Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Urvalsstrategier for produktions- och hälsoegenskaper hos mjölkkor i avelsprogram med kärnbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730323
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 maj 2013
Huvudsökande: Susanne Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanne.eriksson@slu.se
Telefon: 018-672007
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet var främst inriktat på att studera förutsättningarna att nå genetiskt framsteg även i funktionella
egenskaper i avelsprogram med kärnbesättningar. Under projektet har vi använt både datorsimuleringar och
analyserat data från Viken och en försöksbesättning. Dataanalyser och litteraturstudier resulterade i en
rapport med rekommendationer om utökade registreringar vid kärnbesättningen. Resultaten från
simuleringsstudien visade att tjurmoderurvalet inte bidrar till en förbättring, utan snarare försämring, av
fertilitetsegenskaper och mastit med dagens ekonomiska vikter. Fler indikatoregenskaper för juverhälsa och
fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i
funktionella egenskaper, utan förbättrade responsen i proteinavkastning ytterligare. Vidare studier av den
genetiska trenden för fertilitet i fältdata kommer att genomföras. Kärnbesättningars roll i avelsprogram har
förändrats i och med användandet av genomisk selektion.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Susanne Eriksson, SLU, dec. 2010.

URVALSSTRATEGIER FÖR PRODUKTIONS- OCH HÄLSOEGENSKAPER HOS MJÖLKKOR I AVELSPROGRAM MED KÄRNBESÄTTNINGAR.

Vårt syfte med studien var att studera hur ett avelsprogram med kärnavelsbesättning bör utformas för att ge
önskvärda resultat både för produktion och för egenskaper med låg arvbarhet.

Delvis oväntade resultat

Våra resultat visade på försämringar för fertilitets- och juverhälsoegenskaper då vi simulerade
tjurmoderurval och enbart tog hänsyn till härstamningsinformation. Då vi även tog med tjurmödrarnas egna
resultat för proteinavkastning ökade den totala genetiska responsen, medan fertilitets- och
juverhälsoegenskaper försämrades ytterligare.

När vi tog med information om tjurmödrarnas fertilitets- och juverhälsoegenskaper ökade säkerheten för
tjurmödrarnas index, samtidigt som det genetiska framsteget i dessa egenskaper blev ändå mer ogynnsamt.
Istället för att bidra till förbättring av de funktionella egenskaperna bidrog den ytterligare informationen till
att förstärka selektionen för protein i tjurmoderledet och det hade vi inte väntat oss.

Extra egenskaper, indikatoregenskaper för juverhälsa och fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen
bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i funktionella egenskaper i tjurmoderledet, utan förbättrade
responsen i proteinavkastning ytterligare.

Då vi tvingade det genetiska framsteget att vara noll (d.v.s. inte försämras) för viktiga fertilitets- och
juverhälsoegenskaper blev de resulterande indexvikterna för tjurmödrar vad gäller dräktighetsprocent,
intervallet mellan kalvning och första insemination och klinisk mastit betydligt högre, jämfört med de vikter
som används inom den gemensamma nordiska avelsvärderingen (NAV). Det orsakade även en kraftig
försämring av det genetiska framsteget i proteinavkastning i tjurmoderledet.

Data från kärn- och försöksbesättning och datorsimulering

När vi startade studien pekade trenden mot ökad betydelse av kärnbesättningar. Det var känt att utnyttjande
av kärnbesättningar med MOET (multiple ovulation embryo transfer) kan leda till större framsteg i
mjölkproduktionsegenskaper eftersom generationsintervallet kan förkortas och säkerheten i urvalet av
elitkor kan ökas.

Större vikt vid individurval av tjurmödrar förväntades få negativa konsekvenser för hälso- och
fertilitetsegenskaper. Det beror på att de egenskaperna har låga arvbarheter och är ogynnsamt genetiskt
korrelerade med produktionsegenskaper. Vi ville undersöka om det var möjligt att stärka de s.k. funktionella
egenskaperna genom att registrera juverhälsa och fertilitet noggrannare, oftare, eller på nya sätt i en
kärnbesättning jämfört med i fält.

Vi har analyserat fertilitets- och juverhälsodata från kärnbesättningen Viken, däribland
embryospolningsresultat. Vi har även analyserat veckovisa celltalsregistreringar från SLU:s
försöksbesättning Jälla. Detta, tillsammans med litteraturuppgifter, har vi använt detta för att ta fram råd om
registreringar vid kärnbesättningen. I en datasimulering studerade vi olika scenarier för att se om mer
information om fertilitets- och juverhälsoegenskaper registrerade i fält eller med högre arvbarhet i en
kärnbesättning kunde förbättra det genetiska framsteget i tjurmoderledet för egenskaper som
dräktighetsprocent, intervall mellan kalvning och första insemination, reproduktionsstörningar samt
mastitresistens.

Slutsats och råd till näringen och behov av vidare studier

Enligt våra resultat skulle selektion av tjurmödrar med dagens ekonomiska vikter bidra till en försämring av
funktionella egenskaper som fertilitet och juverhälsa. Vid kontakt med näringen har vi inte fått denna
oroande bild bekräftad. Vår studie fokuserade på just selektionen av tjurmödrar och inte övriga
selektionsleds bidrag till genetiska framsteget i hela populationen. I simuleringsstudien använde vi dessutom
en teoretiskt korrekt fullständig multi-trait modell, där djuren avelsvärderas för alla egenskaperna samtidigt.
I dagens praktiska avelsvärdering inom NAV avelsvärderas istället egenskapsgrupperna var för sig. Det har
betydelse för hur olika egenskaper påverkas. Därför har vi börjat studera fältdata för att se hur de verkliga
genetiska trenderna för fertilitetsegenskaper ser ut och hur stor roll valet av modell spelar. Vi fann inget stöd
för att enbart bättre registreringar av egenskaper relaterade till fertilitet och hälsa i kärnavelsbesättningen
skulle kunna motverka en negativ påverkan av tjurmoderselektionen på funktionella egenskaper.

Under projektets gång har förutsättningarna förändrats i och med att selektion baserad på genomiska
avelsvärden har börjat användas, vilket minskar fördelen med kärnbesättningen. Därmed har intresset för
påkostade registreringar i kärnbesättningar minskat, men de råd vi sammanställt om utökade registreringar
av delvis nya egenskaper vid en kärnbesättning kommer till nytta i samband med ett annat SLF-finansierat
projekt om genomisk selektion baserat på uppgifter från speciella mätbesättningar. Vi beräknade t.ex. att
man med tätare registrering av celltal de första 60 dagarna i laktationen skulle man kunna uppnå en nästan
20-procentig ökning i säkerheten i avelsvärderingen. Elektrisk konduktivitet är ett bra komplement till
celltalsmätningar och progesteronmätningar tillsammans med brunstregistreringar och övrig
fruktsamhetsinformation, hull och vikt kan användas för ett förbättrat fruktsamhetsindex. Även ben- och
klövsjukdomar bör registreras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev