Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Uthållighet hos rajsvinglar och engelskt rajgräs

Status: Avslutat
Projektnummer: H0841007
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 9 november 2012
Huvudsökande: Magnus Halling
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: magnus.halling@slu.se
Telefon: 018-671429
Beviljade medel: 900 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med projektet var att testa uthålligheten hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingelhybrid under fältförhållande i södra och mellersta Sverige för att kunna ge rekommendationer till lantbrukarna. Ordinarie sortförsöken förlängdes under perioden 2009–2011 med ett tredje och fjärde vallår. Totalt nio försök ingick på fyra olika platser. Avkastning, marktäckning och skottvikt bestämdes. Resultaten visar att arterna uppförde sig olika i Götaland jämfört med Svealand. Rajsvingel var betydligt uthålligare i Götaland än i Svealand, men engelskt rajgräs hade lika stor nedgång i första skörd i de två områdena. Rörsvingel och rörsvingelhybrid var de två uthålligaste arterna med stabilast avkastning över fyra vallår, med det fanns sortskillnader inom rörsvingelhybriden. Rörsvingelhybriden Hykor hade stor variation i uthållighet i Svealand. Marktäckning och mängden levande skott på våren var ett bra sätt att mäta vinterskadorna och beståndets tillväxtpotential.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Uthållighet och avkastning hos engelskt rajgräs, rajsvingel och rörsvingel

Syfte med studien
Arterna engelskt rajgräs och rajsvingel är inte helt anpassade till det svenska klimatet och därför är olika sorters övervintringsförmåga en viktig egenskap. Både i försök och i praktisk odling har observerats en snabb nedgång av tillväxtpotentialen i äldre vallar hos dessa arter. Målet för projekten var att noggrant testa uthålligheten hos sorter av engelskt rajgräs, rajsvingel, rörsvingel och rörsvingelhybrid. Det gjordes genom att förlänga den officiella tvååriga sortprovningen med ytterligare två vallår, så att uthålligheten kunde utvärderas efter fyra års odlingstid.

Resultat
Vintern 2009/2010 och 2010/2011 var betydligt kallare och med djupare och mer varaktigt snötäcke än vintern 2008/2009 på alla försöksplatserna. Av de två senaste vintrarna var 2010/2011 allra kallast och med mest snö.

Resultaten visar att arterna uppförde sig olika i Götaland jämfört med Svealand. Rajsvingel var betydligt uthålligare i Götaland än i Svealand, men engelskt rajgräs hade lika stor nedgång i första skörd i de två områdena. Rörsvingel och rörsvingelhybrid var de två uthålligaste arterna med stabilast avkastning, med det fanns sortskillnader inom rörsvingelhybriden. T.ex. visade sorten Hykor en större variation i uthållighet i Svealand än i Götaland.

En kvantifiering av sorternas marktäckning och mängden levande skott på våren var ett bra sätt att mäta vinterskadorna och beståndets tillväxtpotential. En bestämning av marktäckningen är lättast att göra. Ett bestånd med marktäckning 50 % på våren får i genomsnitt en reduktion i avkastning på ca 2,2 ton ts/ha i första skörd, vilket är betydande.

Utvintringsskadorna var kraftiga i försöken och berodde i första hand på angrepp av snömögel och frostskador. I ängssvingelförsöket i Hedemora minskade marktäckningen med ökad vallålder och vall 4 låg den mellan 60 och 70 % för de olika sorterna, utom för rörsvingelhybriden Fojtan som bara hade 30 % marktäckning. På Rådde i försöket med engelskt rajgräs var utvintringsskadorna mycket stora och större än i ängssvingel. På våren fjärde vallåret var marktäckningen bara 4-40 % av den ursprungliga för engelskt rajgräs, utom för rörsvingelhybriden Hykor som i stort sett var opåverkad av fyra vintrar. En kritisk period för utvintringsskador är mars-april när snötäcket försvinner och beståndet är utarmat efter vintern. Under slutet av april 2010 hade Rådde en kall period med en genomsnittlig minimitemperatur på -1 °C, vilken troligtvis gav frostskador eftersom snötäcket hade varit borta sedan slutet av mars. Tvååker i norra Halland är den försöksplats som haft de största utvintringsskadorna i engelskt rajgräs av alla försöksplatser. Frostskador under tidig vår har nog här varit den viktigaste anledningen till de stora skadorna.

Metod
Undersökningen genomfördes genom att nio officiella sortförsök i de arter som nämnts ovan förlängdes med ett tredje och fjärde vallår under åren 2009–2011. Fem försök skördades vall 4. Varje försök skördades tre gånger varje år, dvs. samma upplägg som i ordinarie provningen. Platserna var Hedemora, Uppsala, Rådde sydost om Borås och Tvååker i norra Halland. I Tvååker var utvintringen så stor att försöket kasserades efter tredje vallåret. Alla sorter skördades samtidigt och första skörd togs vid mätarens ax/vippgång. Det innebar en genomsnittlig första skördetid den 9:e juni. Kväve tillfördes med 100, 80 and 60 kg N/ha till respektive skörd. Näringsämnena P och K gödslades efter behov. Provklippningar gjordes på små ytor strax före invintring och vid tillväxtstart för att bestämma levande skottmängd per yta. Graderingar av insådda vallgräsens marktäckning gjordes direkt efter sista skörd och innan tillväxtslutet, samt tidigt på våren vid tillväxtstart i alla försök. Detta gjordes för att få en bra skattning av förändringen av marktäckningen hos de insådda gräsen.

Slutsatser och råd
• I Götaland hade rajsvingel och rörsvingelhybrid bättre uthållighet jämfört med engelskt rajgräs.
• I Svealand hade rörsvingelhybrid bästa uthålligheten till andra vallåret; tredje vallåret är det ingen skillnad mellan arterna.
• Rörsvingel och rörsvingelhybrid var de två uthålligaste arterna med stabilast avkastning över fyra vallår, med det fanns sortskillnader inom rörsvingelhybriden.
• Rörsvingelhybriden Hykor har mycket god uthållighet i Götaland, vilken inte är lika stor Svealand, men fortfarande bättre än hos engelskt rajgräs och rajsvingel.
• En bestämning av marktäckningen tidigt på våren kan ge en god prognos för den kommande tillväxten.
Behov av vidare studier
Inom projektets löptid var det två ovanligt kalla och snörika vintrar, vilket ger behov av att testa sorters uthållighet under mer normala vinterförhållanden. Det är svårt att uttala sig hur representativa utvintringsskadorna är som har observerats i projektet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev