större framsteg i
mjölkproduktionsegenskaper eftersom generationsintervallet kan förkortas och säkerheten i urvalet av
elitkor kan ökas.

Större vikt vid individurval av tjurmödrar förväntades få negativa konsekvenser för hälso- och
fertilitetsegenskaper. Det beror på att de egenskaperna har låga arvbarheter och är ogynnsamt genetiskt
korrelerade med produktionsegenskaper. Vi ville undersöka om det var möjligt att stärka de s.k. funktionella
egenskaperna genom att registrera juverhälsa och fertilitet noggrannare, oftare, eller på nya sätt i en
kärnbesättning jämfört med i fält.

Vi har analyserat fertilitets- och juverhälsodata från kärnbesättningen Viken, däribland
embryospolningsresultat. Vi har även analyserat veckovisa celltalsregistreringar från SLU:s
försöksbesättning Jälla. Detta, tillsammans med litteraturuppgifter, har vi använt detta för att ta fram råd om
registreringar vid kärnbesättningen. I en datasimulering studerade vi olika scenarier för att se om mer
information om fertilitets- och juverhälsoegenskaper registrerade i fält eller med högre arvbarhet i en
kärnbesättning kunde förbättra det genetiska framsteget i tjurmoderledet för egenskaper som
dräktighetsprocent, intervall mellan kalvning och första insemination, reproduktionsstörningar samt
mastitresistens.

Slutsats och råd till näringen och behov av vidare studier

Enligt våra resultat skulle selektion av tjurmödrar med dagens ekonomiska vikter bidra till en försämring av
funktionella egenskaper som fertilitet och juverhälsa. Vid kontakt med näringen har vi inte fått denna
oroande bild bekräftad. Vår studie fokuserade på just selektionen av tjurmödrar och inte övriga
selektionsleds bidrag till genetiska framsteget i hela populationen. I simuleringsstudien använde vi dessutom
en teoretiskt korrekt fullständig multi-trait modell, där djuren avelsvärderas för alla egenskaperna samtidigt.
I dagens praktiska avelsvärdering inom NAV avelsvärderas istället egenskapsgrupperna var för sig. Det har
betydelse för hur olika egenskaper påverkas. Därför har vi börjat studera fältdata för att se hur de verkliga
genetiska trenderna för fertilitetsegenskaper ser ut och hur stor roll valet av modell spelar. Vi fann inget stöd
för att enbart bättre registreringar av egenskaper relaterade till fertilitet och hälsa i kärnavelsbesättningen
skulle kunna motverka en negativ påverkan av tjurmoderselektionen på funktionella egenskaper.

Under projektets gång har förutsättningarna förändrats i och med att selektion baserad på genomiska
avelsvärden har börjat användas, vilket minskar fördelen med kärnbesättningen. Därmed har intresset för
påkostade registreringar i kärnbesättningar minskat, men de råd vi sammanställt om utökade registreringar
av delvis nya egenskaper vid en kärnbesättning kommer till nytta i samband med ett annat SLF-finansierat
projekt om genomisk selektion baserat på uppgifter från speciella mätbesättningar. Vi beräknade t.ex. att
man med tätare registrering av celltal de första 60 dagarna i laktationen skulle man kunna uppnå en nästan
20-procentig ökning i säkerheten i avelsvärderingen. Elektrisk konduktivitet är ett bra komplement till
celltalsmätningar och progesteronmätningar tillsammans med brunstregistreringar och övrig
fruktsamhetsinformation, hull och vikt kan användas för ett förbättrat fruktsamhetsindex. Även ben- och
klövsjukdomar bör registreras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev