Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730311
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 12 juni 2013
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödklöver som är basen i närproducerat protein, har sviktande uthållighet orsakad av rotröta. Med syfte att klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet jämfördes i två fältförsök under tre skördeår SW Fanny och SW Vivi, vitklöver, käringtand och blålusern i fröblandningar med två- eller treskördesystem. Angrepp av rotröta bestämdes vår och höst. Baljväxthalten var högst i rödklöver de första två åren, trots stora angrepp av rotröta i vall II. Vallår III minskade klöverhalten signifikant och utjämnades mot vitklöver. Vivi skördad två gånger gav större avkastning än Fanny+ cikoria med tre skördar. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av försöksperioden. Rödklöver gav störst totalavkastning över tre vallår. Lägst foderkostnader fanns i rödklöver respektive vitklöver i treskördesystem. Tillförsel av kalk hade ingen inverkan vare sig på skörd eller på utvecklingen av rotröta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Slutrapport för SLF-projekt 0330037 och V0730311

Uthålliga valbaljväxter för miljö-och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Syfte med studien
Rödklöver som är basen i hemmaproducerat protein, har sviktande uthållighet i vallarna. Huvudsyftet var att öka kunskaperna om hur olika baljväxtarter, sortegenskaper, skördesystem och kalkning påverkar odlingssäkerhet och foderkvalitet i treåriga vallar. Vi ville klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet, genom att följa skadans utveckling över tid i olika baljväxtarter, för att finna alternativa baljväxter och om möjligt rödklöversorter som har bättre uthållighet, och som helt eller delvis kan ersätta känsliga sorter.

Resultat
Den totala torrsubstansavkastningen per vallår var större i vall II och vall III jämfört med det första vallåret för alla försöksled. Rödklöver var den baljväxt som gav totalt störst avkastning över samtliga tre vallår. Genom att bestämma baljväxthalt och skörd har vi visat skillnader mellan rödklöversorter. I vall III gav den för Mellansverige förädlade sorten SW Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än SW Fanny + cikoria skördad tre gånger. I övrigt fanns det inga tydliga skillnader mellan SW Fanny och SW Vivi, trots att Vivi gav högre skördar i vall II och vall III, eller mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av skördeperioden. Baljväxthalterna var lägre i första skörd jämfört med återväxtskördarna.
Rödklöver var den baljväxt som påverkades mest av angreppen av rotröta. Resultaten visar att en stor andel av rödklöverplantorna var infekterade av rotröta redan under insåningsåret. Sjukdomsindex i rödklöver var signifikant högre, och varierade mellan 35 och 65, jämfört med de andra baljväxterna där sjukdomsindex varierade mellan 6 och 33 på hösten insåningsåret. Efter andra vallåret var samtliga undersökta rödklöverplantor infekterade och hade omfattande rötor. Det finns ett samband mellan sjukdomsindex på hösten och kommande års avkastning. Blålusern hade större angrepp av rotröta än käringtand och vitklöver som låg på en låg nivå.
Trots stora angrepp av rotröta var baljväxthalten signifikant högre i rödklöverleden i medeltal per vallår de två första vallåren jämfört med vitklöver, käringtand och blålusern. Därefter minskade rödklöverhalten signifikant, från i medeltal 46–56 % till i medeltal 21–35 % vallår III där den högsta andelen representeras av Vivi. Samtidigt utjämnades skillnaden mot vitklöver, som haft en stabil halt varierande mellan 21 och 28 % i medeltal för alla år. Andelen käringtand var lägre än rödklöver samt ofta även lägre än hos vitklöver, och lusernandelen var lägst orsakad av dålig etablering. Uthålligheten hos rödklöver påverkades i denna studie inte tydligt av två- eller treskördesystemen med sorten SW Fanny. Inblandningen av cikoria tillsammans med rödklöver hade ingen skördehöjande effekt och påverkade heller inte sjukdomsangreppet hos rödklöver. Enligt utvärdering i optimeringsprogrammet NorFor har foderstaten baserad på treskördesystemet med rödklöver respektive vitklöver gett lägst foderkostnad.
Kalkning motverkade inte angrepp av rotröta. Vi kunde inte visa tydliga skillnader i angrepp mellan de olika kalkgivorna varken insåningsåret eller de följande vallåren. Vi kunde heller inte påvisa några skördeskillnader i kalkade led. Däremot visade båda kalkgivorna signifikanta effekter på markens pH-värde och innehåll av kalcium (Ca-AL).

Metod
I delprojektet Uthålliga vallfröblandningar anlades två fältförsök 2004 i ekologiska odlingssystem på försöksgårdarna Kvinnersta norr om Örebro och Rådde i Sjuhärad. Försöken skördades under tre vallskördeår 2005–2007. I försöken undersöktes följande fröblandningar och skördefrekvenser per år; a) rödklöver SW Fanny (2 sk), b) rödklöver SW Vivi (2 sk), c) rödklöver SW Fanny (3 sk), d) rödklöver SW Fanny + cikoria Grasslands Puna (3 sk), e) vitklöver SW Sonja (3 sk), f) käringtand Oberhaunstaedter (2 sk) g) blålusern, SW Pondus (3 sk). Av rödklöver såddes 8 kg/ha, vitklöver 4 kg/ha, käringtand 11 kg/ha, lusern 16 kg/ha och av örtväxten cikoria 1 kg/ha. Samtliga baljväxter såddes tillsammans med timotej, SW Alexander 10 kg/ha och ängssvingel SW Kasper 7 kg/ha. Vid varje skördetillfälle bestämdes botaniskt utvecklingsstadium, grönmassan vägdes samt torrsubstans bestämdes och prover togs för bestämning av botanisk sammansättning (insådd baljväxt, övrig baljväxt, gräs, örtogräs och stubb). Näringsinnehållet bestämdes för varje försöksled i vall I–II och för varje observation det avslutande året i vall III. Foderstat i NorFor:s optimeringsprogram har tagits fram för varje led och plats.
Plantprovtagning för bestämning av sjukdomsangrepp gjordes på hösten (nov) insåningsåret (2004) samt både höst (okt–nov) och vår (april) samtliga vallår, samt i Råddeförsöket även efteråret 2008.
I delprojektet Kalkens inverkan på uthålligheten hos rödklöver anlades två fältförsök 2004 på ekologiska fält i Örebro län med varierande pH-värden. Effekten av Nordkalk Aktiv (Nordkalk AB, Landskrona) med en kalkverkan motsvarande 52 % CaO som spreds, jämfördes i kalknivåerna 0, 6 respektive 9 ton ha-1 kalk myllad före sådd. Samma fröblandning och skördesystem som i försöksled a) ovan användes. Observationer, graderingar, provtagningar och växtpatologiska analyser har utförts enligt beskrivning ovan. Jordens pH och Ca-AL bestämdes vid försökets slut hösten 2007.
Slutsatser och råd till näringen
I detta projekt har vi gjort omfattande undersökningar för att följa utvecklingen av rotröta, som orsakas av flera patogena svampar och som bidrar till att rödklöverhalten snabbt minskar över tid i vallproduktionen. Att plantorna blir svagare och känsligare för vinterskador beror på att rotröta utvecklas i roten av svampar som finns i jorden. Genom att bestämma baljväxthalt och avkastning har vi visat skillnader i rödklöversorter. I vall III gav Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än Fanny + cikoria skördad tre gånger. Vi kan konstatera att det är nödvändigt att öka sortprovningen till tre år för att kunna utvärdera potentialen hos en ny sort. Eftersom en rödklövervall kan fixera upp till 200 kg kväve per hektar ur luften, är motor i ekologiska odlingssystem och den viktigaste proteinkällan i mjölkproduktionen, är det ytterst angeläget att rödklöversorter med motståndskraft mot sjukdomar är ett högprioriterat förädlingsmål. Uthålligheten i baljväxtvallar totalt sett kan sannolikt ökas genom att alternera artvalet i baljväxtdominerade växtföljder, med vitklöver, käringtand eller blålusern som lämpliga alternativ till rödklöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Eli Hendrickson, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev