Utländsk arbetskraft i svenskt lantbruk - attityder, möjligheter och utmaningar

Utländsk arbetskraft inom svenskt lantbruk är det nya ”normala”. Drygt 80% av anställda inom fältmässig trädgårdsodling utgörs av utländska medarbetare. Projektet inleddes med en kunskapsöversikt följt av en webb-enkät till företagare och fältstudier med intervjuer av arbetsgivare, svenska och utländska medarbetare. Resultaten visade att utländsk arbetskraft är uppskattad, men att det förekommer problem vad gäller kommunikation, t ex gällande arbetsinstruktioner, hälsa & säkerhet samt hygienfrågor. Arbetsgivarna efterlyste bättre stöd från berörda myndigheter och olika former av information. Inom projektet har det utarbetats en hemsida med relevant information. Vidare har det utarbetats tre faktablad med fokus på introduktion och kommunikation, arbetsmiljö- samt hygienfrågor. Frågorna drivs vidare inom Kompetenscentrum Företagsledning (KCF) vid institutionen på SLU, i Svenskt Sigills nya kvalitetskriterier för arbetsvillkor samt i ett nationellt & internationellt nätverk.

Utländsk arbetskraft inom svenskt lantbruk är det nya ”normala”. Drygt 80% av anställda inom fältmässig trädgårdsodling utgörs av utländska medarbetare. Projektet inleddes med en kunskapsöversikt gällande genomförd forskning och vilka svenska och internationella aktörer det finns inom detta område följt av en webb-enkät till LRF-anslutna företagare för en initial kartläggning samt fältstudier med intervjuer av arbetsgivare, svenska och utländska medarbetare på olika arbetsplatser i stora delar av Sverige. Resultaten visade att utländsk arbetskraft är uppskattad, men att det förekommer en hel del problem vad gäller kommunikation, t ex gällande arbetsinstruktioner, hälsa & säkerhet samt hygienfrågor. Språk, kulturkrockar och språkliga missförstånd om arbetsuppgifterna, ansågs som de största problemen när det gäller kommunikation. Enligt kommentarerna i enkätundersökningen kan det ta lite mer tid för att redogöra för arbetsuppgiften och det finns större risk för missförstånd, om hur arbete ska utföras. En av arbetsgivarna upplevde att migranterna ofta har svårt att be om förtydligande av instruktioner. Många arbetsgivare tyckte också att det är svårt att veta, om arbetarna har förstått arbetsinstruktionerna rätt. Arbetsgivarna efterlyste bättre stöd från berörda myndigheter och olika former av information samt effektivare stöd vid rekrytering av arbetskraft. Inom projektet har det utarbetats en hemsida (http://www.slu.se/utlarb) som ska samla användbar information och som ska kunna användas för att fånga upp och utbyta erfarenheter bland arbetsgivare och andra med intresse för dessa frågor. Vidare har det utarbetats tre faktablad med fokus på introduktion och kommunikation, arbetsmiljö- samt hygienfrågor. Frågorna drivs vidare inom Kompetenscentrum Företagsledning (KCF) http://kcf.slu.se/ vid institutionen på SLU, i Svenskt Sigills nya kvalitetskriterier för arbetsvillkor samt i ett nationellt & internationellt nätverk, där en internationell konferens planeras 2017. Fortsatta åtgärder kan t ex vara: a) Handledning för arbetsgivare i kommunikations- och arbetsmiljöfrågor, b) Förbättrad kommunikation med myndigheter och tillgång till kontaktpersoner på olika myndigheter, c) Design och publicering av bilderbok och informationstexter på olika språk för utländsk arbetskraft gällande säkerhet och hälsa (efter framgångsrikt koncept i byggbranschen), d) Utbildning för utländsk arbetskraft inom språk, hälsa och arbete samt e) Utbildning i arbete, hälsa och interkulturell kommunikation för arbetsgivare och andra med ledarpositioner. Slutligen konstaterades att detta forskningsprojekt väckte frågor, som inte kan besvaras inom ramen för detta projekt. Den första frågan är hur kan vi göra gröna sektorn mer attraktiv för våra egna arbetssökande i Sverige? Den andra frågan är hur ser det ut för den migrerande arbetskraften att jobba i Sverige och hur kan vi få mer kunskap, om deras liv och arbetssituation i Sverige? Den tredje frågan handlar om varför har integrationen av invandrare i Sverige mycket marginellt bidragit till lantbrukets arbetskraftsbehov? Projektet har presenterats i en mängd olika sammanhang, alltifrån internationella konferenser, föreläsningar för studenter, lokala och regionala seminarier och inte minst i en lång rad återkommande media inslag i TV, radio, tidningar, internet och sociala medier. Detta arbete kommer att fortsätta och en vetenskaplig artikel om vår studie är under utarbetande. Ämnesområdet har en stor utvecklingspotential – vi är fast beslutna om att fortsätta vårt engagemang i dessa frågor!