Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730311
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 12 juni 2013
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödklöver som är basen i närproducerat protein, har sviktande uthållighet orsakad av rotröta. Med syfte att klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet jämfördes i två fältförsök under tre skördeår SW Fanny och SW Vivi, vitklöver, käringtand och blålusern i fröblandningar med två- eller treskördesystem. Angrepp av rotröta bestämdes vår och höst. Baljväxthalten var högst i rödklöver de första två åren, trots stora angrepp av rotröta i vall II. Vallår III minskade klöverhalten signifikant och utjämnades mot vitklöver. Vivi skördad två gånger gav större avkastning än Fanny+ cikoria med tre skördar. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av försöksperioden. Rödklöver gav störst totalavkastning över tre vallår. Lägst foderkostnader fanns i rödklöver respektive vitklöver i treskördesystem. Tillförsel av kalk hade ingen inverkan vare sig på skörd eller på utvecklingen av rotröta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Slutrapport för SLF-projekt 0330037 och V0730311

Uthålliga valbaljväxter för miljö-och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Syfte med studien
Rödklöver som är basen i hemmaproducerat protein, har sviktande uthållighet i vallarna. Huvudsyftet var att öka kunskaperna om hur olika baljväxtarter, sortegenskaper, skördesystem och kalkning påverkar odlingssäkerhet och foderkvalitet i treåriga vallar. Vi ville klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet, genom att följa skadans utveckling över tid i olika baljväxtarter, för att finna alternativa baljväxter och om möjligt rödklöversorter som har bättre uthållighet, och som helt eller delvis kan ersätta känsliga sorter.

Resultat
Den totala torrsubstansavkastningen per vallår var större i vall II och vall III jämfört med det första vallåret för alla försöksled. Rödklöver var den baljväxt som gav totalt störst avkastning över samtliga tre vallår. Genom att bestämma baljväxthalt och skörd har vi visat skillnader mellan rödklöversorter. I vall III gav den för Mellansverige förädlade sorten SW Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än SW Fanny + cikoria skördad tre gånger. I övrigt fanns det inga tydliga skillnader mellan SW Fanny och SW Vivi, trots att Vivi gav högre skördar i vall II och vall III, eller mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av skördeperioden. Baljväxthalterna var lägre i första skörd jämfört med återväxtskördarna.
Rödklöver var den baljväxt som påverkades mest av angreppen av rotröta. Resultaten visar att en stor andel av rödklöverplantorna var infekterade av rotröta redan under insåningsåret. Sjukdomsindex i rödklöver var signifikant högre, och varierade mellan 35 och 65, jämfört med de andra baljväxterna där sjukdomsindex varierade mellan 6 och 33 på hösten insåningsåret. Efter andra vallåret var samtliga undersökta rödklöverplantor infekterade och hade omfattande rötor. Det finns ett samband mellan sjukdomsindex på hösten och kommande års avkastning. Blålusern hade större angrepp av rotröta än käringtand och vitklöver som låg på en låg nivå.
Trots stora angrepp av rotröta var baljväxthalten signifikant högre i rödklöverleden i medeltal per vallår de två första vallåren jämfört med vitklöver, käringtand och blålusern. Därefter minskade rödklöverhalten signifikant, från i medeltal 46–56 % till i medeltal 21–35 % vallår III där den högsta andelen representeras av Vivi. Samtidigt utjämnades skillnaden mot vitklöver, som haft en stabil halt varierande mellan 21 och 28 % i medeltal för alla år. Andelen käringtand var lägre än rödklöver samt ofta även lägre än hos vitklöver, och lusernandelen var lägst orsakad av dålig etablering. Uthålligheten hos rödklöver påverkades i denna studie inte tydligt av två- eller treskördesystemen med sorten SW Fanny. Inblandningen av cikoria tillsammans med rödklöver hade ingen skördehöjande effekt och påverkade heller inte sjukdomsangreppet hos rödklöver. Enligt utvärdering i optimeringsprogrammet NorFor har foderstaten baserad på treskördesystemet med rödklöver respektive vitklöver gett lägst foderkostnad.
Kalkning motverkade inte angrepp av rotröta. Vi kunde inte visa tydliga skillnader i angrepp mellan de olika kalkgivorna varken insåningsåret eller de följande vallåren. Vi kunde heller inte påvisa några skördeskillnader i kalkade led. Däremot visade båda kalkgivorna signifikanta effekter på markens pH-värde och innehåll av kalcium (Ca-AL).

Metod
I delprojektet Uthålliga vallfröblandningar anlades två fältförsök 2004 i ekologiska odlingssystem på försöksgårdarna Kvinnersta norr om Örebro och Rådde i Sjuhärad. Försöken skördades under tre vallskördeår 2005–2007. I försöken undersöktes följande fröblandningar och skördefrekvenser per år; a) rödklöver SW Fanny (2 sk), b) rödklöver SW Vivi (2 sk), c) rödklöver SW Fanny (3 sk), d) rödklöver SW Fanny + cikoria Grasslands Puna (3 sk), e) vitklöver SW Sonja (3 sk), f) käringtand Oberhaunstaedter (2 sk) g) blålusern, SW Pondus (3 sk). Av rödklöver såddes 8 kg/ha, vitklöver 4 kg/ha, käringtand 11 kg/ha, lusern 16 kg/ha och av örtväxten cikoria 1 kg/ha. Samtliga baljväxter såddes tillsammans med timotej, SW Alexander 10 kg/ha och ängssvingel SW Kasper 7 kg/ha. Vid varje skördetillfälle bestämdes botaniskt utvecklingsstadium, grönmassan vägdes samt torrsubstans bestämdes och prover togs för bestämning av botanisk sammansättning (insådd baljväxt, övrig baljväxt, gräs, örtogräs och stubb). Näringsinnehållet bestämdes för varje försöksled i vall I–II och för varje observation det avslutande året i vall III. Foderstat i NorFor:s optimeringsprogram har tagits fram för varje led och plats.
Plantprovtagning för bestämning av sjukdomsangrepp gjordes på hösten (nov) insåningsåret (2004) samt både höst (okt–nov) och vår (april) samtliga vallår, samt i Råddeförsöket även efteråret 2008.
I delprojektet Kalkens inverkan på uthålligheten hos rödklöver anlades två fältförsök 2004 på ekologiska fält i Örebro län med varierande pH-värden. Effekten av Nordkalk Aktiv (Nordkalk AB, Landskrona) med en kalkverkan motsvarande 52 % CaO som spreds, jämfördes i kalknivåerna 0, 6 respektive 9 ton ha-1 kalk myllad före sådd. Samma fröblandning och skördesystem som i försöksled a) ovan användes. Observationer, graderingar, provtagningar och växtpatologiska analyser har utförts enligt beskrivning ovan. Jordens pH och Ca-AL bestämdes vid försökets slut hösten 2007.
Slutsatser och råd till näringen
I detta projekt har vi gjort omfattande undersökningar för att följa utvecklingen av rotröta, som orsakas av flera patogena svampar och som bidrar till att rödklöverhalten snabbt minskar över tid i vallproduktionen. Att plantorna blir svagare och känsligare för vinterskador beror på att rotröta utvecklas i roten av svampar som finns i jorden. Genom att bestämma baljväxthalt och avkastning har vi visat skillnader i rödklöversorter. I vall III gav Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än Fanny + cikoria skördad tre gånger. Vi kan konstatera att det är nödvändigt att öka sortprovningen till tre år för att kunna utvärdera potentialen hos en ny sort. Eftersom en rödklövervall kan fixera upp till 200 kg kväve per hektar ur luften, är motor i ekologiska odlingssystem och den viktigaste proteinkällan i mjölkproduktionen, är det ytterst angeläget att rödklöversorter med motståndskraft mot sjukdomar är ett högprioriterat förädlingsmål. Uthålligheten i baljväxtvallar totalt sett kan sannolikt ökas genom att alternera artvalet i baljväxtdominerade växtföljder, med vitklöver, käringtand eller blålusern som lämpliga alternativ till rödklöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev