Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion

Status: Avslutat
Projektnummer: V0730311
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 12 juni 2013
Huvudsökande: Ann-Charlotte Wallenhammar
Organisation: HS Konsult AB
E-postadress: ac.wallenhammar@hush.se
Telefon: 019 - 603 27 00
Beviljade medel: 550 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödklöver som är basen i närproducerat protein, har sviktande uthållighet orsakad av rotröta. Med syfte att klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet jämfördes i två fältförsök under tre skördeår SW Fanny och SW Vivi, vitklöver, käringtand och blålusern i fröblandningar med två- eller treskördesystem. Angrepp av rotröta bestämdes vår och höst. Baljväxthalten var högst i rödklöver de första två åren, trots stora angrepp av rotröta i vall II. Vallår III minskade klöverhalten signifikant och utjämnades mot vitklöver. Vivi skördad två gånger gav större avkastning än Fanny+ cikoria med tre skördar. I övrigt fanns inga signifikanta skillnader mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av försöksperioden. Rödklöver gav störst totalavkastning över tre vallår. Lägst foderkostnader fanns i rödklöver respektive vitklöver i treskördesystem. Tillförsel av kalk hade ingen inverkan vare sig på skörd eller på utvecklingen av rotröta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Slutrapport för SLF-projekt 0330037 och V0730311

Uthålliga valbaljväxter för miljö-och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Syfte med studien
Rödklöver som är basen i hemmaproducerat protein, har sviktande uthållighet i vallarna. Huvudsyftet var att öka kunskaperna om hur olika baljväxtarter, sortegenskaper, skördesystem och kalkning påverkar odlingssäkerhet och foderkvalitet i treåriga vallar. Vi ville klarlägga hur angrepp av rotröta påverkar vallens botaniska sammansättning, produktionsnivå och kvalitet, genom att följa skadans utveckling över tid i olika baljväxtarter, för att finna alternativa baljväxter och om möjligt rödklöversorter som har bättre uthållighet, och som helt eller delvis kan ersätta känsliga sorter.

Resultat
Den totala torrsubstansavkastningen per vallår var större i vall II och vall III jämfört med det första vallåret för alla försöksled. Rödklöver var den baljväxt som gav totalt störst avkastning över samtliga tre vallår. Genom att bestämma baljväxthalt och skörd har vi visat skillnader mellan rödklöversorter. I vall III gav den för Mellansverige förädlade sorten SW Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än SW Fanny + cikoria skördad tre gånger. I övrigt fanns det inga tydliga skillnader mellan SW Fanny och SW Vivi, trots att Vivi gav högre skördar i vall II och vall III, eller mellan fröblandningar eller skördesystem i slutet av skördeperioden. Baljväxthalterna var lägre i första skörd jämfört med återväxtskördarna.
Rödklöver var den baljväxt som påverkades mest av angreppen av rotröta. Resultaten visar att en stor andel av rödklöverplantorna var infekterade av rotröta redan under insåningsåret. Sjukdomsindex i rödklöver var signifikant högre, och varierade mellan 35 och 65, jämfört med de andra baljväxterna där sjukdomsindex varierade mellan 6 och 33 på hösten insåningsåret. Efter andra vallåret var samtliga undersökta rödklöverplantor infekterade och hade omfattande rötor. Det finns ett samband mellan sjukdomsindex på hösten och kommande års avkastning. Blålusern hade större angrepp av rotröta än käringtand och vitklöver som låg på en låg nivå.
Trots stora angrepp av rotröta var baljväxthalten signifikant högre i rödklöverleden i medeltal per vallår de två första vallåren jämfört med vitklöver, käringtand och blålusern. Därefter minskade rödklöverhalten signifikant, från i medeltal 46–56 % till i medeltal 21–35 % vallår III där den högsta andelen representeras av Vivi. Samtidigt utjämnades skillnaden mot vitklöver, som haft en stabil halt varierande mellan 21 och 28 % i medeltal för alla år. Andelen käringtand var lägre än rödklöver samt ofta även lägre än hos vitklöver, och lusernandelen var lägst orsakad av dålig etablering. Uthålligheten hos rödklöver påverkades i denna studie inte tydligt av två- eller treskördesystemen med sorten SW Fanny. Inblandningen av cikoria tillsammans med rödklöver hade ingen skördehöjande effekt och påverkade heller inte sjukdomsangreppet hos rödklöver. Enligt utvärdering i optimeringsprogrammet NorFor har foderstaten baserad på treskördesystemet med rödklöver respektive vitklöver gett lägst foderkostnad.
Kalkning motverkade inte angrepp av rotröta. Vi kunde inte visa tydliga skillnader i angrepp mellan de olika kalkgivorna varken insåningsåret eller de följande vallåren. Vi kunde heller inte påvisa några skördeskillnader i kalkade led. Däremot visade båda kalkgivorna signifikanta effekter på markens pH-värde och innehåll av kalcium (Ca-AL).

Metod
I delprojektet Uthålliga vallfröblandningar anlades två fältförsök 2004 i ekologiska odlingssystem på försöksgårdarna Kvinnersta norr om Örebro och Rådde i Sjuhärad. Försöken skördades under tre vallskördeår 2005–2007. I försöken undersöktes följande fröblandningar och skördefrekvenser per år; a) rödklöver SW Fanny (2 sk), b) rödklöver SW Vivi (2 sk), c) rödklöver SW Fanny (3 sk), d) rödklöver SW Fanny + cikoria Grasslands Puna (3 sk), e) vitklöver SW Sonja (3 sk), f) käringtand Oberhaunstaedter (2 sk) g) blålusern, SW Pondus (3 sk). Av rödklöver såddes 8 kg/ha, vitklöver 4 kg/ha, käringtand 11 kg/ha, lusern 16 kg/ha och av örtväxten cikoria 1 kg/ha. Samtliga baljväxter såddes tillsammans med timotej, SW Alexander 10 kg/ha och ängssvingel SW Kasper 7 kg/ha. Vid varje skördetillfälle bestämdes botaniskt utvecklingsstadium, grönmassan vägdes samt torrsubstans bestämdes och prover togs för bestämning av botanisk sammansättning (insådd baljväxt, övrig baljväxt, gräs, örtogräs och stubb). Näringsinnehållet bestämdes för varje försöksled i vall I–II och för varje observation det avslutande året i vall III. Foderstat i NorFor:s optimeringsprogram har tagits fram för varje led och plats.
Plantprovtagning för bestämning av sjukdomsangrepp gjordes på hösten (nov) insåningsåret (2004) samt både höst (okt–nov) och vår (april) samtliga vallår, samt i Råddeförsöket även efteråret 2008.
I delprojektet Kalkens inverkan på uthålligheten hos rödklöver anlades två fältförsök 2004 på ekologiska fält i Örebro län med varierande pH-värden. Effekten av Nordkalk Aktiv (Nordkalk AB, Landskrona) med en kalkverkan motsvarande 52 % CaO som spreds, jämfördes i kalknivåerna 0, 6 respektive 9 ton ha-1 kalk myllad före sådd. Samma fröblandning och skördesystem som i försöksled a) ovan användes. Observationer, graderingar, provtagningar och växtpatologiska analyser har utförts enligt beskrivning ovan. Jordens pH och Ca-AL bestämdes vid försökets slut hösten 2007.
Slutsatser och råd till näringen
I detta projekt har vi gjort omfattande undersökningar för att följa utvecklingen av rotröta, som orsakas av flera patogena svampar och som bidrar till att rödklöverhalten snabbt minskar över tid i vallproduktionen. Att plantorna blir svagare och känsligare för vinterskador beror på att rotröta utvecklas i roten av svampar som finns i jorden. Genom att bestämma baljväxthalt och avkastning har vi visat skillnader i rödklöversorter. I vall III gav Vivi skördad två gånger signifikant större avkastning än Fanny + cikoria skördad tre gånger. Vi kan konstatera att det är nödvändigt att öka sortprovningen till tre år för att kunna utvärdera potentialen hos en ny sort. Eftersom en rödklövervall kan fixera upp till 200 kg kväve per hektar ur luften, är motor i ekologiska odlingssystem och den viktigaste proteinkällan i mjölkproduktionen, är det ytterst angeläget att rödklöversorter med motståndskraft mot sjukdomar är ett högprioriterat förädlingsmål. Uthålligheten i baljväxtvallar totalt sett kan sannolikt ökas genom att alternera artvalet i baljväxtdominerade växtföljder, med vitklöver, käringtand eller blålusern som lämpliga alternativ till rödklöver.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev