Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Urvalsstrategier for produktions- och hälsoegenskaper hos mjölkkor i avelsprogram med kärnbesättningar.

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730323
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 27 maj 2013
Huvudsökande: Susanne Eriksson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: susanne.eriksson@slu.se
Telefon: 018-672007
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet var främst inriktat på att studera förutsättningarna att nå genetiskt framsteg även i funktionella
egenskaper i avelsprogram med kärnbesättningar. Under projektet har vi använt både datorsimuleringar och
analyserat data från Viken och en försöksbesättning. Dataanalyser och litteraturstudier resulterade i en
rapport med rekommendationer om utökade registreringar vid kärnbesättningen. Resultaten från
simuleringsstudien visade att tjurmoderurvalet inte bidrar till en förbättring, utan snarare försämring, av
fertilitetsegenskaper och mastit med dagens ekonomiska vikter. Fler indikatoregenskaper för juverhälsa och
fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i
funktionella egenskaper, utan förbättrade responsen i proteinavkastning ytterligare. Vidare studier av den
genetiska trenden för fertilitet i fältdata kommer att genomföras. Kärnbesättningars roll i avelsprogram har
förändrats i och med användandet av genomisk selektion.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Susanne Eriksson, SLU, dec. 2010.

URVALSSTRATEGIER FÖR PRODUKTIONS- OCH HÄLSOEGENSKAPER HOS MJÖLKKOR I AVELSPROGRAM MED KÄRNBESÄTTNINGAR.

Vårt syfte med studien var att studera hur ett avelsprogram med kärnavelsbesättning bör utformas för att ge
önskvärda resultat både för produktion och för egenskaper med låg arvbarhet.

Delvis oväntade resultat

Våra resultat visade på försämringar för fertilitets- och juverhälsoegenskaper då vi simulerade
tjurmoderurval och enbart tog hänsyn till härstamningsinformation. Då vi även tog med tjurmödrarnas egna
resultat för proteinavkastning ökade den totala genetiska responsen, medan fertilitets- och
juverhälsoegenskaper försämrades ytterligare.

När vi tog med information om tjurmödrarnas fertilitets- och juverhälsoegenskaper ökade säkerheten för
tjurmödrarnas index, samtidigt som det genetiska framsteget i dessa egenskaper blev ändå mer ogynnsamt.
Istället för att bidra till förbättring av de funktionella egenskaperna bidrog den ytterligare informationen till
att förstärka selektionen för protein i tjurmoderledet och det hade vi inte väntat oss.

Extra egenskaper, indikatoregenskaper för juverhälsa och fertilitet registrerade enbart vid kärnbesättningen
bidrog inte heller till en mer gynnsam respons i funktionella egenskaper i tjurmoderledet, utan förbättrade
responsen i proteinavkastning ytterligare.

Då vi tvingade det genetiska framsteget att vara noll (d.v.s. inte försämras) för viktiga fertilitets- och
juverhälsoegenskaper blev de resulterande indexvikterna för tjurmödrar vad gäller dräktighetsprocent,
intervallet mellan kalvning och första insemination och klinisk mastit betydligt högre, jämfört med de vikter
som används inom den gemensamma nordiska avelsvärderingen (NAV). Det orsakade även en kraftig
försämring av det genetiska framsteget i proteinavkastning i tjurmoderledet.

Data från kärn- och försöksbesättning och datorsimulering

När vi startade studien pekade trenden mot ökad betydelse av kärnbesättningar. Det var känt att utnyttjande
av kärnbesättningar med MOET (multiple ovulation embryo transfer) kan leda till större framsteg i
mjölkproduktionsegenskaper eftersom generationsintervallet kan förkortas och säkerheten i urvalet av
elitkor kan ökas.

Större vikt vid individurval av tjurmödrar förväntades få negativa konsekvenser för hälso- och
fertilitetsegenskaper. Det beror på att de egenskaperna har låga arvbarheter och är ogynnsamt genetiskt
korrelerade med produktionsegenskaper. Vi ville undersöka om det var möjligt att stärka de s.k. funktionella
egenskaperna genom att registrera juverhälsa och fertilitet noggrannare, oftare, eller på nya sätt i en
kärnbesättning jämfört med i fält.

Vi har analyserat fertilitets- och juverhälsodata från kärnbesättningen Viken, däribland
embryospolningsresultat. Vi har även analyserat veckovisa celltalsregistreringar från SLU:s
försöksbesättning Jälla. Detta, tillsammans med litteraturuppgifter, har vi använt detta för att ta fram råd om
registreringar vid kärnbesättningen. I en datasimulering studerade vi olika scenarier för att se om mer
information om fertilitets- och juverhälsoegenskaper registrerade i fält eller med högre arvbarhet i en
kärnbesättning kunde förbättra det genetiska framsteget i tjurmoderledet för egenskaper som
dräktighetsprocent, intervall mellan kalvning och första insemination, reproduktionsstörningar samt
mastitresistens.

Slutsats och råd till näringen och behov av vidare studier

Enligt våra resultat skulle selektion av tjurmödrar med dagens ekonomiska vikter bidra till en försämring av
funktionella egenskaper som fertilitet och juverhälsa. Vid kontakt med näringen har vi inte fått denna
oroande bild bekräftad. Vår studie fokuserade på just selektionen av tjurmödrar och inte övriga
selektionsleds bidrag till genetiska framsteget i hela populationen. I simuleringsstudien använde vi dessutom
en teoretiskt korrekt fullständig multi-trait modell, där djuren avelsvärderas för alla egenskaperna samtidigt.
I dagens praktiska avelsvärdering inom NAV avelsvärderas istället egenskapsgrupperna var för sig. Det har
betydelse för hur olika egenskaper påverkas. Därför har vi börjat studera fältdata för att se hur de verkliga
genetiska trenderna för fertilitetsegenskaper ser ut och hur stor roll valet av modell spelar. Vi fann inget stöd
för att enbart bättre registreringar av egenskaper relaterade till fertilitet och hälsa i kärnavelsbesättningen
skulle kunna motverka en negativ påverkan av tjurmoderselektionen på funktionella egenskaper.

Under projektets gång har förutsättningarna förändrats i och med att selektion baserad på genomiska
avelsvärden har börjat användas, vilket minskar fördelen med kärnbesättningen. Därmed har intresset för
påkostade registreringar i kärnbesättningar minskat, men de råd vi sammanställt om utökade registreringar
av delvis nya egenskaper vid en kärnbesättning kommer till nytta i samband med ett annat SLF-finansierat
projekt om genomisk selektion baserat på uppgifter från speciella mätbesättningar. Vi beräknade t.ex. att
man med tätare registrering av celltal de första 60 dagarna i laktationen skulle man kunna uppnå en nästan
20-procentig ökning i säkerheten i avelsvärderingen. Elektrisk konduktivitet är ett bra komplement till
celltalsmätningar och progesteronmätningar tillsammans med brunstregistreringar och övrig
fruktsamhetsinformation, hull och vikt kan användas för ett förbättrat fruktsamhetsindex. Även ben- och
klövsjukdomar bör registreras.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev